Sand Grus och Gräsklipp är det verkliga Klippet för den som vill odla miljövänligt och få ett bra resultat

Dessa bilder visar hur bra det växer i sand och grusblandningen, kornstorlek 0 – 8 mm. Både i krukor och större urnor men det växer lika bra i en sandbädd som är 25 – 30 cm djup eller djupare (för att få en bra arbetshöjd ).

Att rosorna trivs det syns tydligt på Fresia, den gula rosen som har stått i samma kruka under många år. Den lilla bädden med morötter är på drygt en kvadratmeter och på den ytan så blir oftast skörden något över 20 kilo. Att byta odlingssubstrat åt växter behövs inte när man odlar i 08 blandningen. Det är bara när man använder jord som enligt växternas behov har felaktigt innehåll som jordbyte helt självklart är nödvändigt. De vilda växterna ute i naturen kan ju överleva i hundratals år fastän de står på samma plats.

Gräsklipp är den absolut bästa gödseln som innehåller den rätta näringen som växterna behöver. Kostnaden för gräsklippet är oftast obefintlig eftersom de flesta gräsmattor och grönytor alltid klipps trots att man inte tar tillvara gräsklippet. En del yrkesodlare påstår att gräsklippet behövs för att gräsmattan skall få den näring den behöver. Ett uttalande som är helt felaktigt. Gräsklipp från en yta av 100 kv.m. ger under en odlingssäsong tillräckligt med näring till en grönsaksodling på motsvarande yta. Det har jag testat under många år och att då en gräsmatta med sina 4 cm långa grässtrån skall kunna förbruka så mycken energi är helt otänkbart.

Om vi tar tillvara gräsklippet och använder det som näring till de växter vi odlar då är det mycket bättre för miljön . Får gräsklippet ligga kvar då frigörs dess innehåll av koldioxid som då hamnar i atmosfären. All den övriga näring som finns i gräsklippet kommer så småningom att hamna i sjöar och vattendrag.

Dessutom så är gräsklippet den enda näring som liknar den näring som växterna i naturen lever av och har levt av under miljontals år. Varför skall vi då använda konstgödsel eller naturgödsel som innehåller ämnen som är skadliga för miljön. Nog är det väl ändå bäst att använda gräsklipp som förhindrar ogräs att växa, som bevarar fukten i jorden, som tillför växterna all den näring de behöver och som stimulerar livet i marken som svampar, bakterier, maskar och alla andra levande organismer som lever i symbios med växternas rötter

Odling av blomsterlökar. Tulpaner, Narcisser m.m.

Varje vår är det alltid lika intressant att gå och vänta på att de första lökväxterna skall titta upp ur marken. I jämförelse med perenna växter som kräver en rabatt att växa i för att de skall trivas så kan man gräva ner lökar var som helst i gräsmattan men även bland perennerna i rabatten. Det som skiljer sig mycket från perennerna när det gäller lökar är att de har en förunderlig förmåga att föröka sig om de får den rätta behandlingen. Vad är då den rätta behandlingen av blomsterlökar? Naturligtvis så finns det många olika uppfattningar även om hur man skall sköta dem på bästa sätt men det allra viktigaste är i vilket odlingssubstrat de sätts och efter att ha odlat blomsterlökar i sand och grusblandning (08) i över 40 år så vet jag att sätter man lökarna i sandbädd och ger den näringen i form av gräsklipp då trivs de och förökar sig rikligt.

Det är ju på hösten som de skall sättas men det är nu på våren och försommaren som vi skall ge dem maximal växtkraft oavsett om de växer i jord eller i sand. Är jorden kompakt vilket den ofta är då skall man strö ut ett 2 – 3 cm tjockt lager grov sand på ytan runt om där lökarna växer och en 10 cm utanför deras växtområde och sedan lägga några centimeter av färskt eller gammalt gräsklipp, det är nu som kommande vårs blomning skall förberedas, Så fort blommorna är överblommade och blombladen vissnar så skall blomstjälken klippas av under frökapseln men ta inte bort hela stjälken och ta absolut inte bort växtens blad så fort som de börjar se lite gula ut. All den näring som finns i stjälken och bladen bör få gå ner i löken igen. Av den gamla löken som blommade så kan det nu bildas 2 till 3 eller flera nya lökar och därför är det så viktigt att det finns näring tillgänglig åt löken så länge den har gröna blad. Från en lök som blommat i sommar så kommer det nästa vår åtminstone 2 lökar som blommar och dessutom blad från de mindre lökarna som måste få växa ytterligare ett år innan de är blombara. Det resulterar i att man efter några år får fina ruggar med 7 – 8 blommor i varje.  Om man vill flytta blomsterlökar eller ge lökarna en växtplats i sand då bör det inte göras förrän i slutet av augusti - oktober för då har lökarna hunnit mogna till. Av vissa tulpansorter så bildas det förutom de blombara lökarna även många mindre lökar och dessa små lökar bör absolut sättas i en sandbädd. Det räcker med att sanden är 20 cm djup och mest praktiskt är det om bädden inramas med bräder.  Gör ramen rätt stor, åtminstone på 2 – 3 kvm därför att lökantalet växer till för varje år och dessutom så trivs sommarblommor alldeles förträffligt i denna bädd. I denna ram passar det bra att under sommaren förvara de blomsterlökar som man har drivit i blom under vintermånaderna. Vill man ha flera lökväxter tillsammans så går det att göra en kulle av sand som synes på bilden.

Den är c:a 30 cm hög och har en diameter på 2 meter. Vill man underlätta vattningen av denna odlingsbädd så gör man först en damm c:a 10 cm djup och så stor som sandbädden skall vara. Därefter läggs kraftig plast över botten och upp mot sidorna innan sanden läggs på plats. Innan sanden fylls i så skall man lägga en vattenslang från mitten av dammen och så lång att den når 20 cm utanför sandbädden. Den del av slangen som ligger under sanden skall det vara flera hål på så att vattnet lätt kan rinna ut ur slangen. Sand leder alltid vatten upp till ytan om sanden täcks med gräsklipp, på så sätt räcker det med att fylla på vatten med några veckors mellanrum. Men man måste även vattna uppifrån minst en gång i veckan så att näringen i gräsklippet frigörs. Denna sandbädd värms upp snabbare än den omgivande marken och det gör att såväl lökväxter som perenner och sommarblommor trivs alldeles utmärkt i denna sandbädd. De höga tulpanblommorna som syns i sandbädden är 50 cm höga och kronbladen på blomman är 13 cm långa så det är en ståtlig tulpansort vars namn är West Point.

Det finns andra sorter av samma ståtliga växt som heter Queen of Sheeba, röd och Elegant Lady, röd och gul. Vill man sätta grupper av blomsterlökar i gräsmattan så är det alltid en fördel att gräva ett hål c:a 20 cm djupt och fylla det med sand. Ganska snabbt växer gräset in i sanden så gräsmattan blir inte ful av sandhålen och även sedan gräset döljer sandhålet så är det luckert där så att lökarna trivs bättre än i en gräsmatta med kompakt jord. Man kan mycket väl plocka upp några av de blombara lökarna till hösten och driva dem i blom under vårvintern för det är även lika njutningsfullt att få umgås med lökblommor då som nu på våren.  Om detta återkommer jag till när det är dags för plantering av de lökar som skall drivas. Om Ni skall driva i blom några av de lökar som Ni har i gräsmattan eller rabatten så glöm inte att nu markera var de olika lökarna finns.

Köksträdgårdens renässans.

Intresset för att odla egna grönsaker har ökat glädjande nog.  Det har så många fördelar att ha en egen odling av grönsaker. Den största fördelen är nog att man under flera månader har tillgång till färska grönsaker. Skötseln av trädgårdslandet gör att man får använda sin kropp till olika rörelser under arbetets gång, krypa på marken när man gallrar, lyfta tunga vattenkannor och säckar med gräsklipp mm. Man får frisk luft och efter hand som det spirar och gror så får man ökat intresse för att följa med de olika växternas förmåga att utvecklas eller ibland brist på växtkraft. Det är ju inte alltid självklart att man skall lyckas och att det skall bli skörderekord. Allt beror naturligtvis på hur vi går tillväga vid vårt odlande. Det är ju ingen brist på odlingsråd och rekommendationer om allt som vi skall tillföra jorden, då kommer våra växter att formligen svälla upp som atleter. När det gäller den jord som saluförs så finns det upp till 14 olika sorter, det är förunderligt vilka krav växterna förefaller att ha. Men frågan är huruvida det är växternas behov eller tillverkarnas och försäljarnas behov det gäller. För min del så anser jag att det är klokast att se på vilka behov växterna ute i naturen har och vilken form av jord och näring som de erbjuds. Att växterna ute i naturen ser ut att få den näring de behöver är tydligt när man ser hur kraftigt de växer när de hamnat på den växtplats de vill ha.

Förr i tiden så hade de flesta familjer ute på landet en liten köksträdgård på 50 till 100 kvm. och dessa trädgårdsland var oftast mycket välskötta och prydliga. Numera så finns det nog inte utrymme för så stora odlingsytor på en normal villatomt men det hindrar inte att man anlägger trädgårdslandet så att det flyter in i miljön. Det är inte nödvändigt att ha odlingsbädden inramad med bräder utan odlingsbädden kan mycket väl vara omgiven av gräsmatta och då har man bara en smal gång mellan gräsmattan och trädgårdslandet. Men det kan vara en fördel med upphöjd odlingsbädd om odlingen ligger inom zon 4 och uppåt men även om man vill kunna få tidigare skörd eller vill övervintra ömtåliga växter. De nu så moderna pallkragarna som man på vissa tomter kan räkna ända upp till 10 stycken eller flera gör att det ser närmast ut som på en byggarbetsplats. Men det är både billigare, mera praktiskt ur odlingssynpunkt och snyggare om man istället själv gör en ram av bräder i den storlek man behöver. Kostar man dessutom på sig att måla den grön då flyter den bättre in i omgivningen. Höjden på ramen bör vara 25 – 30 cm. Längden på ramen kan man göra efter behov men skall den vara längre än 2 meter bör man sätta en list tvärs över bänken som håller ihop ramen. Bredden på bädden bör vara 125 cm, då kommer man lätt åt att så och gallra eller att sätta ut plantor. Rensa behöver man inte om man tillämpar den odlingsmetod som jag förespråkar. Är det öppen jord där brädramen läggs då bör man lägga singel eller grov sand 10 -15 cm brett och lika djupt som brädramen får vila på . Detta i stället för att impregnera bräderna. Gift från Impregneringsmedel kan tas upp av de odlade växterna. Man bör även kontrollera att den gröna målarfärgen inte innehåller gifter.

Lägger man odlingsbädden direkt på gräsmattan då läggs motsvarande grus eller sandbädd under brädramen men dessutom så avlägsnas först grästorven dels under brädramen och även ytterligare 10 cm utanför brädramen runt om hela odlingsbädden.  Detta för att hindra gräs att växa in i odlingsbädden.  Gräset kommer trots gruset att göra ett försök men det förhindras lätt genom att man vattnar försiktigt med saltvatten i gruset på utsidan av ramen Får gräset växa mot brädramen då är risken stor att bräderna ruttnar.

Innan man fyller brädramen med det man skall odla i så skall man täcka hela gräsytan med tidningar som bör vara minst 10 blad tjocka.  Tidningarna förhindrar då rot-ogräs att komma upp i odlingsbädden första sommaren och de bidrar till att ogräsrötterna ruttnar. Valet står nu mellan att fylla odlingsbädden med jord eller en blandning av sand och grus som i fackspråk kallas 08. Efter att ha odlat i denna grus och sandblandning i över 40 år så är jag helt säker på att det är denna blandning som man skall satsa på i synnerhet eftersom den dels är mycket billigare än jord och dels är det mycket lättare att gräva i sand än i jord. Den största fördelen med 08 blandningen är dock den att den släpper igen syre mycket bättre till växtrötterna än vad olika jordtyper gör. Jämför man lerjord och 08 blandningen så är det en mycket stor skillnad på mängden syre som tillförs växtrötterna i respektive blandning. Lerjord med normal fuktighet är syrefattig i jämförelse med annan lättare jord och vid riklig nederbörd så binds fukten i jorden på syrets bekostnad. Även finkornig sand binder vatten på syrets bekostnad så därför är det viktigt att man köper just denna 08 blandning och den finns att tillgå överallt där det säljs jord, sand och grus m.m.

Det finns många olika gödselsorter att välja mellan när man skall gödsla i trädgården. Den vanligaste gödseln är naturgödsel, oftast kogödsel.  När man skall odla miljövänligt då rekommenderas naturgödsel som den miljövänligaste gödseln att använda. Men är den verkligen så bra att använda när man skall gödsla de växter som man skall äta? Dels så används det diverse kemikalier på åkrarna där maten till korna odlas. Även andra kemiska ämnen används både i jordbruket och inom djuruppfödning, ämnen som det givetvis kan finnas rester av i den gödsel som används. Gödsel innehåller ju sådant som kroppen inte vill ha kvar.  Lägger vi då denna gödsel i den jord där våra köksväxter tar sin näring då finns det utan tvekan stor risk att spår av giftiga ämnen hamnar i morötter, potatis m.m.

Att använda konstgödsel i en villaträdgård är givetvis helt otänkbart om man vill vara miljövänlig men tyvärr så är det fortfarande åtskilliga hemmaodlare som anser att det inte spelar någon större roll om man strör ut några kilon, det är ju så enkelt. Igenväxning av åar, sjöar och havsstränder vållar ju bekymmer på många håll och villaägare i större bostadsområden bidrar verkligen i stor utsträckning till detta. I villaområden så finns det ju dräneringsbrunnar på de flesta tomter och de som har små odlingslotter är ofta rätt frikostig när de sprider ut konstgödsel på sina odlingar och när det då regnar så följer givetvis en del av överskottsnäringen med regnvattnet ner i dräneringsbrummarna.  Hur man sköter sina gräsmattor har även det betydelse för miljön. Tar man inte tillvara gräsklippet så frigörs ju ändå den näring det innehåller och vart tar då den vägen? Jo naturligtvis så följer den med regnvattnet. Det är inga små mängder näring som frigörs ur gräsklipp. Det gräsklipp man kan skörda från en normal gräsmatta på 100 kvm räcker för att gödsla en odling av grönsaker på motsvarande yta. Har man gödslat med konstgödsel då krävs det mera gräsklipp de första 2 åren delvis på grund av att jorden då är fattig på levande organismer. Den som använder gräsklipp som enda gödsel kan odla på lika stor yta som den gräsmatta man har. Givetvis så behöver gräsmattan näring och därför bör man årligen avstå från att ta upp gräsklippet 2 gånger under sommaren och det bör ske när det är fuktig väderlek, då bryts gräsklippet ner snabbast.

Det borde vara helt självklart att man vid odling skall se till att alltid hålla markytan täckt med organiskt material oavsett om odlingen sker i jord eller sand. När markytan mellan de odlade växterna ligger bar då utsätts växtrötterna för stora temperaturväxlingar som försvårar tillväxten. Dessutom så är växtrötterna beroende av levande organismer som finns i mark som är täckt av växter och dessa organismer tar även de skada av temperaturväxlingar Hur viktigt det är att jorden är täckt det kan man lätt se ute i naturen när växterna på markytan skalats av. Sommartid tar det bara ett par månader innan marken på nytt är täckt. Genom att täcka markytan mellan växterna med gräsklipp så får växterna den näring de behöver samtidigt som jordelivet stimuleras. Men det finns fler fördelar med denna odlingsmetod. Dels så förhindras ettårigt ogräs att växa vilket underlättar odlandet avsevärt, det är inte många som finner nöje i att rensa. Dels så förhindras vattenavdunstningen så behovet av vattning blir betydligt mindre. När man odlar i jord så blir jorden luckrare när den är täckt. Slutligen så blir kostnaden för näringen till växterna så mycket lägre. Jämför El eller Bensinkostnaden med vad konstgödsel respektive kogödsel kostar och tänk så bra det är för miljön om vi tar vara på gräsklippet istället för att låta det ligga kvar på gräsmattan och släppa ut koldioxid i luften och värdefull gödsel i sjöar och vattendrag.

Så gödslar man med gräsklipp.

Efter sådden när plantorna är gallrade täcks jordytan eller sandbädden med ett 10 cm tjockt lager gräsklipp mellan raderna. Lägg det nära plantorna men utan att de täcks över. Täck 10 cm tjockt så långt gräsklippet räcker efter varje klippning tills hela landet är täckt. Lägger man ett tunnare lager då torkar gräset så att det ger ifrån sig mindre näring totalt även om man lägger 5 cm tjockt i 2 omgångar. Växter som kålarter, spenat, mangold m.m. bör täckas med 10 cm gräsklipp i 2 omgångar med en månads mellanrum. Vid sådd i sandbädd, som det inte odlats i tidigare, då bör man från några dagar efter sådden vattna med nässelvatten eller gödselvatten av gräsklipp minst varannan dag till dess plantorna är gallrade så att gräsklipp kan läggas på. Vid odling i sand så krävs det inte lika stora radavstånd som vid odling i jord och med detta odlingssätt så krävs det även mindre radavstånd vid odling i jord. För Morötter och många andra rotfrukter räcker det med 15 cm radavstånd. Potatis kan sättas med 30 cm mellan potatisen i raden och samma avstånd mellan raderna. Men för att sätta potatis så tätt krävs det att de odlas på en öppen och luftig plats annars ökar risken för bladmögel. När potatisblasten är 10 cm hög då läggs första omgången gräsklipp 10 cm tjockt och så nära blasten som möjligt och efter en månad läggs ytterligare ett lager gräsklipp på 10 cm. Har man större avstånd än 30 cm måste båda lagren gräsklipp täcka en yta av minst 30 cm runt om varje potatis stånd, detta för att inte ljuset skall tränga igenom så att nypotatisen blir grön.

Givetvis så bör även rabatter med sommarblommor och perenna samt även rosor, buskar och fruktträd gödslas med gräsklipp. Sommarblommor gödslas med 10 cm gräsklipp en gång under sommaren. För perenner räcker det med 10 cm gräsklipp vart annat år. Buskar och träd täcks med 10 cm gräsklipp de första 3 åren efter plantering därefter görs 2 – 3 års uppehåll. Storblommiga rosor och Polyantha rosor bör få gräsklipp 1 till 2 gånger om året, Buskrosor 10 cm gräsklipp de första 3 – 4 åren därefter vid behov.

Eftersom den odlingsmetod som jag beskrivit här och själv har tillämpat i över 40 år skiljer sig mycket från gängse odlingsråd kan det naturligtvis förefalla otroligt att denna odlingsmetod skulle vara att föredra framför de råd som ges i trädgårdsartiklar och annonser men det fungerar så som jag har beskrivit och det är helt självklart eftersom det är så der fungerar i naturen och har fungerat så i miljoner år. Varför skall vi köpa olika sorter av jord och konstgödsel eller naturgödsel som är sämre än vad naturen använder när vi kan få gräsklipp nästan gratis. När vi tar till vara gräsklippet och låter de odlade växterna få utnyttja dess innehåll av koldioxid och alla näringsämnen då minskas skadliga utsläppet till miljön. När vi täcker jorden med gräsklipp då minskar vattningsbehovet med 40 – 50 %, det är något att tänka på för oss som bor på Öland.

Ni får gärna ringa om Ni har några frågor men jag träffas säkrast mellan 19 – 21, resten av tiden är jag oftast ute.

Telefon  0485-41460

Växthus på sandbädd.

En fråga om växthus kom in och jag skriver svaret här, då det kan beröra flera.
Hej.
Beklagar att svaret har dröjt men vårbrådskan har redan gjort sig påmind och en stigande ålder resulterar i att man hinner uträtta allt mindre per dag. Det gläder mig att ni är intresserad av odling i sand och gödsling med gräsklipp. Jag har tillämpat denna odlingsmetod i över 40 år och det är ingen tvekan om att den överträffar konventionell odling om man vill odla miljövänligt och få bra resultat. Att det växer dåligt på sandjord är helt naturligt delvis på grund av att det ofta är för finkornig sand och dels på grund av fel näring.

Växthusets placering bör om möjligt vara norr till söder och ingång i norra gaveln. På så sätt kan det utnyttjas effektivast. Dels så är gaveln i söder den bästa platsen för lite mera krävande växter, persikor, vinrankor m.m. Dels så blir ljuset jämnt fördelat över hela odlingsbädden. Dessutom så får man en fantastisk fin odlingsbädd utanför växthuset på södra långsidan. Oberoende var man bor så är den platsen klar att odlas på nästan en månad tidigare än övrig mark. Vill man verkligen utnyttja den platsen väl då skall bädden bestå av  08 blandningen. Där kan man få mycket tidigare skörd av t. ex potatis, morötter m.m. Beträffande markens lutning så bör det vara mest praktiskt att använda den jord som grävs upp på det högre området till att fylla upp på det lägre. Bredden på planen för växthuset bör då vara växthusets bredd plus odlingsbädden till söder på 1 – 2 meter och 0,5 -1 meter på den andra sidan beroende av på hur hög höjdskillnaden blir mellan växthusbädden och marken nedanför. Ju högre höjdskillnaden blir desto bredare bör ytan vara utanför själva växthusväggen . Sandbädden i växthuset bör vara minst 30 cm djup  men gärna 40 – 50 cm  beroende på klimatet där växthuset är byggt, högre växtzon , tjockare sandbädd. En sandbädd på 30 – 40 cm djup förbättrar odlingsklimatet motsvarande 2 – 3 växtzoner lägre för flertalet växtarter. Givetvis blir det en kostnad för denna 08 blandning men fördelarna med den är många. Man kan odla en växtart på samma plats i minst 20 år utan att behöva byta varken sand eller växtplats plats. Jag odlade tomater i 18 år på samma plats i mitt växthus uppe i Medelpad och för tomater rekommenderas ju byte av jord eller växtplats varje år. Någon annan näring än gräsklipp behövs inte och enklast är det att använda nyklippt gräs som bör läggas i ett 10 cm tjockt lager, aldrig tunnare lager även om det ibland rekommenderas 5 cm i flera omgångar. Däremot kan det krävas 10 cm i två omgångar de första 2 åren man odlar i ny sand.  Växthuset måste stå direkt på bädden så att de växter som odlas får ljus både från sidan och uppifrån. Men det går ju lätt att göra en förhöjning av växthuset  med  hjälp av  kanalplast.  Består bädden av 40 cm djup 08 blandning då kan växthusets väggar ställas på plankor som är c.a  2 cm x 20. Är det fuktig mark i omgivningen då är det säkrast att först lägga ett 15 – 20 cm lager av singel under plankorna så ökar hållbarheten avsevärt. Jag hade ett växthus på 60 kv. som hade 1,8 m höga väggar och 3,5 m i nocken. Det stod på sådana plankor och efter  26 – 27 år när vi flyttade därifrån så var plankorna intakt och växthuset orubbat.  Men växthuset måste fästas i kraftiga pålar så att det inte blåser bort, plasten är ju mycket lättare än glas som användes förr.

Fruktträden bör planteras i en 60 cm djup sandbädd med c:a 1 kvadratmeters yta så det bör vara lätt att göra dessa hål. Fyll 08 blandningen så att den är minst 10 cm ovanför omgivande mark. Träden skallplanteras lika djupt som de stått tidigare. Man bör undvika att det kommer någon form av jord i sanden och därför är det bäst att köpa träden medans de är i vila för då kan man avlägsna all jord som finns på rötterna. Givetvis så kommer det så småningom att finnas rötter som växer ut i omgivande jord men växter som planteras i sand får alltid ett mer koncentrerat rotsystem så att huvuddelen av växtens rötter finns i sanden vilket minskar risken för köldskador. Täck hela sandytan runt varje träd med 10 cm gräsklipp så fort som det finns gräs att klippa. Första sommaren bör en andra omgång gräsklipp läggas  på sandytan  i juli månad men därefter räcker det med 10 cm gräsklipp en gång per år och någon annan näring behövs absolut inte. Naturligtvis kan utrymmet mellan träden fyllas med jord.

Lycka till, Nils Åkerstedt.

Miljövänlig odlingsmetod Gräsklippets fördelar

I drygt 40 års tid har jag tillämpat en odlingsmetod som bygger på det sätt som naturen fungerar och det har många gånger fungerat över förväntan både när det gäller skördemängd och kvalitet. Eftersom odlingsmetoden utan tvekan är den miljövänligaste som vi kan tillämpa så har jag under de senaste 30 åren skrivit böcker och hållit föreläsningar om denna odlingsmetod för att så många som möjligt skall tillämpa den (De första 10 åren experimenterade jag med olika tillvägagångssätt för att komma underfund med hur naturen egentligen fungerar.) Det har inte varit så lätt att få villaägare och hobbyodlare att våga försöka med en så pass annorlunda odlingsmetod än det konventionella sättet att odla med konstgödsel och bekämpningsmedel. Tyvärr så går det inte att få dagstidningar att ta in en insändare där man beskriver fördelarna med miljövänlig odling, det behövs bara att ordet ”Gräsklipp ” nämns så vågar de inte ta in artikeln, de är rädda för att förlora annonsörer. Men glädjande nog så har jag nu fått en förnämlig reklam för odlingsmetoden i tidningen Allt om Trädgård, Nr.1 Januari 2016. Text och bild Trädgårdsskribent Gabriella Dahlman. 

 Anledningen är att jag fått ett hedersomnämnande av Gröna Pennklubben, en intresseförening för trädgårdsjournalister och fotografer. Motiveringen löd, ”Han har lärt oss att odla i sand och gräsklipp, en effektiv och ekologisk odlingsmetod som glatt många, inte minst i svala odlingszoner. Metoden är en zonknäckare som gör det möjligt att få tidiga skördar och att odla växter som egentligen trivs där det är varmare. I runt 40 år har han använt och informerat om sin metod. Han har tillfört Svensk trädgårdsodling mycket ovärderlig kunskap”

Det är ingen tvekan om att trädgårdsjournalister tillhör en kategori som är både intresserade och kunniga när det gäller allt som rör odling och därför hoppas jag att ni som är intresserad av odling inser att det ligger någonting i deras värdering av mina odlingsmetoder och att ni tar del av vad jag nu kommer att skriva. Jag skall först ge en beskrivning av odlingsmetoden och alla dess fördelar jämfört med konventionell odling och därefter kommer jag att beskriva i detalj de olika odlingsmomenten såväl när det gäller odling av grönsaker, perenna växter, buskar , träd och naturligtvis även krukväxter.  Odling och skötsel av krukväxter blir helt annorlunda när man använder denna odlingsmetod.

Den enda och absolut bästa näringen som vi bör använda vid all odling det är den näring som alla växter i naturen lever av och som de levt av under tusentals år. Den näringen består av vissna blad, grenar, döda växtdelar och liknande. Men för att den näring vi använder skall innehålla rikligare med näring än det som växterna i naturen får så skall vi använda oss av gröna växtdelar och då finns det knappast något mer passande än gräsklipp!  Ur miljösynpunkt så är det flera fördelar med att vi tar tillvara gräsklippet och använder det som gödsel. Får gräsklipp ligga kvar på gräsmattan och förmultna då frigörs dess innehåll av koldioxid som sprids till atmosfären. Dessutom så kommer mycket av gräsklippets innehåll av näring att hamna i åar, sjöar och slutligen havet. De korta grässtrån som blir kvar efter klippningen av gräsmattan kan inte ta vara på all den näring som frigörs alla de gånger som gräset klipps under en säsong. Har man en normalt växande gräsmatta då räcker det med att gräsklippet lämnas kvar 2 – 3 gånger under säsongen för att gräsmattan skall få den näring den behöver. Vid villaområden så är det oftast gott om dräneringsbrunnar som gör att överskottsnäringen hamnar i vattendrag. Men använder vi gräsklippet som gödsel då kan de odlade växterna tillgodogöra sig gräsklippets innehåll av såväl koldioxid som många andra näringsämnen. Har man en normalt kraftigväxande gräsmatta så räcker gräsklippet man får under sommarens klippningar till att gödsla en odling av motsvarande storlek. Men har man använt konstgödsel till odlingarna tidigare då tar det ofta ett till två år innan jorden har fått tillbaka det liv som behövs för att ge god tillväxt.

Naturligt odlingssätt. forts

Så har då den torra sommaren tagit slut här i Mörbylånga. De ytor av gräsmattan som inte fått spillvatten när jag vattnat mina krukor och urnor har jag endast klippt 3 gånger under hela sommaren eftersom inget gräs har kunnat växa på grund av torkan. Det har varit så torrt så att inte ens röllikan har kunnat växa. När man tillämpar en odlingsmetod där den huvudsakliga näringen kommer från gräsklipp så betyder frånvaron av regn att det verkligen blir brist på näring till odlingarna den kommande våren och försommaren. Men de livskraftigaste perennaväxterna, som t.ex. solrosen Bianca har växt och blommat rikligt under sommaren och nu har jag full sysselsättning med att hacka sönder stjälkar och blad från biancan och alla andra växter som kan bidraga till näring åt växterna vid starten nästa vår.

 Det är faktiskt riktigt rogivande att sitta med en liten handyxa och sönderdela blasten och stjälkarna av allt lämpligt som man kan finna. Majsen har gett många goda kolvar och nu ger vad som återstår av plantorna en säck full med gödsel. Men det går att använda alla möjliga växter för att tillverka näring när man av någon anledning har brist på gräsklipp. Men det är viltigt att detta material förpackas i lufttäta plastsäckar och att man fuktar innehållet rejält innan säckarna knyts igen. Vill man ta vara på näringsinnehållet i allt material som man normalt lägger på komposten då skall man istället förvara det i plastsäckar som tillsluts väl.

Har ni tänkt på att det mesta av näringsinnehållet i det som läggs på komposten försvinner upp i luften och rinner ut i kompostens omgivning, det är därför som det oftast ser väldigt frodigt och grönt ut i kompostens närhet. Men har man en kompostbehållare så kan man mycket väl använda den men sätta en plastsäck inuti behållaren och byta den när säcken är full. Bara man ser till att säcken är tillsluten och att innehållet är fuktigt.

 Som synes på bilderna från min lilla odlingslott så har det växt bra i sandbäddarna även om det ibland varit kris när det gällt att hitta material att täcka med. När det nu växer så bra första sommaren i en ny sandbädd där sanden kommer direkt från ett grustag och man kan odla i denna sand i all framtid utan att behöva byta sand eller odlingssubstrat då är det väl oförnuftigt att köpa jord, som man enligt försäljaren bör byta varje år. Måste man byta det odlingssubstrat som man odlar i, varje år då är det fel på jorden eller på den näring man använder.

När man odlar i en blandning av sand och grus, ( 0 -8 mm ), och använder gräsklipp som näring då behövs det inte någonting av alla de olika gödselmedel som saluförs och inte heller några jordförbättringsmedel.

Bilden av bananplantan är ett tydligt bevis för detta. Plantan är snart 2 år gammal och den växer i 0 -8 blandningen, krukan rymmer 20 liter. Näring får den 2 – 3 gånger per år och den består då av lagrat gräsklipp. d.v.s. gräsklipp som legat i tillslutna plastsäckar i 3 – 4 månader upp till ett par år. Detta gräsklipp läggs då i ett centimeter tjockt lager upptill i krukan sedan 2 – 3 cm av det översta sandlagret avlägsnats. Gräsklippet täcks därefter med 2 – 3 cm sand.
 Det är ju inne att odla i pallkragar och då är det absolut det enklaste sättet att fylla dessa med sand och grusblandningen, då kan ni odla i dessa bäddar år efter år utan att behöva byta innehållet.

Första året då man skall odla i sand som det inte odlats i tidigare då finns det ju inte någon näring i sanden och frösådda plantor måste då gödslas med näringslösning och den bästa är nässelvatten. Lägg nässlor i en hink och fyll den med vatten, redan efter 3 – 4 dagar kan detta vatten användas. Vattna sedan dagligen med en svag blandning av detta nässelvatten till dess plantorna kan gallras och sandytan täcks med 10 cm nyslaget gräsklipp. I brist på nässlor kan gräsklipp användas för tillverkning av gödselvatten.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                      

Växtnäring

Jag fick några olika trädgårdstidningar för några dagar sedan och även om jag aldrig skulle komma på iden att köpa dessa tidningar själv så är det riktigt intressant att läsa dem. Det första jag fastnade för var en annons om Algomin. När jag hade läst den kunde jag inte hålla mig för skratt, det är helt fantastiskt vilka underverk denna produkt kan åstadkomma på de växter vi odlar, ja om man nu tror på vad reklamen för denna vara påstår förstås. 

"Algomin Ekogödsel skall man tillföra på våren för då får växterna bästa möjliga start. Rotsystemet utvecklas och man får friska växter som kan ta till sig de näringsämnen som bjuds.  I Augusti – September skall man höstgödsla hela trädgården  med Algomin Trädgårdsgödsel för en bättre övervintring.  Detta ger växterna de bästa förutsättningar att vakna fulla av liv och kraft när vintern är över." ?   

Vilken tur att man har möjlighet att köpa denna vara.  Hur skulle vi annars få någonting att växa. Då skulle inte växtrötterna ta till sig växtnäringen och växterna skulle ha svårt för att vakna på våren. Tänk vilken tur för oss odlare, det vill säga de som faller för annonsen. Vi andra får nöja oss med  vetskapen om att växternas rötter har tagit till sig näring under miljontals år och  med bra resultat.  De växter som lever på land har under miljontals år anpassat sig till de bakterier och alla andra levande organismer som de har i sin omgivning och den näring som naturen alltid bjuder på i form av nerfallna kvistar,löv , vissna blad m.m. Skall vi då tro på att alger  som lever i vatten innehåller näringsämnen som är bättre lämpade för våra odlingar. Det står givetvis var och en fritt att tro på all den reklam  som  förekommer i tidningar  mm  där man rekommenderar många olika sorter av gödselmedel till våra odlingar, men efter 40 års odlande med enbart gräsklipp som näring till såväl krukväxter som till all odling ute så är jag helt övertygad om att  gräsklipp är den bästa, billigaste och miljövänligaste näring vi kan använda. Dessutom så förenklas odlandet när man gödslar med gräsklipp. Genom att man täcker markytan med 10 cm gräsklipp så kommer det ytterst lite ogräs och fukten i jorden bevaras så behovet att vattna minskar.

Vill man odla ekologiskt så finns det egentligen inte någon annan näring än gräsklipp man kan gödsla med om man vill vara riktigt noggrann. Naturgödsel från djur innehåller självklart många oönskade ämnen. Tyvärr så förekommer det användning av såväl konstgödsel som bekämpningsmedel vid odling av den näring som de djur som levererar gödseln äter av. Det är ju så att vad som kroppen inte mår bra av det hamnar i bästa fall i avföringen. Så därför bör man avstå helt från såväl urin naturgödsel.

Ni som tvivlar på att gräsklipp är den perfekta gödseln , se på hur det växer ute i naturen, där är det samma näring som de vilda växterna får som  den näring gräsklippet innehåller med den skillnaden att gräsklippet innehåller större mängder näring eftersom gräsklippet skördas när gräset är i full växt medans den näring de vilda växterna får är gulnade löv och vissnade växter. Ni som är intresserade av att värna miljön och vill odla miljövänligt, gör ett försök och lägg nyslaget gräsklipp ,10 cm tjockt, runt några växter i trädgårdslandet eller rabatten  och vattna några gånger så att gräsklippet hålls fuktigt så kommer Ni att se hur bra det växer.

 Morötter, dessa morötter såddes den 5 maj i nyköpt sand eller snarare en blandning av sand och grus. Kornstorleken är 0 – 8 mm. Radavståndet  är 15 cm. Från det att hjärtbladen kommer måste sådden vattnas med nässelvatten varje dag till dess att plantorna kan gallras och sandytan täckas med gräsklipp minst 5 cm tjockt men så fort blasten blivit större läggs ytterligare  ett lag gräsklipp så att det blir totalt 10 cm tjockt. Den 16 juni togs denna bild, Gallret över bädden är som skydd mot katten Kurre som gärna vill ligga på fiberduken som bädden alltid är täckt med som skydd mot morotsflugan. Bädden bör vattnas 2 – 3 gånger i veckan vid torr väderlek för att gräsklippet skall hållas fuktigt.

 Denna bild är tagen den 6 Juli och nu har morötterna fått 20 cm gräsklipp. Den enda skötseln från nu och till skörden består av vattning vid torr väderlek .

Tagetes i en hink som rymmer 10 liter sand, den blommar rikligt hela sommaren om den får 10 cm gräsklipp. Ta vara på frö av tagetes från år till år då får man denna blandning av färger och utseende på blommorna.

Sticklingsförökad ros av sorten Fresia. Det går lätt att föröka rosor genom sticklingar och det är roligare att ha växter som man själv förökat än de köpta. När jag får tid skall jag förklara hur man skall gå tillväga vid sticklings förökning av växter.

Denna goda frukost består av Fjällfil, hallon och svarta vinbär. Denna hallonsort kallas Hösthallon, av någon underlig anledning så skall man enligt skötselrådet av denna sort, klippa bort ettårsgrenarna när de gett skörd på senhösten.  De ger skörd på ettårs skotten ,men låter man grenarna vara kvar över vintern då kommer det blommor och bär på nedre delen av grenarna på försommaren kommande år. På så vis får man dubbel skörd.

Dessa Svarta vinbär växer i krukor som rymmer 20 liter sand, de får 10 cm gräsklipp en gång per år och ger som synes god skörd.

Denna växt är en korsning mellan Johannesört och en buske som Heter Hypericum  Hidcote. Jag gjorde denna korsning för 3 – 4 år sedan och nu har jag dels en sort vars blommor är större än de på Johannesörten men liknar en Hypericum som heter Prakthypericum men med den skillnaden att den här blir högre och klarar tydligen vintrarna bättre. 

I samma omgång så fick jag även en sort som har smalare blad och delvis hängande grenar och vars blommor är enkla. Den blommar inte än men jag skall visa en bild av den när den blommar om några veckor.