23/8 -14.
På grund av en i mitt tycke något för varm sommar så har all
tid gått åt för att vattna, duscha och pyssla om växterna, såväl ute som inne
och som följd därav så har allt skrivande om odling i sand och gödsling med
gräsklipp fått vänta. Men när jag ser hur fantastiskt bra det växer med denna
odlingsmetod så känner jag verkligen hur viktigt det är att försöka få allt
flera odlingsintresserade att frångå användandet av såväl konstgödsel som det
odlingssubstrat som säljs under namnet jord. Att denna påsjord inte lämpar sig
för växtodling det är tillverkarens rekommendationer ett tydligt tecken på.
Köparen uppmanas ju att byta denna jord varje år, det är ett tydligt bevis på
den dåliga kvaliteten som detta odlingssubstrat har. Växterna ute i naturen kan
växa i samma jord i hundratals år och må gott.
Jag har en lilja, Nolina Beaucarnea, Plymfiberlilja som är
på sitt 33:dje år utan att den fått ny sand att växa i och en pelargon som nu
är 19 år och växer i samma sand utan byte. Denna uppmaning att byta denna
påsjord varje år måste endera betyda att det är något fel på den såvida det
inte enbart handlar om att få sälja mera jord. Men det är beklagligt att de som
odlar ekologiskt använder sig av denna påsjord t.ex. vid tomatodling när de kan
använda sand och grusblandningen 0 – 8 mm, och då slippa byta odlingssubstrat
åtminstone de närmaste 20 åren.
Men givetvis så är det inte bara vilket odlingssubstrat man
använder som är avgörande utan även vilken näring man använder. Den naturligaste näringen det är givetvis den
näring som naturen producerar och då finns det inte någonting som är bättre än
gräsklipp att användas som gödsel både vid odling på friland och vid odling i blomsterurnor
m.m. Jag har använt enbart gräsklipp som gödsel vid mina odlingar i mera än 40
år och blir fortfarande förvånad varje sommar över att det kan växa så bra med
denna billiga gödsel. När vi tar tillvara gräsklippet för att använda som
näring då minskar vi även koldioxidutsläppet ut i miljön och ger det i stället
till de växter vi odlar.
Men eftersom vi behöver gräsklipp på våren redan innan vi
kan klippa gräsmattorna så är det viktigt att vi nu tar vara på allt klipp.
Bästa och enklaste sättet att förvara gräsklippet det är att stoppa det i
plastsäckar och knyta igen dem noga. Gräsklippet skall förvaras lufttätt annars
så försvinner en hel del av näringen. Man bör även fukta gräsklippet innan det
stoppas i säckarna så får det bättre konsistens vilket gör det lättare att
använda. Man skall absolut inte lägga gräsklippet i komposten för då försvinner
en stor del av näringsinnehållet. Det gräsklipp som skall användas till näring
åt krukväxter skall förvaras på en solig och varm plats och vara väl fuktat så
blir det mera kompakt, liknar kogödsel till konsistensen, och då behövs det
bara ett centimeter tjockt lager av detta gräsklipp i en blomkruka 2 gånger per
år för att växten skall få den näring den behöver.
En intressant växt med välsmakande bär det är hösthallon och
dem kan man odla i urnor eller stora krukor.
Då kan man flytta dem till en solig plats tidigt på våren, från
vinterförvaringsplatsen och senare på hösten flytta dem till en altan eller
annan varm plats så att de flesta hallonen hinner mogna. Av namnet hösthallon
är det lätt att dra den slutsatsen att de enbart mognar på hösten men så är
inte fallet. Det går nämligen att få två skördar på varje skott. I varje fall
om man odlar dem i sand och gödslar med gräsklipp. Första skörden, på ett skott,
får man på hösten. I år skördade jag de första hösthallonen den 2 augusti. Jag
har 2 urnor med plantor av hösthallon och det är 12 – 15 skott i varje urna. På
en del skott är det över 50 blomknoppar, blommor, kart och mogna hallon. Det
mognar mellan 10 till 15 hallon varje dag på mina 2 plantor. Denna skörd kan
man fortsätta med till dess det blir för kallt ute men jag flyttar in en urna i
ett växthus utan värme och där fortsätter hallonskörden så länge det är några
soltimmar per dag.
I bruksanvisningen för denna hallonsort så står det att man
skall klippa ner årsskotten på hösten efter avslutat skörd, men gör inte det.
Fortsätt att vattna plantorna så länge de har blad och när bladen fallit så
vattnas de med några veckors mellanrum till dess det blir minusgrader.
Växtrötterna övervintrar säkrare om jorden i krukorna är fuktig när kylan
kommer. Ställ urnorna på en skyddad plats där det går lätt att bädda omkring
dem med löv, gräsklipp eller liknande material. När våren kommer då klipper man
bort den övre delen av skotten, den del som gav skörd. Det dröjer inte lång tid
förrän det skjuter ut grenar från nedre delen av skotten och på dessa grenar
kommer det sedan en ny hallonskörd. Det betyder alltså att man dels får skörd
på årsskotten och följande år får man skörd på de grenar som växer ut från
föregående års skott. Nu vet jag inte om detta gäller enbart när man odlar
dessa hallon i en blandning av sand och grus och gödslar dem med gräsklipp. Men
fördelen med att odla dem i detta odlingssubstrat är bl.a. att plantorna
övervintrar säkrare och att alla växter kommer igång snabbare på våren eftersom
sand värms upp snabbare än jord i motsats till torvmullsblandad jord som kräver
längre tid för att tina upp.
Går dom att odla i Hälsingland?
SvaraRadera