lördag 10 maj 2014

Ekologisk odling.










I en tidningsrubrik den 9 april  var det en artikel med stora rubriker. "Osäker framtid för Sveriges ekoodlare". Det gällde att EU vill införa nya regler för odling, bland annat förbud mot användning av torv. Jag blev glad och hade lust att ropa: Äntligen! Liksom när det gäller nobelpriset i litteratur.
I början av 60 talet var vi några naturälskande trädgårdsmästare och odlare som startade en förening för Naturenlig Odling där vi givetvis tillämpade odling helt efter naturens sätt att fungera. Metoden kallades även Giftfri odling, och så småningom Biologisk odling men odlingsmetoden var densamma, vi försökte följa naturens lagar;  ingen konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel användes.  Nu blev Statliga inrättningar inom odlingsområdet intresserade och skapade något som kallas Ekologisk odling. Den stora skillnaden mellan det vi kallade Naturenlig odling och dagens Ekologisk odling är att med den senare odlingsmetoden följer man inte naturens lagar utan nu är det till stor del Industrins och Ekonomins önskningar som styr reglerna. Som en följd av detta så tror t. ex många som vill odla naturligt att man absolut måste tillföra jorden Algomin, ett preparat tillverkat av havsalger som torkas och mals. Som gödselmedel vid ekologisk odling rekommenderas 7 – 10 kilo Algomin till 100 kv.m. odling.
Algomin är ett dyrt gödselmedel och man kan fråga sig varför man skall ta upp alger ur havet för att gödsla växter vid odling i jord när det finns naturlig gödsel som växterna i naturen klarat sig med under många tusentals år och med mycket bra växtresultat. När jag började odla i sand då jämförde jag under 5 – 6 års tid, gödsling med naturgödsel, algomin, konstgödsel och gräsklipp. Resultatet visade alltid att gräsklipp gav största skörden därefter naturgödsel. Konstgödsel och algomin gav sämsta resultatet. Odling i torv är även det en metod som tillhör ekologisk odling trots att torven lika väl som algomin är långt ifrån någon naturprodukt som hör hemma i en odling om man vill följa naturens lagar. Därför glädjer det mig att EU vill förbjuda användning av torv.













Dels så väljer aldrig växter frivilligt att etablera sig i myrmark, givetvis med undantag för några få växtarter som anpassat sig till myrmark, men rotfrukter, våra krukväxter eller buskar och träd skulle aldrig klara av att växa i myrmark trots att den s.k. påsjorden påstås vara anpassad för dessa växter.  Det finns inte några gamla fullväxta träd eller buskar på myrarna men däremot många döda exemplar av små björkar, vide och andra buskar. Förutom att växterna inte trivs i torvmull så är den att jämföra med kol och olja när det gäller tillförsel till naturen av koldioxid och andra skadliga ämnen. Eftersom det enligt tillverkarna är nödvändigt att byta denna jord varje år så betyder det stora mängder energi som åtgår för tillverkningen förutom det drivmedel som krävs för transporter av alla dessa säckar hundratals mil. I jämförelse med odling i sand som kan ske i samma sand under minst 30 års tid och som i flesta fall kräver korta transporter vid inköpet så är den odlingsmetoden mycket miljövänlig.
När det dessutom passar mycket bra med gräsklipp som gödsel vid sandodling så minskas koldioxidutsläppet från gräsklipp med 100 % i jämförelse med när gräsklippet får ligga kvar på gräsytorna efter klippningen. Vill man odla Ekologiskt för miljön och för kvaliténs skull då kan inte ett förbud mot användning av torv vara något att protestera mot. Att inte använda mera torv per år än vad som växer till låter väl optimistiskt med tanke på att det torde ha tagit 8 – 10 tusen år för att bilda ett torvdjup på en meter.
För den som vill skörda färsk potatis till midsommar så är det nu hög tid att gräva ner den i sanden. 4 – 5 potatisar i en 10 liters hink som ställs på en solig plats ger färskpotatis för flera personer. När blasten blivit 10 – 15 cm hög täcks sandytan med 10 cm nyslaget gräsklipp Även i norra Medelpad i Zon 4 – 5 så hinner potatis bli skördeklar till midsommar när den sätts i början av maj, givetvis skall den  sättas i sand så blir den fortare skördeklar.

































Ett gammalt tidningsurklipp, Konsumtidningen ca 1975

1 kommentar:

  1. Märkligt att jag inte funnit din blogg tidigare / Johannes

    SvaraRadera