Konstgödsel och besprutning.

Jag tog trädgårdsmästarexamen vid Norrlands Trädgårdsskola i Söråker 1949 efter 2 års studier. Efter andra världskriget som slutade 1945, ökade användningen av både konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Men eftersom 3 av de 4 lärarna på skolan var äldre trädgårdsmästare så var de mycket misstänksamma och försiktiga när det gällde användningen av dessa preparat. Bland bekämpningsmedel så var det DDT, som då ansågs fullständigt ofarligt och enkelt att använda, som vi använde mest.

 

Under de 2 åren i trädgårdsskolan fick vi lära oss att använda naturgödsel vid all grundgödsling vid odling på friland men för vissa kulturer som t. ex kål så använde vi även kalksalpeter men ytterst sparsamt. Men vid odling av krukväxter så var det alltid kompostjord som vi själva blandade till och som innehöll komposterad kogödsel. Dessutom så skulle vissa arter av krukväxter som Knölbegonia, Pelargon och Rosor gödselvattnas med konstgödsel. 1950 startade jag en handelsträdgård i Bodum men efter 5 år övertog jag en handelsträdgård i Långsele som på den tiden var en rätt stor järnvägsknutpunkt.

Vid den tiden så hade det blivit allt mer vanligt med användning av konstgödsel även i villaträdgårdar och naturgödsel användningen hade helt försvunnit vid odling i Handelsträdgårdar. Men nu började en del odlingsintresserade både i Sverige och i andra länder att förespråka en odlingsmetod som då kallades Naturenlig odling och där man inte använde vare sig konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Jag kände på en gång att den odlingsmetoden skulle passa mig bättre än konventionell odling med användning av alla möjliga kemikalier. I slutet av 50 talet minskade jag på konstgödselanvändningen och fortfarande fanns det riktig naturgödsel att köpa.

Försäljningen av krukväxter som jag själv odlade och växter jag köpte hem ökade och den enda lediga tiden jag fick under veckan var söndagseftermiddagarna. Detta plus min dåliga rygg gjorde att jag 1965 tackade ja till en plats vid Parkförvaltningen vid Sundsvall där jag hade hand om växthusodlingen. Vi köpte en fastighet i Skönsmon med en tomt på 2 – 300 kvadratmeter.

Nu hade jag gott om tid att experimentera med naturliga och miljövänliga odlingsmetoder. 8 timmar på jobbet var bara halva den tid jag arbetat de senaste 10 åren. 1966 började jag fundera på vad man skulle kunna använda istället för naturgödsel eftersom det var både svårt att få tag på den och dessutom var det inte lockande att lägga naturgödsel i blomkrukorna inne bostaden. Jag visste att man på vissa ställen där det var lätt att få tag på alger och tång brukade använda dem som gödsel.

Det hade nu blivit mer populärt att använda uppsamlare för gräsklippet när man klippte gräsmattorna, det blev renare och mera välstädat, ansåg man. Gräsklippet tippade man i något närliggande skogsområde där det inte gjorde någon större skada. Utan att egentligen tänka på hur naturligt det var att gödsla med gräsklipp så började jag att lägga det i en slänt där jag hade rosor och några ölandstok. Ett 3 – 4 cm tjockt lager gräsklipp började jag med men efter ett antal månader så syntes det ingen nämnvärd påverkan på växterna. Kommande vår så gav jag samma växter ett nytt lager gräsklipp men nu en decimeter tjockt och redan efter några veckor så såg jag att det satte fart på växterna.