onsdag 3 december 2014

Miljövänlig odling












Jag har sysslat med odling av såväl grönsaker som krukväxter, perenner, sommarblommor m.m. i över 70 års tid och gör det fortfarande. Anledningen till att jag känner behov av att skriva om ett miljövänligt odlingssätt, isynnerhet när det gäller husbehovsodling och odling i mindre skala är att marknadskrafterna helt har tagit över såväl när det gäller odlingsråd om vilka näringsämnen som vi skall köpa och vilka jordblandningar som passar de olika växtarterna. Rekommendationer som varken gynnar växterna eller miljön.
Beträffande näring till växterna så passar gräsklipp utmärkt till alla växtarter förutom att det stimulerar livet i jorden, liv som är nödvändigt för en naturlig växtkraft. Dessutom så gynnas miljön på flera sätt när vi använder gräsklipp som näring till de odlade växterna. Får gräsklippet ligga kvar på marken när gräsmattan klipps då frigörs det avklippta gräsets innehåll av näringsämnen med den följden att koldioxid sprids upp i atmosfären och övriga näringsämnen hamnar i vattendrag, sjöar och havet. Använder man den naturliga jorden eller en blandning av grus och sand (kornstorlek 0 – 8 mm.) och gödslar med gräsklipp då finns det ingen anledning att byta jord så som krävs vid odling i köpjord. Ute i naturen sker inget jordbyte för växter trots att de kan bli flera hundra år gamla. Måste jord eller växtplats bytas är det fel på jorden eller den näring man använder. Med gräsklipp som gödsel kan man odla såväl grönsaker som perenna och annuella växter samt buskar och träd utan att behöva tillföra några andra gödselmedel.
När det gäller odling av krukväxter samt vid all odling på friland i växtzoner högre än zon 3 och uppåt då är det lönande att byta ut jord mot grus och sand. Fördelarna med sand i stället för köpjorden vid krukodling är många. Växterna behöver endast planteras om när krukan är för liten och då fyller man bara på mera sand mellan rotklumpen och krukväggen på den nya krukan som bör vara c:a 2 cm större i diameter än den gamla krukan. Jag har växter som är mellan 10 och upp till 33 år gamla utan omplantering. När man använder lagrat gräsklipp som näring behöver den tillföras bara en till tre gånger per år beroende av växtart. Någon gödselvattning av krukväxterna behövs endast de två till tre första månaderna efter att växten är frösådd eller sticklings förökad. Vid odling i sandbädd på marken bör sanddjupet vara minst 15 – 20 cm djupt, gärna djupare. Fördelen med denna odlingsmetod är dels att man får större skörd per ytenhet. Det går till exempel lätt att få en skörd på 25 kilo morötter per kvadratmeter. Vid odling i sand får man tidigare skörd eftersom sanden värms fortare än jord.  Även inom zon 5 kan potatis som sätts den 1 maj vara skördeklar till midsommar om den växer på en solig plats. Övervintring av växter lyckas mycket bättre när de är planterade i sand. Den förbättrade övervintringsförmågan hos ömtåliga växter motsvarar 2 -  3 växtzoner. Dessutom är skötseln av odlingarna enklare vid odling i sand, ogräsrensning är mycket enklare dels genom att rotogräs är lätta att dra upp och dels genom att marktäckning med 10 cm gräsklipp på försommaren hindrar ogräsfrö att gro.
Sammanfattas fördelarna med att ändra på odlingssätt, så blir miljövinsterna avsevärda jämfört med konventionellt odlande, för den enskilde odlaren blir de sammanlagda kostnaderna mycket lägre, I de flesta fall blir skördarna större och arbetet med skötseln av odlingarna blir betydligt lättsammare.
Under de kommande vintermånaderna kommer jag att gå närmare in på hur man på bästa sätt odlar miljövänligt enligt naturens lagar.

onsdag 22 oktober 2014

Odling och drivning av blomsterlökar.



Det är både enkelt, intressant och billigt att själv odla lökar av tulpaner, påskliljor och andra narcisser m.m. och att driva dem i blom under vinterhalvåret. Detta kan man göra var man bor, från växtzon 0 upp till zon 8 om man är intresserad av att hålla på med växter och då menar jag inte bara att vattna dem och ge dem näring utan att hålla på att experimentera och göra saker som man inte försökt med tidigare. Efter 2 – 4 år är man då helt självförsörjande på blomsterlökar både för drivning i blom vintertid och för plantering i rabatter m.m.
Det tar 2 – 3 år innan man har fått igång en lökodling och lämpligast är det att börja i liten skala. Ta vara på alla lökar som följer med när ni köper en kruka med  blommande narcisser, tulpaner och andra lökväxter. När blommorna vissnar så ställs krukan på ett svalt ställe i ett fönster där de vattnas sparsamt till dess lökens blad gulnar och vissnar och då kan krukan ställas svalt och mörkt tills våren. Ofta kan man köpa lökar billigt på senhösten när lökförsäljningssäsongen är över. Lökar som skall drivas i blom vintertid  bör sätts i krukor i vanlig trädgårdsjord eller sand varefter krukorna grävs ner i jorden ute på lämplig plats eller ställs i en källare  eller annat svalt utrymme. 
Grävs de ner ute då skall krukorna först täckas med ett par centimeter sand och därefter 10 – 15 cm jord. Sanden gör att det går lättare att få bort den jord som krukorna täckts med, när krukorna skall in för drivning. De lökkrukor som placeras inne i en sval lokal skall täckas med minst 10 cm jord  för annars kan lökarna skjuta upp ur krukan när de får kraftiga rötter. Är det risk för att jorden fryser innan det kommer snö då bör man täcka jorden, där lökarna är nergrävda, med löv eller annat material som skyddar mot kyla så att lökarna hinner få kraftiga rötter innan jorden fryser. När man tar in en lökkruka där jorden är frusen då skall den först ställas på en sval plats till dess jorden tinar upp innan krukan ställs varmare för drivning av lökarna. Blommornas hållbarhet blir bättre om temperaturen inte är högre än 15 – 18 grader när lökarna drivs i blom.
Odling av blomsterlökar.
Eftersom förutsättningen för en lyckad odling alltid är större när man odlar i sand så anser jag det självklart att vi skall odla blomsterlökarna i sandbädd. Isynnerhet om man bor i en växtzon högre än 3 men jag märker tydligt att de flesta växter trivs bättre när de växer i sand även här på Öland. Jag hade en sandbädd för lökodling när jag bodde i Medelpad, växtzon 5 -6, och även under riktigt kalla vintrar så överlevde alla lökarna. Största problemet kom efter 12- 15 års odling i sandbädden, det blev så stora mängder lökar. De flesta lökarterna förökar sig villigt genom delning så därför blev det snabbt smått om plats för de blombara lökarna.
 
Den sand som skall användas bör vara av kornstorleken  0 till 8 mm, det är alltså en blandning av sand och grus. Den blandningen finns det oftast på alla ställen där man säljer jord, singel, grus m.m. Det är mest praktiskt att göra en rätt stor bädd på en gång. 1 x 3 meter är det lämpligt att börja med, på den yta som inte fylls av lökväxter först åren där kan man t.ex. odla morötter och andra grönsaker som kräver en varm växtplats. Djupet i sandbädden bör vara 25 – 30 cm, är det tung lerjord på platsen bör man öka på djupet till 40 cm.
 
De lökar som blommat inne under vintern och sedan förvaras inne i väntan på våren, skall vattnas ett par gånger per månad och placeras så ljust som möjligt. Så fort sandbädden ute tinat upp skall lökarna grävas ner. Det blir lättare med skötseln av lökarna om de olika sorterna sätts var för sig. Tulpaner skall sättas så djupt att endast toppen av löken är knappt synlig och samma är förhållandet med narcisslökar. När en tulpanlök blommat och bladen vissnat ner då bildas det en eller två större lökar och några mindre. De större lökarna kommer ofta att blomma följande vår men de mindre tulpanlökarna behöver minst en sommar för att växa till i blombar storlek. Därför bör man sortera tulpanlökarna och sätta de blombara för sig och alla små lökarna i en rad där de får växa till i ett eller två år för att bli blombara. Det går lätt att se om tulpanlök har uppnått blombar storlek genom att på hösten när bladen vissnat ner välja ut en lök av medel storlek och dela den med kniv. Har den en synlig blomknopp då går det bra att driva lökar i den storleken i blom under vintermånaderna. Även på narciss lökar växer det till nya varav några kan blomma första våren. När en narcisslök bildat flera smålökar bör de delas så får man fortare flera blombara lökar. Lökarna bör sättas med ett radavstånd på 15 – 20 cm. men bara 5 cm mellan lökarna i raden. Täck sanden  mellan lökraderna med ett 10 cm tjockt lager gräsklipp så fort som möjligt på våren. Efter 2 månader läggs 5 – 10 cm gräsklipp en andra omgång. Se till att lökbädden hålls fuktig hela sommaren.  Är det några lökar som har fint bladverk redan första sommaren då kan man på hösten ta upp några av dessa för drivning under vintern men det är först kommande höst som det finns gott om blombara lökar. På samma sätt kan man även odla hyacinter och alla andra lökväxter.

 

måndag 6 oktober 2014

Dags att plantera julhyacinter.



Nu är det dags att sätta de blomsterlökar som skall blomma till jul och i början på det nya året. Hyacinter är väl de vanligaste lökblommorna till jul och de är lätta att lyckas med isynnerhet om man köper odrivna lökar. Det är ofta billigare att köpa de hyacinter som säljs pådrivna i slutet av november och i början av december men ofta så blir blommorna på dessa lökar färre till antalet än när man själv driver dem i blom. En av orsakerna till detta är att lökarna skall stå mörkt från det man påbörjat drivningen till dess att blomknoppen har lämnat löken.
Det är lätt att avgöra när det är dags att ställa fram löken i ljuset genom att försiktigt klämma mellan löken och blomställningen. Känner man ett tydligt tomtum då har blomställningen kommit tillräckligt långt för att löken skall ställas på en ljus plats.  Men det skall vara hyacintlökar som är preparerade så att de kan drivas i blom tidigare än obehandlade.  Ställs lökarna i ljuset för tidigt då fastnar blomställningen och så är ofta fallet när man köper pådrivna lökar som står framme på en ljus plats i affären.
Men vanligtvis så är även de hyacintlökar som säljs oplanterade betydligt större än de pådrivna lökarna. Eftersom det är så lätt att själv driva fram hyacintlökar i blom och även spännande att följa deras tillväxt så kompenserar det det högre priset samtidigt som man kan känna sig duktig när den väldoftande och välformade hyacinten  pryder sin plats på julbordet.
Krukan som löken sätts i bör inte vara alltför liten. Visserligen så finns det näring i löken så att det räcker för att blommorna skall utvecklas till fullo men bladverket blir kraftigare och hållbarheten bättre om det finns plats för ett kraftigt rotsystem. Vilken jord man planterar lökarna i spelar inte så stor roll även om det är en fördel att den är blandad med sand och den som har tillgång till gräsklipp bör lägga ett centimeter tjockt lager i botten av krukan. Hyacintlöken skall inte sättas djupare än att toppen på löken är 1,5 till 2 cm ovanför jordytan. Lökkrukorna bör ställas på en mörk och sval plats. Det är lättast att sköta vattningen av lökkrukorna om de ställs ner i en låg låda och täcks med 5 cm jord.  En temperatur mellan 8 – 12 grader är lämplig de första 4 – 5 veckorna och därefter höjs den till 15 – 18 grader fram till dess lökarna ställs på drivning den 28 november. Detta datum har jag alltid tillämpat med gott resultat och det även när jag hade handelsträdgård och antalet hyacintlökar var närmare tusen till antalet.
Skynda på att köpa hyacintlökarna och andra lökar för vinterdrivning, ju längre tid de ligger framme i affären desto sämre blir kvaliteten.
Det finns en låg tulpansort som lämpar sig bra för drivning till jul, den blir 15 – 20 cm hög. Den passar bra för plantering i grupper.  Men vad som är aktuellt nu det är att sätta dessa tulpaner så att de hinner rota riktigt innan de skall drivas i blom. Dessa korta jultulpaner kan man endera sätta några tillsammans i en liten kruka att ställa på julbordet men det går även lätt att flytta lökarna när de visar färg. Alla blomsterlökar bör placeras i en temperatur mellan 8 – 12 grader när de skall bilda rötter.
Det är inte enbart till julen som det är intressant att driva fram snittblommor från lökar, för den som tycker om att ha en liten bukett blommor på köksbordet, eller kanske på någon annan lämplig plats, så är det både skojigt, intressant och spännande att ägna en liten del av sin fritid åt denna hobby. Man kan med ringa kostnad ha en egen odling av blomsterlökar så att man under vintermånaderna kan plocka egenhändigt odlade och drivna tulpaner, påskliljor, narcisser m.m. Hur det skall gå till återkommer jag till.

tisdag 9 september 2014

Hösthallon


23/8 -14.
På grund av en i mitt tycke något för varm sommar så har all tid gått åt för att vattna, duscha och pyssla om växterna, såväl ute som inne och som följd därav så har allt skrivande om odling i sand och gödsling med gräsklipp fått vänta. Men när jag ser hur fantastiskt bra det växer med denna odlingsmetod så känner jag verkligen hur viktigt det är att försöka få allt flera odlingsintresserade att frångå användandet av såväl konstgödsel som det odlingssubstrat som säljs under namnet jord. Att denna påsjord inte lämpar sig för växtodling det är tillverkarens rekommendationer ett tydligt tecken på. Köparen uppmanas ju att byta denna jord varje år, det är ett tydligt bevis på den dåliga kvaliteten som detta odlingssubstrat har. Växterna ute i naturen kan växa i samma jord i hundratals år och må gott.
Jag har en lilja, Nolina Beaucarnea, Plymfiberlilja som är på sitt 33:dje år utan att den fått ny sand att växa i och en pelargon som nu är 19 år och växer i samma sand utan byte. Denna uppmaning att byta denna påsjord varje år måste endera betyda att det är något fel på den såvida det inte enbart handlar om att få sälja mera jord. Men det är beklagligt att de som odlar ekologiskt använder sig av denna påsjord t.ex. vid tomatodling när de kan använda sand och grusblandningen 0 – 8 mm, och då slippa byta odlingssubstrat åtminstone de närmaste 20 åren.
Men givetvis så är det inte bara vilket odlingssubstrat man använder som är avgörande utan även vilken näring man använder.  Den naturligaste näringen det är givetvis den näring som naturen producerar och då finns det inte någonting som är bättre än gräsklipp att användas som gödsel både vid odling på friland och vid odling i blomsterurnor m.m. Jag har använt enbart gräsklipp som gödsel vid mina odlingar i mera än 40 år och blir fortfarande förvånad varje sommar över att det kan växa så bra med denna billiga gödsel. När vi tar tillvara gräsklippet för att använda som näring då minskar vi även koldioxidutsläppet ut i miljön och ger det i stället till de växter vi odlar.
Men eftersom vi behöver gräsklipp på våren redan innan vi kan klippa gräsmattorna så är det viktigt att vi nu tar vara på allt klipp. Bästa och enklaste sättet att förvara gräsklippet det är att stoppa det i plastsäckar och knyta igen dem noga. Gräsklippet skall förvaras lufttätt annars så försvinner en hel del av näringen. Man bör även fukta gräsklippet innan det stoppas i säckarna så får det bättre konsistens vilket gör det lättare att använda. Man skall absolut inte lägga gräsklippet i komposten för då försvinner en stor del av näringsinnehållet. Det gräsklipp som skall användas till näring åt krukväxter skall förvaras på en solig och varm plats och vara väl fuktat så blir det mera kompakt, liknar kogödsel till konsistensen, och då behövs det bara ett centimeter tjockt lager av detta gräsklipp i en blomkruka 2 gånger per år för att växten skall få den näring den behöver.
En intressant växt med välsmakande bär det är hösthallon och dem kan man odla i urnor eller stora krukor.  Då kan man flytta dem till en solig plats tidigt på våren, från vinterförvaringsplatsen och senare på hösten flytta dem till en altan eller annan varm plats så att de flesta hallonen hinner mogna. Av namnet hösthallon är det lätt att dra den slutsatsen att de enbart mognar på hösten men så är inte fallet. Det går nämligen att få två skördar på varje skott. I varje fall om man odlar dem i sand och gödslar med gräsklipp. Första skörden, på ett skott, får man på hösten. I år skördade jag de första hösthallonen den 2 augusti. Jag har 2 urnor med plantor av hösthallon och det är 12 – 15 skott i varje urna. På en del skott är det över 50 blomknoppar, blommor, kart och mogna hallon. Det mognar mellan 10 till 15 hallon varje dag på mina 2 plantor. Denna skörd kan man fortsätta med till dess det blir för kallt ute men jag flyttar in en urna i ett växthus utan värme och där fortsätter hallonskörden så länge det är några soltimmar per dag.
I bruksanvisningen för denna hallonsort så står det att man skall klippa ner årsskotten på hösten efter avslutat skörd, men gör inte det. Fortsätt att vattna plantorna så länge de har blad och när bladen fallit så vattnas de med några veckors mellanrum till dess det blir minusgrader. Växtrötterna övervintrar säkrare om jorden i krukorna är fuktig när kylan kommer. Ställ urnorna på en skyddad plats där det går lätt att bädda omkring dem med löv, gräsklipp eller liknande material. När våren kommer då klipper man bort den övre delen av skotten, den del som gav skörd. Det dröjer inte lång tid förrän det skjuter ut grenar från nedre delen av skotten och på dessa grenar kommer det sedan en ny hallonskörd. Det betyder alltså att man dels får skörd på årsskotten och följande år får man skörd på de grenar som växer ut från föregående års skott. Nu vet jag inte om detta gäller enbart när man odlar dessa hallon i en blandning av sand och grus och gödslar dem med gräsklipp. Men fördelen med att odla dem i detta odlingssubstrat är bl.a. att plantorna övervintrar säkrare och att alla växter kommer igång snabbare på våren eftersom sand värms upp snabbare än jord i motsats till torvmullsblandad jord som kräver längre tid för att tina upp.


lördag 10 maj 2014

Ekologisk odling.










I en tidningsrubrik den 9 april  var det en artikel med stora rubriker. "Osäker framtid för Sveriges ekoodlare". Det gällde att EU vill införa nya regler för odling, bland annat förbud mot användning av torv. Jag blev glad och hade lust att ropa: Äntligen! Liksom när det gäller nobelpriset i litteratur.
I början av 60 talet var vi några naturälskande trädgårdsmästare och odlare som startade en förening för Naturenlig Odling där vi givetvis tillämpade odling helt efter naturens sätt att fungera. Metoden kallades även Giftfri odling, och så småningom Biologisk odling men odlingsmetoden var densamma, vi försökte följa naturens lagar;  ingen konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel användes.  Nu blev Statliga inrättningar inom odlingsområdet intresserade och skapade något som kallas Ekologisk odling. Den stora skillnaden mellan det vi kallade Naturenlig odling och dagens Ekologisk odling är att med den senare odlingsmetoden följer man inte naturens lagar utan nu är det till stor del Industrins och Ekonomins önskningar som styr reglerna. Som en följd av detta så tror t. ex många som vill odla naturligt att man absolut måste tillföra jorden Algomin, ett preparat tillverkat av havsalger som torkas och mals. Som gödselmedel vid ekologisk odling rekommenderas 7 – 10 kilo Algomin till 100 kv.m. odling.
Algomin är ett dyrt gödselmedel och man kan fråga sig varför man skall ta upp alger ur havet för att gödsla växter vid odling i jord när det finns naturlig gödsel som växterna i naturen klarat sig med under många tusentals år och med mycket bra växtresultat. När jag började odla i sand då jämförde jag under 5 – 6 års tid, gödsling med naturgödsel, algomin, konstgödsel och gräsklipp. Resultatet visade alltid att gräsklipp gav största skörden därefter naturgödsel. Konstgödsel och algomin gav sämsta resultatet. Odling i torv är även det en metod som tillhör ekologisk odling trots att torven lika väl som algomin är långt ifrån någon naturprodukt som hör hemma i en odling om man vill följa naturens lagar. Därför glädjer det mig att EU vill förbjuda användning av torv.













Dels så väljer aldrig växter frivilligt att etablera sig i myrmark, givetvis med undantag för några få växtarter som anpassat sig till myrmark, men rotfrukter, våra krukväxter eller buskar och träd skulle aldrig klara av att växa i myrmark trots att den s.k. påsjorden påstås vara anpassad för dessa växter.  Det finns inte några gamla fullväxta träd eller buskar på myrarna men däremot många döda exemplar av små björkar, vide och andra buskar. Förutom att växterna inte trivs i torvmull så är den att jämföra med kol och olja när det gäller tillförsel till naturen av koldioxid och andra skadliga ämnen. Eftersom det enligt tillverkarna är nödvändigt att byta denna jord varje år så betyder det stora mängder energi som åtgår för tillverkningen förutom det drivmedel som krävs för transporter av alla dessa säckar hundratals mil. I jämförelse med odling i sand som kan ske i samma sand under minst 30 års tid och som i flesta fall kräver korta transporter vid inköpet så är den odlingsmetoden mycket miljövänlig.
När det dessutom passar mycket bra med gräsklipp som gödsel vid sandodling så minskas koldioxidutsläppet från gräsklipp med 100 % i jämförelse med när gräsklippet får ligga kvar på gräsytorna efter klippningen. Vill man odla Ekologiskt för miljön och för kvaliténs skull då kan inte ett förbud mot användning av torv vara något att protestera mot. Att inte använda mera torv per år än vad som växer till låter väl optimistiskt med tanke på att det torde ha tagit 8 – 10 tusen år för att bilda ett torvdjup på en meter.
För den som vill skörda färsk potatis till midsommar så är det nu hög tid att gräva ner den i sanden. 4 – 5 potatisar i en 10 liters hink som ställs på en solig plats ger färskpotatis för flera personer. När blasten blivit 10 – 15 cm hög täcks sandytan med 10 cm nyslaget gräsklipp Även i norra Medelpad i Zon 4 – 5 så hinner potatis bli skördeklar till midsommar när den sätts i början av maj, givetvis skall den  sättas i sand så blir den fortare skördeklar.

































Ett gammalt tidningsurklipp, Konsumtidningen ca 1975

tisdag 15 april 2014

Sommarblommor och blomjord

















Låt sommarblommor pryda villatomten. Perennaväxter i all ära men frågan är om det inte blir mera fägring av olika ettårsväxter som lejongap, ringblommor, prästkragar, petunia, tagetes m fl arter. Oavsett om man har bara ett litet utrymme att disponera för blomsterfägringen eller stora rabatter så kan man ha många olika sorter och färger. En annan fördel med sommarblommor är att många sorter av dem är utmärkta som snittblommor och det är roligt att varje lördag kunna plocka in en bukett fräscha och väldoftande blommor.  Men vad som jag upplever som största tjusningen med alla dessa olika sommarblommor det är att man även kan börja lite smått med odlandet trots att det känns kyligt ute. När det fortfarande ligger snö kvar på marken så kan man börja pysslandet med sådden och skolning av vissa växter.















Givetvis så kan man gå till blomsteraffären eller plantskolan och köpa plantor av dessa växter, när våren har kommit och det är dags att sätta ut dem. Det är naturligtvis enklast men då går man miste om hälften av den tjusning, glädje och spänning man känner när man ser hur de små fröplantorna frodas och trivs med den omvårdnad de får. Naturligtvis så händer det även att plantorna bara vissnar ner och dör men det kan man se som en naturlig utgallring därför att största problemet, när man har fångats av tjusningen med att föröka genom frösådd och delning, det är att växtantalet blir för stort och det är mycket svårt att bara kasta bort några fina plantor.

Naturligtvis så tar jag för givet att ni som är intresserad av att pröva på egen förökning av utplanteringsväxter, även går tillväga på ett miljövänligt och naturligt sätt. Jag såg början av ett TV program där man skulle lära barn att odla. I ett växthus lade man ut några säckar torvmullsblandad jord, klippte bort plasten på översidan och så plockade man upp några tomatplantor ur en kartong och grävde ner dem i torvmullen som skulle vara gödslad så att man slapp ha något besvär med gödslingen. Då stängde jag av TV:n . Vill man få uppleva tjusningen med att odla då bör man verkligen inte starta med några säckar så kallad blomjord som är långt ifrån naturlig och som dessutom ökar koldioxidutsläppet. Även om jag inte är någon kemist så kan jag inte förstå annat än att användningen av denna typ av blomjord bidrar till ökat koldioxidutsläpp, den innehåller ju trots allt fossilt lagrat organiskt material. Det är sannerligen ingen brist på koldioxid så att vi behöver gräva upp den som under tusentals års tid lagrats i myrmarkerna. Att några affärsinriktade företag upptäckt hur enkelt det är att utnyttja myrmark, bearbeta den och kalla den för blomjord det är till mycken stor nackdel för naturen . Innehållet i dessa säckar kallas för jord men det är så långt ifrån vad växterna i naturen väljer att växa i när de sprids genom frö.  Att man dessutom säljer denna vara som blomjord speciellt anpassad för, pelargonior, rosor, potatis och många andra växter är närmast som ett skämt och en nedvärdering av växternas egen förmåga att välja rätt näring.
Det är mycket enkelt att visa på växternas krav beträffande jord eller odlingssubstrat, som numera är ett mera passande namn eftersom det finns många odlingar där man inte använder vanlig naturlig jord. När det gäller odling och skötsel av krukväxter inomhus och odling i stora krukor och urnor ute samt odling i upphöjda bäddar på villatomten så är den vanliga jorden inte så passande eftersom ett fåtal har tillgång till forna tiders kompostjord som då användes till både krukväxter, blomsterrabatter och växter som krävde en god jord. För den som nu för första gången skall börja att draga upp plantor av olika växter och att odla på ett miljövänligt sätt så kan det vara lite svårt att följa naturens lagar till hundraprocent första året, därför att det tar ett år både för växterna och odlaren att anpassa sig till denna odlingsmetod.

Det enda som behövs för all odling det är en blandning av sand och grus samt gräsklipp, bevis för detta kan ni se på denna pelargon som står och väntar på 19 växtsäsongen. Den har aldrig planterats om, så som rekommenderas för flertalet krukväxter. Med omplantering menas att man tar bort det mesta eller allt av den gamla jorden som finns i krukan och tillför ny jord. När krukväxter odlas i sand behöver man bara öka krukstorleken med några centimeter så att ny sand kan fyllas på med några års mellanrum eftersom växten efterhand får flera och kraftigare rötter. Om den gamla jorden måste bytas efter ett år är det ett tecken på att den består av fel material eller att man använder olämplig näring.































Denna växt Nolina Beaucarnea Longifolia är 32 år gammal och även den har stått i samma sand hela tiden men fått lite ny sand varje gång som krukstorleken ökats. Dessa två växter är ett tydligt bevis på att sand är det absolut bästa odlingssubstrat vi kan använda och dessutom det miljövänligaste och billigaste.
Så därför anser jag att det är självklart att endast använda sand även när man skall så frö av sommarblommor istället för att köpa hem några säckar av köpjord. Beroende på var man bor så kan en del hämta lite sand någonstans ute i naturen men för alla så finns det möjligheten att köpa hem sand. Man kan gärna köpa hem några kubikmeter sand därför att den kan ligga i flera år utan att förändras. När man nu skall så dessa frön av sommarblommor i sand, som det inte odlats i tidigare, så måste man endera blanda ut sanden med den såjord som finns att köpa, 50 % av vardera eller också blanda ut sanden med jord från trädgårdsland eller blomsterrabatter. Även då med 50 % av vardera. När man har odlat i sand ett år, oavsett vilka växter som odlats, då är den sanden utmärkt att använda som såjord kommande vårar.
Är man förutseende så skall man spara tomma smörkartonger och liknande för att ha vid sådd men fyrkantiga plastkrukor 8 cm stora passar mycket bra att använda.  Lägg först ett centimeter tjockt lager av lagrat gräsklipp i botten av krukan men i brist på detta så går det bra med lite mossa från gräsmattan eller varstans i naturen där man hitta den. Fyll krukan med sanden men när det är små frön som skall sås då är det en fördel att sålla sanden i det översta knappt centimetertjocka lagret. På de flesta fröpåsar står det sådjup och även groningstemperatur. Vid sådd av små frön, t. ex Lobelia då sår man ut dem över den sållade sanden och därefter läggs ett platt föremål, tom fröpåse eller liknande över sådden och påsen trycks ner lätt. Stryk bort eventuella frön som fastnar på påsen. När sådden är klar ställs krukorna ner i ljummet vatten som bör gå upp på 2 tredjedelar av krukhöjden. De får stå i vattnet en timmas tid varefter krukorna ställs på en passande plats med lämplig temperatur och ljus. Täck över krukan eller krukorna med plastfolie så att luften hålls fuktig. Det finns små lämpliga plastlådor med ett plasttak som läggs över lådan där man ställer ner krukorna med frösådden. Duscha över frösådden 2 gånger per dag med en liten duschspruta till dess fröna börjar gro men därefter duschas frösådden bara en gång per dag men se noga till att sanden i krukorna hålls fuktig genom underbevattning ett par gånger i veckan. Antalet gånger beroende på temperaturen där frösådden står. Så fort fröplantorna fått hjärtbladen och börjar växa så skall skyddet av plast eller lådtaket lyftas av. Efter några dagar till några veckor beroende på växtart så är det dags för skolning av plantorna och lämplig skolningssand men det återkommer jag till.

fredag 14 mars 2014

Odling av jordgubbar på friland.














Många ser nog jordgubbslandet som ett ställe där det växer massor med ogräs som man borde rensa bort minst en gång om året men eftersom tiden aldrig räcker till så blir jordgubbslandet så småningom en plats på tomten som man helst inte vill se, en skamfläck på villatomten. Men nu är det inte ett sådant jordgubbsland som jag tänker beskriva utan det är en jordgubbsodling som både pryder sin plats på gräsmattan samtidigt som skötseln är enkel och eftersom jordgubbsplantorna skall växa i sand istället för i jord eller någonting så olämpligt som den säckjord som saluförs, så blir skötseln av odlingen roligare och resultatet bättre.   
Det finns ju minst 12 olika sorter av denna ”så kallade jord” som påstås vara passande för olika växtarter som t. ex. potatis, rosor, pelargonior m.m. Jag vet inte om det finns jordgubbsjord ännu men säkerligen kommer det även att finnas sådan jord att köpa. Man kan fråga sig varför det nu kan behövas så många olika jordtyper när det förr räckte med en och samma jord. Är det jorden som det är fel på eller den gödsel som används.? Enligt min erfarenhet av dryga 40 års odlande i sand så förefaller det snarast som om det numera är både jorden och gödseln som det är fel på. Anledningen till denna rika förekomst av olika gödsel- och jordtyper grundar sig snarare på handelns behov av att sälja än av att hjälpa villaägare och husbehovsodlare att få ett bra odlingsresultat. Att dessutom miljön påverkas negativt av användningen av dessa produkter förefaller inte ha någon betydelse. Eftersom jag i mera än 30 års tid har odlat jordgubbar i sand och enbart gödslat dem med gräsklipp och under hela denna tid kunnat konstatera att detta odlingssätt har så många fördelar och ger så bra resultat så är det naturligtvis den odlingsmetoden som jag kommer att beskriva här. 
Oavsett var man bor i vårt land så är det en fördel att odla jordgubbar på upphöjda åsar. Även om sanden gör att växtrötterna får ett varmare klimat, i förhållande till när man odlar i jord , så värms naturligtvis sanden i upphöjda åsar snabbare upp av solen så att plantorna får ytterligare en snabbare start på våren och en gynnsammare växtmiljö i förhållande till när plantorna växer på plan mark.  För de som odlar i en växtzon över 3 eller av någon anledning har en ogynnsam växtplats då betyder det mycket för skörderesultatet när man odlar jordgubbar på en upphöjd ås. Har man dessutom en sort som ger skörd i flera månader då betyder det ännu mer för skörderesultatet ju tidigare plantorna kan börja blomma.









Det är enklast att lägga denna jordgubbsodling på en gräsmatta, det ser snyggt ut och vill man ha flera rader då har man färdig gräsmatta mellan raderna. För att utnyttja solvärmen på bästa sätt så bör raderna, om det är möjligt, ligga i riktningen mellan sydost och söder till nordväst och nord. På så sätt fördelas den dagliga solstrålningen mest effektivt. Har man flera rader bör avståndet mellan dem vara så brett att det går lätt att klippa gräset och att lägga på gräsklipp samt klippa revor m.m. Det bör vara 1,5 till 2 m. mellan högsta åsen på varje rad. Jordgubbsraderna bör vara 70 – 80 cm breda i botten av sandåsen. 
Börja med att lägga ut uppvikta tidningar med minst 6 – 10 blad och varje skarv bör gå 10 – 15 cm över den föregående tidningen. Ös på sanden så att djupet i mitten av åsen blir c:a 40 cm och så får sanden slutta utåt så att tidningarna täcks med 3 – 5 cm sand längst ut. Jordgubbsplantorna sätts med 40 cm avstånd i mitten av sandbädden. Eftersom sanden kommer att sjunka något så bör plantorna sättas så djupt att tillväxtpunkten täcks av 2 – 3 cm sand. Är det torvmulls-blandad jord på rötterna bör den sköljas bort innan plantorna sätts. Snarast möjligt efter planteringen så läggs ett 10 cm tjockt lager gräsklipp runt varje planta. 












Efterhand som tillgången på gräsklipp blir rikligare så täcks hela ytan av sandåsen med gräsklipp. Första veckorna vattnas plantorna 2- 3 gånger i veckan och gräsklippet fuktas över hela ytan minst en gång i veckan vid torr väderlek den första månaden. Till dess plantorna har rotat och börjat växa så att blad täcker hela sandåsen upptill så bör man kolla fukten i sanden och vattna vid behov. Överdriven riklig vattning får lätt till följd att näring från gräsklippet rinner bort. Skjuter det ut revor från plantorna, den första sommaren, då bör de klippas av nära moderplantan såvida man inte vill utöka odlingarna. Jordgubbsplantorna får tillräckligt med näring under hela växtsäsongen från 10 cm färskt gräsklipp. Lagrat gräsklipp passar inte att använda för gödsling av jordgubbsplantor. Den fortsatta skötseln av denna typ av jordgubbsodling under de kommande 10 – 15 åren återkommer jag till.

måndag 10 mars 2014

Hobbyväxthus






















 Oavsett var man bor i Sverige så har man mycken nytta och glädje av att ha ett litet växthus även om det saknar uppvärmning. Vill man driva lökväxter i blom under vintern och tidiga våren då planterar man dessa lökar i krukor under hösten och gräver ner krukorna i växthusbädden och täcker den med fiberduk då klarar sig lökväxterna bra även om man bor upp till zon 5 – 6. Självfallet så skall växthusbädden bestå av sand till ett djup av minst 30 – 40 cm, för den som bor i växtzon högre än 2 så lönar det sig att ha ett sanddjup på minst 50 cm.














 Har man rosor och andra växter i kruka då kan man få mycket tidigare blomning om dessa växter får starta tillväxten tidigare på våren genom att de ställs in i växthuset. Detsamma gäller om man odlar jordgubbar i krukor.  Vill man dra upp ettårsväxter då passar det utmärkt att förkultivera dem i växthuset. Odling av tomater, gurka samt sallat, spenat och mangold för tidig skörd går mycket bra i ett växthus utan uppvärmning. Efterhand så upptäcker man allt flera fördelar med ett litet växthus.













 Ett växthus på 4 kvadrat meter är lagom stort för den som vill odla lite av varje och endera så kan man köpa ett som är klart att montera ihop eller också bygga ett själv. De färdiga växthus som säljs är utan tvekan snyggare än de hembyggen som man kan se i villaområden. Men med dagens plastskivor så är det tämligen lätt att själv bygga sitt växthus och en fördel med egenbygge är att man kan göra luftluckorna större än vad som är normalt på de fabrikstillverkade. Det är en fördel att ha en luftlucka på varje sida av taket längst upp mot nocken. För att man skall kunna hålla lagom temperatur under soliga dagar så bör luftluckornas storlek motsvara 15 – 20 % av takets yta. För att minska värmeutsläppet nattetid så bör man använda plastskivor med luftkanaler.  
 Det är viktigt att välja rätt plats till växthuset, idealet är om solen lyser på växthusets sidor på morgon, ju tidigare växterna väcks av solen desto mera hinner de växa under dagen. Mitt på dagen är det en fördel om solens stålar dämpas något av lövträd men på e.m. är det bra om solstrålarna får värma upp växthuset något inför natten. Nu är det inte så ofta som man har så stora valmöjligheter för växthusets placering men tänk på att växthustakets ena långsida helst bör, om så är möjligt, ligga mot öster och dörren bör vara på norra gaveln eller mot väster.  Detta för att på bästa sätt kunna utnyttja den dörrlösa gaveln för odling av växtarter som kräver ljus och varm växtplats, t. ex. Slanggurka eller vinranka. Nutidens växthus med plast istället för glas är mycket lätta så därför är det viktigt att de förankras väl i marken. Enklast är det att vid varje hörn gräva ner en platt sten eller cementplatta c:a 50 cm djupt och fästa ett grovt plastrep runt plattan och runt växthusets sockel och att sedan fylla igen gropen med sand och stenar. Är växthuset 6 – 8 meter långt eller längre då bör man givetvis även förankra det på långsidorna. För att kunna utnyttja växthuset maximalt så bör man sätta upp hyllor runt väggarna c:a 20 cm under taket. Där kan man driva upp småplantor samt odla tidig sallat och även kunna skörda jordgubbar från mitten av maj. 
Luftning av växthuset är en viktig detalj i dess skötsel. För flertalet växtarter så är en temperatur mellan 18 – 20 grader under den ljusa tiden av dagen passande och för att inte temperaturen skall sjunka för mycket mot natten så bör man komma ihåg att stänga luftluckorna i tid medan det ännu är sol och varmt i växthuset. Det finns speciell ”skuggfärg ” att köpa för att mildra solstrålarna under den soligaste och varmaste årstiden men det bästa är om man har några lövträd på  rätt plats och lämpligt avstånd från växthuset så att deras blad ger en naturlig skugga.
 Jordgubbsodling för husbehov. 















  För odling av 20 – 30 plantor i krukor till en odling med hundratalet plantor på marken. 
Vid all odling av jordgubbar för egen konsumtion så lönar det sig att odla dem i sand. Skötseln blir enklare och jag har faktiskt den uppfattningen att smaken på jordgubbarna blir mycket godare. För de som har sina odlingar i växtzon 3 och högre så finns det ännu större anledning att odla jordgubbar i sand istället för i vanlig trädgårdsjord, att odla dem i det torvmulls blandade odlingssubstrat som säljs är verkligen inte att rekommendera. Plantorna övervintrar mycket säkrare när de växer i sand och oavsett var odlingen är belägen så kommer tillväxten igång några veckor tidigare i förhållande till när de odlas på vanligt sätt. När det gäller anskaffande av sand så vill jag varna för sand som kan innehålla salt. Den sand som används för halkbekämpning är blandad med salt och det kan vara frestande att ta några hinkar sand ur en hög med den sand man sopat ihop från gatorna men saltet tar död på de växter man försöker odla i den sanden. Även om den sanden har legat utsatt för regn i några år så är den fortfarande så salt att den skadar växterna. De flesta som säljer jord och grus m.m. säljer även en blandning av sand, grus och en blandning av sand och grus med en kornstorlek mellan 0 - 8 m.m. och den passar utmärkt till odling såväl i krukor och urnor som på friland. För frilandsodling så är det faktiskt en fördel om blandningen även innehåller lite stenar av 10 – 12 mm storlek. 
Man kan välja mellan 2 kategorier av jordgubbssorter. Dels finns det den gamla typen av jordgubbar som ger skörd under en dryg månads tid, skördetiden delvis beroende av läge och växtzon. Dels så finns det jordgubbsplantor som kan ge skörd under 6 – 7 månaders tid. En planta av denna sort ger bara några få mogna bär var eller varannan dag men den passar bra  för den som vill kunna skörda färska jordgubbar dagligen om än inte i stora mängder åt gången. För att säkert få plantor av denna typ av jordgubbar så skall man fråga efter Remonterande jordgubbar, det finns säkerligen många namnsorter av remonterande jordgubbar likaväl som av de vanliga jordgubbarna. Jag har under 5 års tid odlat en sort som heter Elan och förra sommaren, då plantorna var 5 år gamla, gav de fortfarande skörd om än inte i samma mängd som när plantorna var yngre.
Genom att odla dessa remonterande jordgubbar i kruka så kan man bättre utnyttja deras långvariga skördesäsong. Vintertid kan krukorna som jordgubbsplantorna växer i förvaras ute på en skyddad plats, säkrast är det att gräva ner krukorna i sand så endast någon centimeter av krukorna är ovanför sandytan. På så sätt tål plantorna vinterkylan bättre än när krukorna står direkt på marken. Täcks de av snö så ger den ett bra skydd likaså om krukorna täcks med löv. Det är mycket viktigt att sanden i krukorna inte är torr när det är minusgrader. Så fort vårvärmen väcker plantorna till liv så bör krukorna ställas mot en söder eller östervägg. En ställning mot väggen med 2 eller 3 hyllor med plats för 20 – 30 krukor ger en jämn skörd av jordgubbar. Här på Öland kan de första jordgubbarna då skördas i senare delen av maj och fortsätta till slutet av oktober.

torsdag 20 februari 2014

En pensionerad trädgårdsmästares vardag i februari månad.











I stället för att normalt vakna klockan 6 på morron, under den ljusa årstiden när solen redan lyser in i sängkammaren, så väcks  jag  av att katten Kurre jamar och vill ut. Efter att han har legat på min kudde hela natten och ibland slickat mej i håret och kramat om mina öron med sina tassar, och ibland glömt bort att dra in klorna, så vill han nu att jag skall stiga upp redan klockan 5. Han hoppar inte ner på golvet förrän han ser att jag börjar resa mej upp.  Jag går fram till dörren och öppnar den, men nästan alltid så ångrar han sig och hoppar upp på köksbordet för att få mat. Katter skall ju inte vara på köksbordet men det anser inte Kurre för han tycker att vi två är jämlika även om det för det mesta är han som bestämmer hur han skall passas upp. När han efter att ha stått mitt i dörren under några minuter och spanat efter eventuella faror, så går han ut och jag kan gå och lägga mig igen. Men nu så är jag klarvaken och då är det lika bra att börja dagen.
Sedan minst 50 år tillbaka så har jag alltid börjat dagen med att äta frukost sedan jag hämtat dagens tidning. Frukosten har alltid bestått av filmjölk med flingor, mysli, russin, svarta vinbär, äpplen och bananer, nyttigt, välsmakande och enkelt att tillaga. Som pensionär anser jag mig ha tid att läsa tidningen innan jag börjar med vad jag planerat att göra denna dag. Att diska efter frukosten går fort och sedan skall mina krukväxter vattnas. För närvarande så har jag 89 krukväxter i lägenhetens 6 fönster varav ett fönster är lika stort som rummet är brett. För medelsvensson så kanske jag uppfattas som något ”knäpp” men Ni skulle få uppleva hur denna samvaro med växter är både underhållande och hälsosam. Med så många växter blir luften syrerik och renare än i en normal lägenhet med 5 – 6 växter. Det är växter från olika ställen av jordklotet och skötseln av dem kräver verkligen att man vet och förstår hur respektive växt vill uppassas, en del kan vara mera krävande än Kurre. Eftersom det aldrig blir tråkigt att syssla med växterna så går tiden fort och snart är klockan 11 och då är det dags för min förmiddagspromenad.
 Det känns alltid skönt att på morron få komma ut och få frisk luft och att sätta fart på hela kroppen. Nu har promenaden fått en extra lockelse. C.a 2 km från bostaden finns 2 små konstgjorda sjöar som kallas Dämmet. De har en yta på 5 – 600 kvadratmeter tillsammans och en fin asfalterad gång och cykelväg lede dit upp och på ena sidan är det gröna fina gräsmattor och lövskog på andra sidan. Men vad som nu lockar mest är att för ca 2 månader sedan var det en vit, ståtlig  svan som bestämde sig för att bosätta sig i Dämmet. Första veckorna var den misstänksam när jag gick förbi. Det var så snyggt med en vit svan som stilla flöt fram på den blåa vattenytan till synes helt ointresserad av mig och alla andra som promenerar förbi. Det är många som går eller cyklar efter denna väg, från gamla gubbar och gummor till unga sportande damer och killar och många stannar upp för en pratstund. Men en gång när jag gick förbi svanen så började den simma mot land och gick upp på gräsmattan och började gå fram mot mig till synes nonchalant plockande små löv på marken. Den stannade en meter framför mig, såg mig i ögonen och väste. Hon lyckades förmedla att hon var hungrig och nästa dag så fick hon några brödbitar som hon tacksamt tog emot men när de var slut då väste hon igen. Nu har hon fått sällskap av flera yngre svanar som ännu inte fått vit fjäderskrud. Så nu går det åt mera bröd men vi är 10 – 12 personer nu som ger svanarna brödbitar.
Hemkommen efter promenaden så får jag en halvtimmas rast för att läsa, just nu är det ”Analfabeten som kan räkna”, nästan lika skojig och fantastisk som den om ”Hundraåringen som kröp ut genom fönstret”. I samband med läsandet så äter jag 2 – 3 smörgåsar och dricker lite mjölk som lunch. Jag har hemkokt getmese på smörgåsarna. Min dotter Karin i Danmark sköter om mesekokandet och kommer hem några gånger om året med nykokt messmör. 
Två gånger om dagen skall min stora bananplanta duschas och därefter måste golvet där den står torkas. Den står nämligen på ett parkettgolv och för att undvika fläckar så måste vattnet som droppar av bladen torkas upp. 

Innan jag lagar middag så tar jag dagens andra promenad innan det blir alltför mörkt. Som varande vegetarian så består middagen av morötter, palsternackor, kikärter, potatis och ibland lite sojafärs. Dessemellan gör jag morotspannkaka som är en delikatess och som räcker till flera middagar. Eftersom det nu är en lugnare årstid så tar jag ytterligare en halvtimmas läsning eller så skriver jag lite om odling. När jag vet hur miljövänlig det är att odla med sand och gräsklipp och så bra det växer så kan jag inte låta bli att försöka få flera odlingsintresserade att ändra odlingsmetod så blir odlandet både billigare och roligare. När mörkret kommer då är det lämpligt med lite pyssel med någon krukväxt som skall putsas eller få lite större kruka, några krukfat som skall tvättas. Ibland händer det att det är något program på T V som är bra och nyheterna är alltid intressanta Så är det dags att koka havregrynsgröt och äta 2 – 3 goda ost och mese mackor. Efter maten då blir jag trött och vid 22 tiden är det dags att sova. Nog är det konstigt att dagarna går så fort men det kommer alltid en ny dag i morron och snart är det vår.

söndag 16 februari 2014

Pelargoner och andra krukväxter..




De gamla pelargonerna kan man redan nu börja att beskära och ge ny näring. Den bästa näring är givetvis gödselvatten tillverkad av lagrat gräsklipp men tyvärr så har kanske inte alla tillgång till den näringen ännu.  Men jag hoppas att ni om 3 – 4 månader har tillverkat denna förnämliga gödsel. I väntan på gräsets återkomst så låt de näringstörstande växterna få smaka på några korn torkad hönsgödsel. Det är inte bara växterna som vaknar till liv nu när solen återvänder utan på de flesta krukväxter, så kan det finnas ägg av diverse små varelser som också tycker om våra krukväxter. 

Bland de första som föds eller vaknar uthungriga det är bladlössen och de gillar de nya skott som kommer på pelargon med flera växter, med saftiga skott. Glädjande nog så är bladlöss en av de mest lättbekämpade skadedjuren på våra krukväxter. Med tummen och pekfingret så utplånar vi lätt de första som vaknat till liv. Blir det för klibbigt då kan man använda en liten duschspruta fylld med vatten och duscha växten där lössen finns. Bladlöss avskyr vatten och har svårt att överleva om de duschas ofta, tyvärr så gillar inte heller pelargoner att utsättas för vatten på bladen men de klarar av att bli duschade med vatten om det görs på morgon och förmiddagen så att de hinner torka i god tid före kvällen.
Men växter med blanka blad de gillar att duschas med vatten ofta och om man vet att det fanns spinn och trips på några växter förra sommaren då ska man ge dem en daglig dusch så fort dessa växter börja visa tecken till att börja växa. Sköldlöss däremot har inte något emot en dusch med vatten och den här tiden går de lättast att upptäcka om det finns några gamla övervintrade exemplar på t.ex. Fikus, Porslinsblomma med flera växter med blanka blad. Än är det inte så stor risk att sköldlössen börjar föröka sig men det går lättast att skrapa loss dem nu med en vass kniv. Därefter tvättas växten där sköldlössen suttit med såpvatten, 1 matsked såpa till 2 l vatten. Växten får inte utsättas för sol de första timmarna efter tvättningen.

När ni har köpt eller fått en lökväxt t. ex hyacinth, tulpan eller andra vårlökar i kruka så kasta dem inte när de blommat ut, ställ dem på en halvljus plats och vattna dem sparsamt. Det är nämligen mycket lätt att odla blomsterlökar under sommaren och de förökas snabbt så efter några år har man 4 – 5 gånger så många lökar som de man planterat. För snittblommor som narcisser och tulpaner har man då rikligt med blommor att plocka in på våren och försommaren.  Jag återkommer om detta odlingssätt om några månader. Ni som har en Clivia, Mönjelilja heter den på svenska, och vill att den skall b lomma fint till våren och försommaren, så är det nu dags att flytta den till ett svalare ställe, 12 – 15 grader, under 2 – 3 månader innan den på nytt ställs på en ljus plats med vanlig rumstemperatur. Den skall även vattnas sparsamt under vilotiden.

fredag 7 februari 2014

Plantering av buskar och träd.













Skall man plantera buskar och träd som har svårt att klara klimatet där man bor då är det alltid en fördel att plantera dem i sandbädd, då klarar de övervintringen säkrare och dessutom så får de en snabbare start. Vill man ha växtarter som inte klarar högre växtzoner än zon 2 – 3 då kan man ändå klara många av dem, om de får en gynnsam växtplats och de dessutom planteras i sand. Gräv bort jorden på c:a en kvadratmeters yta och 50 – 60 cm djup. Är det tung, lerblandad jord då bör man öka djupet ytterligare 20 cm och lägga ett 15 – 20 cm lager med singel i botten innan sanden fylls på. I synnerhet för växter som är svåra att övervintra så är det viktigt att befintlig jord avlägsnas från rötterna och det betyder att planteringen bör ske när växten är i vila eller har tappat bladen. 
Vid plantering av träd skall man först slå ner ett kraftigt stöd att binda trädet vid. Sätt växten 2 – 3 cm djupare än vad den stått tidigare och sprid ut rötterna innan sanden fylls över rötterna och hela gropen fylls igen. Vattna ett par gånger med c:a 5 liter så att sanden rinner ner och fyller igen eventuelle tomrum, därefter vattnas växten med 3 liter vatten 3 – 4 gånger i veckan vid torr väderlek. Täck hela sandbädden med 10 cm gräsklipp oavsett om planteringen sker sent på hösten eller tidigt på våren. Kraftigväxande träd har oftast flera meter långa rötter men är den omgivande jorden av dålig kvalitet då bildas det rikligare med rötter i sandbädden och av den anledningen så bör man lägga på gräsklipp 2 gånger per säsong för att trädet skall få den näring det behöver. Men för buskar och mindre träd räcker det med gräsklipp en gång per år och då på försommaren.
Odling av bärbuskar i stora krukor och urnor.  










Har man liten tomt eller tillgång till en stor inglasad altan eller om man bor i delar av landet där sommaren är kort då kan man vinna en eller två månader i skördetid genom att odla i urnor. Hösthallon passar bra för detta odlingssätt eftersom de kommer igång tidigare när de står i odlingskärl ovanpå marken och dessutom kan de flyttas till ett skyddat läge, växthus eller södervägg på sensommaren och hösten. Blåbär och vinbär kan man förlänga skördesäsongen på om man odlar några plantor i urnor och andra planterade i marken. 
Naturligtvis skall man använda sand även vid detta odlingssätt. Sanden gör ju att det blir fortare varmt åt rötterna på våren så bara det gör att man kan få 2 – 3 veckors tidigare skörd i jämförelse med odling i jord. Såvida man inte förökar växterna själv så är numera de flesta plantorna man köper planterade i något som kallas jord och för att utnyttja sandens alla fördelar så skall man se till att avlägsna allt från rötterna och spola av dem i vatten innan de planteras i krukorna. Lägg bra dränering i botten av krukorna, står de på jord då är risken stor att hålen täpps igen. Lite singel eller vanliga små stenar duger och för att inte sanden skall rinna igen igenom och täppa till hålen så bör man lägga 5 – 10 cm av gräsklipp ovanpå stenarna. Det tar inte många veckor förrän rötterna bundit sanden så att den stannar kvar. Växterna planteras i samma djup som de stått tidigare men de som är rikt förgrenade långt ner mår bättre av att sättas 5 cm djupare i sanden. Lämna 5 – 8 cm i utrymme upptill i krukan när sanden fylls på, vattna ett par gånger med 2 – 3 liter vatten och lägg därefter på 10 cm nyklippt gräs eller 2 – 3 cm lagrat gräsklipp, det senare skall täckas med 2 – 3 cm sand.








Skötselråd.
När man övervintrar växter i urnor och krukor, oavsett om det är buskar, träd eller perenna växter, så skall de på hösten placeras på en vindskyddad plats, gärna i österläge och mot en vägg. Krukorna skall stå direkt på marken för att ta vara på jordvärmen. Däremot skall man under växttiden se till att det är 1 cm utrymme mellan jorden och botten på krukan för att dräneringen skall fungera. Är det en kall vägg som krukorna står emot då täcks minst halva höjden av krukan med löv både mot väggen och mellan krukorna om det är flera. Det bör vara c:a 2 dm tjockt lövtäcke och när temperaturen går mot 0 då kan man använda lagrat gräsklipp för att hålla lövet på plats. Under vintermånaderna så försvinner inte näringsinnehållet i gräsklippet och när värmen återkommer är det dags att lägga detta gräsklipp i krukorna. Har man växter som är på gränsen att klara vintrarna då bör man även linda in dem med 2 – 3 lager fiberduk, den skyddar dem mera än vad man kan tro. Så länge det inte är köldgrader då skall krukorna vattnas, men sparsamt, med 2 – 3 veckors mellanrum och när det blir sträng kyla då är det stor risk för att rötterna dör om rotklumpen är torr. Därför bör man alltid, så länge det är plusgrader och krukorna inte är täckta med snö, kolla så att det finns fukt åt rötterna. Så fort det börjar våras och solen lyser på växterna så är det viktigt att på nytt se till att vattna krukorna och då grönskar växterna dessutom snabbare. 
Växter med övervintrade blad får lätt brännskador på bladen om inte rotklumpen har hunnit tina upp när vårsolen börjar värma, därför är det bra att skugga dem med fiberduk till dess man är säker på att rötterna kan ta upp vatten. Så fort växterna börjar grönska på våren då är det dags att ge dem sommarens första omgång av lagrat gräsklipp. Skrapa bort 3-5  cm av sanden på c:a 75 % av ytan upptill i krukan, lägg dit ett 2-3 cm tjockt lager lagrat gräsklipp och täck över det med 2 cm sand. De första 3 – 4 åren bör de flesta växterna som odlas i kruka på detta sätt få lagrat gräsklipp 2 gånger per år. Den andra omgången läggs på i slutet av juli