Som jag tidigare nämnt är gräsklipp den enda
näring som jag har använt till de växter som jag odlat, under de senaste 30 åren . Det är visserligen 40 år sedan jag började använda gräsklipp
som gödsel men under de första åren så gjorde jag försöksodlingar med såväl
konstgödsel som naturgödsel, algomin, hönsgödsel och gräsklipp.
Jag odlade kål, potatis, mangold och blommor på vardera en kvadratmeter stora ytor. Dessa provodlingar gjorde jag i 6 eller 7 år. Första året gav de konstgödslade ytorna bästa resultatet, som 2:a kom gräsklipp och naturgödsel kom först på 3:e plats tillsammans med hönsgödsel. Men från andra året så gav alltid de som gödslades med gräsklipp största skörden och ju fler år som de gödslades med gräsklipp desto bättre blev resultatet. Konstgödslade ytorna kom först på 4:e plats. En förklaring till detta är att konstgödsel tar död på vissa levande organismer som finns i jorden och som de odlade växternas rötter har nytta av när det gäller näringsupptagning. Efterhand så minskar dessa maskar, svampar, bakterier när man använder konstgödsel och dessutom blir det obalans i jorden mellan dessa olika organismer eftersom vissa klarar sig trots konstgödselanvändning medan andra försvinner. Användning av gräsklipp ger ett rakt motsatt händelseförlopp, ju fler år som man gödslar med gräsklipp desto rikligare blir antalet levande organismer i jorden. Därmed blir det även bättre balans mellan olika arter av t.ex. svamp och det får då till följd att skadliga svampangrepp minskar. Det råder ingen tvekan om att i en steril jord ökar risken för svampangrepp och andra sjukdomar. Algomin används som tillskott av vissa mineraler och näringsämnen men i de parceller som gödslades med gräsklipp hade tillförsel av algomin ingen synbar effekt. Detta är helt naturligt eftersom gräsklipp i stort sett innehåller alla ämnen som de vilda växterna i naturen gödslas med och har gödslats med i många tusentals år. Av denna anledning så bör det väl vara helt självklart att gräsklipp är den perfekta näringen till de växter vi odlar. Under alla dessa år som jag har använt gräsklipp som näring så har det aldrig funnits någon anledning att tillföra någon annan gödsel.
Med gräsklipp mellan raderna blir också arbetet med rensningen lättare och trevligare. |
Jag odlade kål, potatis, mangold och blommor på vardera en kvadratmeter stora ytor. Dessa provodlingar gjorde jag i 6 eller 7 år. Första året gav de konstgödslade ytorna bästa resultatet, som 2:a kom gräsklipp och naturgödsel kom först på 3:e plats tillsammans med hönsgödsel. Men från andra året så gav alltid de som gödslades med gräsklipp största skörden och ju fler år som de gödslades med gräsklipp desto bättre blev resultatet. Konstgödslade ytorna kom först på 4:e plats. En förklaring till detta är att konstgödsel tar död på vissa levande organismer som finns i jorden och som de odlade växternas rötter har nytta av när det gäller näringsupptagning. Efterhand så minskar dessa maskar, svampar, bakterier när man använder konstgödsel och dessutom blir det obalans i jorden mellan dessa olika organismer eftersom vissa klarar sig trots konstgödselanvändning medan andra försvinner. Användning av gräsklipp ger ett rakt motsatt händelseförlopp, ju fler år som man gödslar med gräsklipp desto rikligare blir antalet levande organismer i jorden. Därmed blir det även bättre balans mellan olika arter av t.ex. svamp och det får då till följd att skadliga svampangrepp minskar. Det råder ingen tvekan om att i en steril jord ökar risken för svampangrepp och andra sjukdomar. Algomin används som tillskott av vissa mineraler och näringsämnen men i de parceller som gödslades med gräsklipp hade tillförsel av algomin ingen synbar effekt. Detta är helt naturligt eftersom gräsklipp i stort sett innehåller alla ämnen som de vilda växterna i naturen gödslas med och har gödslats med i många tusentals år. Av denna anledning så bör det väl vara helt självklart att gräsklipp är den perfekta näringen till de växter vi odlar. Under alla dessa år som jag har använt gräsklipp som näring så har det aldrig funnits någon anledning att tillföra någon annan gödsel.
Gräsklippets växtkraft ... |
En annan
stor fördel med att använda gräsklipp som näring, till de odlade växterna, är
att odlandet blir miljövänligare än om vi använder konstgödsel eller olika
blandningar av organiska näringsämnen typ Pellets och liknande. Dessa kräver
stora mängder energi vid tillverkning och transporter. Användning av
konstgödsel medför alltid större eller mindre mängder av utsläpp till naturen.
I en skrift från Alnarp för ett tiotal år sedan konstaterades att villaägare
använde betydligt större mängder konstgödsel per odlad yta i jämförelse med
jordbruket och med tanke på att det är tätt mellan avloppsledningar i
villaområden så sprids överskottet av näring från dessa områden mera effektivt
till vattendrag, sjöar och hav än vad som sprids från stora åkerfält.
Ytterligare
en nackdel med att inte gödsla med gräsklipp det är att den som har en gräsmatta
bidrar till att koldioxidutsläppet ökar. Om vi inte klipper gräset då fungerar
det på samma sätt som i naturen i övrigt. Alla buskar, träd, gräs, blommor de
låter det mesta av växtens näringsinnehåll gå tillbaka till rötter, stam och
grenar innan de släpper sina blad till marken för att bli till näring åt det
som skall växa kommande år. Men gräsklippets innehåll av såväl koldioxid som
alla andra näringsämnen det släpps ut för att spridas med vinden. Det är endast
om man har rikligt med lövbärande träd och buskar i gräsmattan som en stor del
av näringen kan tagas tillvara. Men samtidigt så är det ju tack vare att
näringen i gräset inte har börjat gå tillbaka till rotsystemet som gräsklippet
är så näringsrikt och har så stort värde som gödsel.
För alla som
har en gräsmatta som klipps, bör det vara självklart att man tar tillvara på
gräsklippet dels för att utnyttja all den näring som finns i klippet men även
för att förhindra utsläpp av koldioxid o andra gaser.
Men
villaägare och andra som har små gräsmattor är inte de stora bovarna när det
gäller att klippa gräset och låta klippet ligga kvar och bidra till
miljöproblemen. Nej, de stora bovarna är kommuner, bostadsföreningar och andra
ägare till stora gräsytor som klipps hela somrarna utan annat syfte än att det
skall se vackert ut.
Det är skandal och obegripligt att de styrande såväl inom
kommunerna som regering och Naturvårdsverket låter detta massutsläpp av
koldioxid få förekomma. På en så liten yta som hundra kvadratmeter blir det
minst en kubikmeter hårt packat gräsklipp under en sommar. Jag har själv kollat
detta för att se hur stor yta som gräsklippet räcker till när det används som
gödsel. Det visade sig att gräsklipp från 100 kv.m. gräsmatta räckte till för
att gödsla en odling på lika stor yta. Med tanke på hur många tusen hektar
gräsytor som klipps så är det ofattbart att inte denna näring tas tillvara utan
istället låter man den bidra till ökat utsläpp av växthusgaser. Vill man inte
använda gräsklipp som gödsel så kan det ju användas till drivmedel av traktorer
och bilar. Eftersom såväl politiker som naturvårdsverket, naturskyddsföreningen
så ofta talar om hur viktigt det är att vi minskar koldioxidutsläppen och
värnar om miljön så bör det vara dags att de äntligen ser till att dessa
tusentals ton mycket energirik grönmassa kommer till nytta. Men under tiden som
de funderar så hoppas jag att alla vi odlingsintresserade och villaägare som
har tillgång till gräsmattor från våren 2014 övergår till att använda gräsklipp
som näring till alla odlade växter.
Intressant! Hade ingen aning om detta med utsläppen... då får mina får fortsätta att beta av gräsmattan då eller om jag ökar på odlingarna. God Nytt År!
SvaraRaderaGott Nytt År både till dig och till dina får, och lycka till med utökade odlingar!
SvaraRadera