Växthus på sandbädd.

En fråga om växthus kom in och jag skriver svaret här, då det kan beröra flera.
Hej.
Beklagar att svaret har dröjt men vårbrådskan har redan gjort sig påmind och en stigande ålder resulterar i att man hinner uträtta allt mindre per dag. Det gläder mig att ni är intresserad av odling i sand och gödsling med gräsklipp. Jag har tillämpat denna odlingsmetod i över 40 år och det är ingen tvekan om att den överträffar konventionell odling om man vill odla miljövänligt och få bra resultat. Att det växer dåligt på sandjord är helt naturligt delvis på grund av att det ofta är för finkornig sand och dels på grund av fel näring.

Växthusets placering bör om möjligt vara norr till söder och ingång i norra gaveln. På så sätt kan det utnyttjas effektivast. Dels så är gaveln i söder den bästa platsen för lite mera krävande växter, persikor, vinrankor m.m. Dels så blir ljuset jämnt fördelat över hela odlingsbädden. Dessutom så får man en fantastisk fin odlingsbädd utanför växthuset på södra långsidan. Oberoende var man bor så är den platsen klar att odlas på nästan en månad tidigare än övrig mark. Vill man verkligen utnyttja den platsen väl då skall bädden bestå av  08 blandningen. Där kan man få mycket tidigare skörd av t. ex potatis, morötter m.m. Beträffande markens lutning så bör det vara mest praktiskt att använda den jord som grävs upp på det högre området till att fylla upp på det lägre. Bredden på planen för växthuset bör då vara växthusets bredd plus odlingsbädden till söder på 1 – 2 meter och 0,5 -1 meter på den andra sidan beroende av på hur hög höjdskillnaden blir mellan växthusbädden och marken nedanför. Ju högre höjdskillnaden blir desto bredare bör ytan vara utanför själva växthusväggen . Sandbädden i växthuset bör vara minst 30 cm djup  men gärna 40 – 50 cm  beroende på klimatet där växthuset är byggt, högre växtzon , tjockare sandbädd. En sandbädd på 30 – 40 cm djup förbättrar odlingsklimatet motsvarande 2 – 3 växtzoner lägre för flertalet växtarter. Givetvis blir det en kostnad för denna 08 blandning men fördelarna med den är många. Man kan odla en växtart på samma plats i minst 20 år utan att behöva byta varken sand eller växtplats plats. Jag odlade tomater i 18 år på samma plats i mitt växthus uppe i Medelpad och för tomater rekommenderas ju byte av jord eller växtplats varje år. Någon annan näring än gräsklipp behövs inte och enklast är det att använda nyklippt gräs som bör läggas i ett 10 cm tjockt lager, aldrig tunnare lager även om det ibland rekommenderas 5 cm i flera omgångar. Däremot kan det krävas 10 cm i två omgångar de första 2 åren man odlar i ny sand.  Växthuset måste stå direkt på bädden så att de växter som odlas får ljus både från sidan och uppifrån. Men det går ju lätt att göra en förhöjning av växthuset  med  hjälp av  kanalplast.  Består bädden av 40 cm djup 08 blandning då kan växthusets väggar ställas på plankor som är c.a  2 cm x 20. Är det fuktig mark i omgivningen då är det säkrast att först lägga ett 15 – 20 cm lager av singel under plankorna så ökar hållbarheten avsevärt. Jag hade ett växthus på 60 kv. som hade 1,8 m höga väggar och 3,5 m i nocken. Det stod på sådana plankor och efter  26 – 27 år när vi flyttade därifrån så var plankorna intakt och växthuset orubbat.  Men växthuset måste fästas i kraftiga pålar så att det inte blåser bort, plasten är ju mycket lättare än glas som användes förr.

Fruktträden bör planteras i en 60 cm djup sandbädd med c:a 1 kvadratmeters yta så det bör vara lätt att göra dessa hål. Fyll 08 blandningen så att den är minst 10 cm ovanför omgivande mark. Träden skallplanteras lika djupt som de stått tidigare. Man bör undvika att det kommer någon form av jord i sanden och därför är det bäst att köpa träden medans de är i vila för då kan man avlägsna all jord som finns på rötterna. Givetvis så kommer det så småningom att finnas rötter som växer ut i omgivande jord men växter som planteras i sand får alltid ett mer koncentrerat rotsystem så att huvuddelen av växtens rötter finns i sanden vilket minskar risken för köldskador. Täck hela sandytan runt varje träd med 10 cm gräsklipp så fort som det finns gräs att klippa. Första sommaren bör en andra omgång gräsklipp läggas  på sandytan  i juli månad men därefter räcker det med 10 cm gräsklipp en gång per år och någon annan näring behövs absolut inte. Naturligtvis kan utrymmet mellan träden fyllas med jord.

Lycka till, Nils Åkerstedt.

Miljövänlig odlingsmetod Gräsklippets fördelar

I drygt 40 års tid har jag tillämpat en odlingsmetod som bygger på det sätt som naturen fungerar och det har många gånger fungerat över förväntan både när det gäller skördemängd och kvalitet. Eftersom odlingsmetoden utan tvekan är den miljövänligaste som vi kan tillämpa så har jag under de senaste 30 åren skrivit böcker och hållit föreläsningar om denna odlingsmetod för att så många som möjligt skall tillämpa den (De första 10 åren experimenterade jag med olika tillvägagångssätt för att komma underfund med hur naturen egentligen fungerar.) Det har inte varit så lätt att få villaägare och hobbyodlare att våga försöka med en så pass annorlunda odlingsmetod än det konventionella sättet att odla med konstgödsel och bekämpningsmedel. Tyvärr så går det inte att få dagstidningar att ta in en insändare där man beskriver fördelarna med miljövänlig odling, det behövs bara att ordet ”Gräsklipp ” nämns så vågar de inte ta in artikeln, de är rädda för att förlora annonsörer. Men glädjande nog så har jag nu fått en förnämlig reklam för odlingsmetoden i tidningen Allt om Trädgård, Nr.1 Januari 2016. Text och bild Trädgårdsskribent Gabriella Dahlman. 

 Anledningen är att jag fått ett hedersomnämnande av Gröna Pennklubben, en intresseförening för trädgårdsjournalister och fotografer. Motiveringen löd, ”Han har lärt oss att odla i sand och gräsklipp, en effektiv och ekologisk odlingsmetod som glatt många, inte minst i svala odlingszoner. Metoden är en zonknäckare som gör det möjligt att få tidiga skördar och att odla växter som egentligen trivs där det är varmare. I runt 40 år har han använt och informerat om sin metod. Han har tillfört Svensk trädgårdsodling mycket ovärderlig kunskap”

Det är ingen tvekan om att trädgårdsjournalister tillhör en kategori som är både intresserade och kunniga när det gäller allt som rör odling och därför hoppas jag att ni som är intresserad av odling inser att det ligger någonting i deras värdering av mina odlingsmetoder och att ni tar del av vad jag nu kommer att skriva. Jag skall först ge en beskrivning av odlingsmetoden och alla dess fördelar jämfört med konventionell odling och därefter kommer jag att beskriva i detalj de olika odlingsmomenten såväl när det gäller odling av grönsaker, perenna växter, buskar , träd och naturligtvis även krukväxter.  Odling och skötsel av krukväxter blir helt annorlunda när man använder denna odlingsmetod.

Den enda och absolut bästa näringen som vi bör använda vid all odling det är den näring som alla växter i naturen lever av och som de levt av under tusentals år. Den näringen består av vissna blad, grenar, döda växtdelar och liknande. Men för att den näring vi använder skall innehålla rikligare med näring än det som växterna i naturen får så skall vi använda oss av gröna växtdelar och då finns det knappast något mer passande än gräsklipp!  Ur miljösynpunkt så är det flera fördelar med att vi tar tillvara gräsklippet och använder det som gödsel. Får gräsklipp ligga kvar på gräsmattan och förmultna då frigörs dess innehåll av koldioxid som sprids till atmosfären. Dessutom så kommer mycket av gräsklippets innehåll av näring att hamna i åar, sjöar och slutligen havet. De korta grässtrån som blir kvar efter klippningen av gräsmattan kan inte ta vara på all den näring som frigörs alla de gånger som gräset klipps under en säsong. Har man en normalt växande gräsmatta då räcker det med att gräsklippet lämnas kvar 2 – 3 gånger under säsongen för att gräsmattan skall få den näring den behöver. Vid villaområden så är det oftast gott om dräneringsbrunnar som gör att överskottsnäringen hamnar i vattendrag. Men använder vi gräsklippet som gödsel då kan de odlade växterna tillgodogöra sig gräsklippets innehåll av såväl koldioxid som många andra näringsämnen. Har man en normalt kraftigväxande gräsmatta så räcker gräsklippet man får under sommarens klippningar till att gödsla en odling av motsvarande storlek. Men har man använt konstgödsel till odlingarna tidigare då tar det ofta ett till två år innan jorden har fått tillbaka det liv som behövs för att ge god tillväxt.

Naturligt odlingssätt. forts

Så har då den torra sommaren tagit slut här i Mörbylånga. De ytor av gräsmattan som inte fått spillvatten när jag vattnat mina krukor och urnor har jag endast klippt 3 gånger under hela sommaren eftersom inget gräs har kunnat växa på grund av torkan. Det har varit så torrt så att inte ens röllikan har kunnat växa. När man tillämpar en odlingsmetod där den huvudsakliga näringen kommer från gräsklipp så betyder frånvaron av regn att det verkligen blir brist på näring till odlingarna den kommande våren och försommaren. Men de livskraftigaste perennaväxterna, som t.ex. solrosen Bianca har växt och blommat rikligt under sommaren och nu har jag full sysselsättning med att hacka sönder stjälkar och blad från biancan och alla andra växter som kan bidraga till näring åt växterna vid starten nästa vår.

 Det är faktiskt riktigt rogivande att sitta med en liten handyxa och sönderdela blasten och stjälkarna av allt lämpligt som man kan finna. Majsen har gett många goda kolvar och nu ger vad som återstår av plantorna en säck full med gödsel. Men det går att använda alla möjliga växter för att tillverka näring när man av någon anledning har brist på gräsklipp. Men det är viltigt att detta material förpackas i lufttäta plastsäckar och att man fuktar innehållet rejält innan säckarna knyts igen. Vill man ta vara på näringsinnehållet i allt material som man normalt lägger på komposten då skall man istället förvara det i plastsäckar som tillsluts väl.

Har ni tänkt på att det mesta av näringsinnehållet i det som läggs på komposten försvinner upp i luften och rinner ut i kompostens omgivning, det är därför som det oftast ser väldigt frodigt och grönt ut i kompostens närhet. Men har man en kompostbehållare så kan man mycket väl använda den men sätta en plastsäck inuti behållaren och byta den när säcken är full. Bara man ser till att säcken är tillsluten och att innehållet är fuktigt.

 Som synes på bilderna från min lilla odlingslott så har det växt bra i sandbäddarna även om det ibland varit kris när det gällt att hitta material att täcka med. När det nu växer så bra första sommaren i en ny sandbädd där sanden kommer direkt från ett grustag och man kan odla i denna sand i all framtid utan att behöva byta sand eller odlingssubstrat då är det väl oförnuftigt att köpa jord, som man enligt försäljaren bör byta varje år. Måste man byta det odlingssubstrat som man odlar i, varje år då är det fel på jorden eller på den näring man använder.

När man odlar i en blandning av sand och grus, ( 0 -8 mm ), och använder gräsklipp som näring då behövs det inte någonting av alla de olika gödselmedel som saluförs och inte heller några jordförbättringsmedel.

Bilden av bananplantan är ett tydligt bevis för detta. Plantan är snart 2 år gammal och den växer i 0 -8 blandningen, krukan rymmer 20 liter. Näring får den 2 – 3 gånger per år och den består då av lagrat gräsklipp. d.v.s. gräsklipp som legat i tillslutna plastsäckar i 3 – 4 månader upp till ett par år. Detta gräsklipp läggs då i ett centimeter tjockt lager upptill i krukan sedan 2 – 3 cm av det översta sandlagret avlägsnats. Gräsklippet täcks därefter med 2 – 3 cm sand.
 Det är ju inne att odla i pallkragar och då är det absolut det enklaste sättet att fylla dessa med sand och grusblandningen, då kan ni odla i dessa bäddar år efter år utan att behöva byta innehållet.

Första året då man skall odla i sand som det inte odlats i tidigare då finns det ju inte någon näring i sanden och frösådda plantor måste då gödslas med näringslösning och den bästa är nässelvatten. Lägg nässlor i en hink och fyll den med vatten, redan efter 3 – 4 dagar kan detta vatten användas. Vattna sedan dagligen med en svag blandning av detta nässelvatten till dess plantorna kan gallras och sandytan täcks med 10 cm nyslaget gräsklipp. I brist på nässlor kan gräsklipp användas för tillverkning av gödselvatten.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                      

Växtnäring

Jag fick några olika trädgårdstidningar för några dagar sedan och även om jag aldrig skulle komma på iden att köpa dessa tidningar själv så är det riktigt intressant att läsa dem. Det första jag fastnade för var en annons om Algomin. När jag hade läst den kunde jag inte hålla mig för skratt, det är helt fantastiskt vilka underverk denna produkt kan åstadkomma på de växter vi odlar, ja om man nu tror på vad reklamen för denna vara påstår förstås. 

"Algomin Ekogödsel skall man tillföra på våren för då får växterna bästa möjliga start. Rotsystemet utvecklas och man får friska växter som kan ta till sig de näringsämnen som bjuds.  I Augusti – September skall man höstgödsla hela trädgården  med Algomin Trädgårdsgödsel för en bättre övervintring.  Detta ger växterna de bästa förutsättningar att vakna fulla av liv och kraft när vintern är över." ?   

Vilken tur att man har möjlighet att köpa denna vara.  Hur skulle vi annars få någonting att växa. Då skulle inte växtrötterna ta till sig växtnäringen och växterna skulle ha svårt för att vakna på våren. Tänk vilken tur för oss odlare, det vill säga de som faller för annonsen. Vi andra får nöja oss med  vetskapen om att växternas rötter har tagit till sig näring under miljontals år och  med bra resultat.  De växter som lever på land har under miljontals år anpassat sig till de bakterier och alla andra levande organismer som de har i sin omgivning och den näring som naturen alltid bjuder på i form av nerfallna kvistar,löv , vissna blad m.m. Skall vi då tro på att alger  som lever i vatten innehåller näringsämnen som är bättre lämpade för våra odlingar. Det står givetvis var och en fritt att tro på all den reklam  som  förekommer i tidningar  mm  där man rekommenderar många olika sorter av gödselmedel till våra odlingar, men efter 40 års odlande med enbart gräsklipp som näring till såväl krukväxter som till all odling ute så är jag helt övertygad om att  gräsklipp är den bästa, billigaste och miljövänligaste näring vi kan använda. Dessutom så förenklas odlandet när man gödslar med gräsklipp. Genom att man täcker markytan med 10 cm gräsklipp så kommer det ytterst lite ogräs och fukten i jorden bevaras så behovet att vattna minskar.

Vill man odla ekologiskt så finns det egentligen inte någon annan näring än gräsklipp man kan gödsla med om man vill vara riktigt noggrann. Naturgödsel från djur innehåller självklart många oönskade ämnen. Tyvärr så förekommer det användning av såväl konstgödsel som bekämpningsmedel vid odling av den näring som de djur som levererar gödseln äter av. Det är ju så att vad som kroppen inte mår bra av det hamnar i bästa fall i avföringen. Så därför bör man avstå helt från såväl urin naturgödsel.

Ni som tvivlar på att gräsklipp är den perfekta gödseln , se på hur det växer ute i naturen, där är det samma näring som de vilda växterna får som  den näring gräsklippet innehåller med den skillnaden att gräsklippet innehåller större mängder näring eftersom gräsklippet skördas när gräset är i full växt medans den näring de vilda växterna får är gulnade löv och vissnade växter. Ni som är intresserade av att värna miljön och vill odla miljövänligt, gör ett försök och lägg nyslaget gräsklipp ,10 cm tjockt, runt några växter i trädgårdslandet eller rabatten  och vattna några gånger så att gräsklippet hålls fuktigt så kommer Ni att se hur bra det växer.

 Morötter, dessa morötter såddes den 5 maj i nyköpt sand eller snarare en blandning av sand och grus. Kornstorleken är 0 – 8 mm. Radavståndet  är 15 cm. Från det att hjärtbladen kommer måste sådden vattnas med nässelvatten varje dag till dess att plantorna kan gallras och sandytan täckas med gräsklipp minst 5 cm tjockt men så fort blasten blivit större läggs ytterligare  ett lag gräsklipp så att det blir totalt 10 cm tjockt. Den 16 juni togs denna bild, Gallret över bädden är som skydd mot katten Kurre som gärna vill ligga på fiberduken som bädden alltid är täckt med som skydd mot morotsflugan. Bädden bör vattnas 2 – 3 gånger i veckan vid torr väderlek för att gräsklippet skall hållas fuktigt.

 Denna bild är tagen den 6 Juli och nu har morötterna fått 20 cm gräsklipp. Den enda skötseln från nu och till skörden består av vattning vid torr väderlek .

Tagetes i en hink som rymmer 10 liter sand, den blommar rikligt hela sommaren om den får 10 cm gräsklipp. Ta vara på frö av tagetes från år till år då får man denna blandning av färger och utseende på blommorna.

Sticklingsförökad ros av sorten Fresia. Det går lätt att föröka rosor genom sticklingar och det är roligare att ha växter som man själv förökat än de köpta. När jag får tid skall jag förklara hur man skall gå tillväga vid sticklings förökning av växter.

Denna goda frukost består av Fjällfil, hallon och svarta vinbär. Denna hallonsort kallas Hösthallon, av någon underlig anledning så skall man enligt skötselrådet av denna sort, klippa bort ettårsgrenarna när de gett skörd på senhösten.  De ger skörd på ettårs skotten ,men låter man grenarna vara kvar över vintern då kommer det blommor och bär på nedre delen av grenarna på försommaren kommande år. På så vis får man dubbel skörd.

Dessa Svarta vinbär växer i krukor som rymmer 20 liter sand, de får 10 cm gräsklipp en gång per år och ger som synes god skörd.

Denna växt är en korsning mellan Johannesört och en buske som Heter Hypericum  Hidcote. Jag gjorde denna korsning för 3 – 4 år sedan och nu har jag dels en sort vars blommor är större än de på Johannesörten men liknar en Hypericum som heter Prakthypericum men med den skillnaden att den här blir högre och klarar tydligen vintrarna bättre. 

I samma omgång så fick jag även en sort som har smalare blad och delvis hängande grenar och vars blommor är enkla. Den blommar inte än men jag skall visa en bild av den när den blommar om några veckor.

Första Juni 2015.

Äntligen så har jag fått lite tid över för att göra propaganda för sand och gräsklipp. Det är ju några månader sedan sist och jag känner fortfarande ett behov av att försöka få så många som möjligt att använda sig av denna naturliga och miljövänliga odlingsmetod.  Visserligen så har jag fått lite hjälp att sprida kunskapen om denna odlingsmetod dels genom Koloni Tidningen som ges ut i hela 35000 ex, om jag nu minns rätt. Men jag har även fått äran att vara med i ”Odla med P1”, två måndagar där jag fick berätta både om odling av grönsaker i sandbädd på friland men även om odling av krukväxter där jag bl.a. berättade om fördelen att använda sand istället för den påsjord som säljs. 

Den bananplanta som Ni ser på bilden är ju verkligen ett bevis på fördelen med att ha sand i krukorna för då kan växterna stå i mycket mindre krukor vilket gör det möjligt att ha en så stor bananplanta i ett boningsrum. Den gängse uppfattningen inom odlarkretsar är att det krävs ett kärl som rymmer minst 500 lite för en växt med så stor krona, den här plantan växer i ett kärl som rymmer 20 liter.

Men vad som retar mig mest det är när det gäller hur vi behandlar alla grönytor som finns över hela landet. Det är ju enorma mängder grönmassa som naturen producerar på alla dessa vackra gräsmattor men för att vi vill ha dem för att njuta av denna grönska så finns det ju inte någon anledning till att vi inte även kan taga till vara all denna energirika grönmassa. Man kan nästan tro att de ansvariga för dessa grönytor tror att om vi bara låter gräsklippet vara så försvinner det. Eller också tror man kanske att gräsplantorna kan tillgodogöra sig all denna näring som det avklippta gräset innehåller. Men nu fungerar det ju så att alla växter på jorden växer i storlek för varje år och producerar mera näring än vad den enskilde växten behöver. Så frågan är då vart tar den näring eller energi som finns i gräset, vägen?  Jo en del går upp i luften i form av gaser, bl.a. koldioxid och en stor del följer med vatten  till åar, sjöar och havet där det bidrar till att stora vattenytor växer igen. Tar man vara på gräsklipp under hela säsongen från en gräsmatta på 100 m². så räcker detta gräsklipp som gödsel till att odla t.ex. grönsaker på motsvarande yta. Nog måste det väl då vara förnuftigare att använda allt gräsklipp som gödsel eller för tillverkning av drivmedel.

En del påstår att gräsmattan behöver detta gräsklipp för att växa bra. Men det går lätt att se hur en gräsmatta blir vackrare efter att man tagit bort allt klippet under 2 – 3 års tid. Det är endast om gräsmattan är i dålig kondition som man bör lämna gräsklipp från 2 – 3 klippningar under säsongen.

De flesta har säkert njutit av att de alla tulpaner som i vår blommat så rikligt. Men var inte alltför snabb med att ta bort bladen sedan blomman vissnat för de behövs för att samla näring till kommande vårs blomning. Ta bort fröknopparna genom att klippa av stjälken 2 – 3 cm ovanför översta bladet och låt sedan bladen vara kvar till dess den gröna färgen försvunnit. Vill Ni få flera blommande tulpanlökar nästa vår så täck då jorden under bladen med 10 cm nyklippt gräs. 

Blandade svar på frågor.

Här kommer en sammanfattning av frågor som kommit in den senaste tiden:

 Blomsterlökar

För drivning av blomsterlökar under december – januari krävs det att de är preparerade.

Men för att kunna driva lökarna tidigt så bör de helst sättas i krukor redan i september

månad och krukorna skall grävas ner i jorden och täckas med 10 – 15 cm jord eller sand. Krukorna kan även ställas på marken men bör då täckas med 15- 20 cm jord eller sand. Det är viktigt att de vattnas regelbundet ända till dess jorden fryser. Innan marken fryser bör området där krukorna står täckas med ett dubbelt lager fiberduk om det är inom zon 1-2, vid högre zoner bör området täckas med 50 cm löv eller halm.

Det går lätt att driva gamla blomsterlökar i blom redan från början av februari och det gäller alla sorter. Därför bör man alltid ta vara på överblommade lökar och göra en liten bädd där de planteras och sedan får stå och växa i 2 – 3 år innan de tas upp och planteras i krukor för drivning.

Denna odling lyckas allra bäst om lökarna planteras i sand och gödslas på försommaren med ett 10 cm tjockt lager gräsklipp.

Alla blad av vilda växter som finns ute i naturen är lika bra som gräsklipp men de bör sönderdelas . Blad av nässlor är mycket näringsrika. Bor man i närheten av kommunala grönytor så kan man passa på att plocka gräsklumpar som bildas vid klippning med stora maskiner.

Växelbruk

Vad jag hitintills kunnat konstatera under de 40 år som jag odlat i sand så är det fullständigt onödigt att tillämpa växelbruk. Tomater är ju kända som varande de som har största behovet att byta växtplats men när de får växa i sand så klarar de att växa på samma ställe åtminstone i 18 år. Då flyttade jag nämligen från den platsen. Den största anledningen till att man vid konventionell odling måste tillämpa växelbruk är troligen orsakad av den jord man odlar i eller den näring som används. När man gör inramade bäddar med sand då krävs det inte lika stort utrymme mellan plantorna som vid konventionell odling så därför få man givetvis större skörd per ytenhet men plantornas ökade växtkraft bidrar även det till ökad skörd. Man kan i genomsnitt minska avstånden mellan de odlade växterna med 25 – 50 % med undantag för vissa växter som t.ex. vitkål. Men när odlingen sker i sand då är det viktigt att växter som måste förkultiveras innan de sätts ut i sandbädden att den förkultiveringen i sand och inte i vanlig jord och inte heller i köpjord av någon sort. Orsaken till detta är att det bildas en annan typ av mikroorganismer i sand som gödslas med gräsklipp och liknande näring.

Hösthallon

Bästa tiden att plantera dem är tidigast möjligt på våren så att de hinner skjuta nya skott och ge skörd redan första sommaren. Planteras de i krukor i sand och grusblandningen som heter 08 då är det ingen tvekan om att de klarar övervintring långt uppåt Norrland. En krukstorlek på 35 cm i diameter passar. Billigast är det att köpa plasthinkar av den storleken och sedan borra 7 – 8 hål 1 cm stora. Eftersom plantorna måste delas på efter 2 – 3 år så är det tillräckligt att börja med ett par plantor. Lägg krukskärv eller platta stenar över hålen i botten och lägg därefter 10 cm gräsklipp ( om det finns ) ovanpå stenarna. Sätt inte ner plantan djupare i krukan än att överdelen av rotsystemet täcks med 5 cm sand och se till att det finns bra utrymme för gräsklipp ovanpå sanden. Lägg på ett 10 cm tjockt lager av nyslaget gräsklipp så tort som möjligt etter planteringen. Efter l,5 till 2 månader läggs ett lager till ovanpå resterna av det föregående. Ställ krukan på en lugn och solig plats samt vattna krukan 2-3 gånger i veckan. För att överskottsvattnet skall kunna rinna ut så bör man lägga någonting under krukan så att den inte står direkt mot marken.

På eftersommaren  kommer de första blommorna och det är en fördel om plantan står på en varm och skyddad plats desto flera hallon hinner mogna innan kylan kommer.

 Man skall inte klippa av årsskotten som gett hallon därför att dessa skott kommer även att ge hallon kommande högsommar. Över vintern bör krukorna skyddas mot kylan genom att krukorna täcks med löv, halm, gräsklipp eller liknande. När man tydligt ser hur långt upp på föregående årsskott som det finns liv så klipper man bort den del som är död. På nedre delen av föregående års skott så skjuter det nu ut små grenar som snabbt börjar blomma och ge stora fina bär. När dessa skott är färdigskördade sa bör de klippas av vid marken sa att det blir bättre plats åt de nya årsskotten. Dela på plantorna med 2 – 3 års mellanrum och ge varje planta 10 cm nyslaget gräsklipp 2 gånger per år.

Sanden som kallas 0-8 är den lämpligaste kornstorleken, men den får inte innehålla mycket s k stenmjöl, då det blir alldeles för kompakt.

Den bästa jorden

För 50 – 100 år tillbaka så talades det om den goda jorden som var nödvändig för ett lyckat odlingsresultat men nu så är det dels svårt att få tag på den perfekta odlingsjorden och dels så går det mycket bra att odla i substrat som skiljer sig mycket från det man förr ansåg vara en god jord. Av den anledningen talas det numera oftast om odlingssubstrat istället för en god jord. När det gäller odling av grönsaker så är den vanliga jorden oftast utmärkt att använda isynnerhet när man gödslar med naturlig näring, näring som består av organiskt material såsom naturgödsel eller gräsklipp. Med sådan näring förbättras jordens kvalitet så att den blir rikare på liv.Konstgödsel har motsatt verkan. 

Men vill man på ett snabbare sätt åstadkomma det perfekta odlingssubstratet då skall man istället för jord använda en blandning av sand och grus. Det är den blandningen som ger så stor morotsskörd. Den blandningen skall bestå av en kornstorlek från 0 – 8 mm, den kallas vanligen 08 och finns i regel att köpa på alla ställen där det säljs jord, sand m.m. Är det lerhaltig jord då lönar det sig verkligen att ersätta den med 08 blandningen.

Det enklaste sättet det är att bygga ramar av bräder i önskad storlek. Bredden på sandbädden bör vara 125cm, då kan man lätt komma åt att sköta växterna i bädden från båda sidorna. Gör man en ram av riktiga bräder och placerar den på gräsmattan då kommer trädgårdslandet att se snyggt ut förutom att det är mycket enkelt att sköta. Ramens höjd bör vara minst 20 cm och längden efter behov och utrymme. När man är äldre och får svårt att stå på knä då är det en fördel om åtminstone en del av sandbädden är så hög att man lätt kan stå eller sitta när man sköter växterna. 

Sand och grusblandningen är förhållandevis mycket billigare än jord att köpa så det är inte så dyrt att fylla en bädd till passande arbetshöjd. Tag bort grästorven 10 cm djupt på den yta  där sandbädden skall läggas och även 10 cm utanför ramen runt bädden. Bräderna i ramen bör inte komma i kontakt med jorden utan det bör vara c:a 10 cm sand mellan ramens nedre kant och jorden, då ökar hållbarheten på ramen Är det besvärliga rotogräs på platsen där bädden skall ligga då bör ett dubbelt lager tidningar eller en matta som skyddar mot ogräs läggas på jorden innan sanden fylls i ramen.

När sandbädden gränsar mot gräsbeväxt mark bör man vattna med saltvatten (1 matsked salt i 10 liter vatten ) på den sand som ligger på utsidan av brädramen. Detta för att hindra kvickrot att komma in i sandbädden. Saltvattningen bör upprepas ett par gånger per sommar.

Vid rabatter för perenna växter, vid plantering av rosor och andra ömtåliga buskar samt när man vill sätta en växt som kräver en växtplats motsvarande 2-3 växtzoner lägre än den tilltänkta växtplatsen då är det stora fördelar att använda 08 blandningen istället för jord. Vid all plantering av buskar och träd såväl enskilda som i buskage så är sanden mycket bättre för växterna än den planteringsjord som säljs. Det är lätt att göra ett försök för den som tvivlar. Plantera 2 buskar av samma art och storlek i varsin grop, 40 cm djup, 50 cm i diameter. Den ena i sand och den andra i köpjord. Sker det på våren när buskarna är utan blad då avlägsnas all jord som finns på rotklumpen på den växt som skall planteras i sand. Näringen till den som planteras i sand skall bestå av 10 cm gräsklipp som läggs över hela sandytan.

Ofta får den, som skall plantera ett buskage eller en perenna rabatt, rådet av växtförsäljaren att täcka jordytan mellan växterna med bark för att förhindra ogräs att växa.  Men det är inte något gott råd för växtköparen. Dels så är barken ett dåligt skydd mot ogräs och dels så har den en negativ inverkan på växternas tillväxt. Enligt naturlagarna så fungerar det så att många av de levande organismerna som finns i jorden har till uppgift att omvandla dessa barkbitar till små partiklar som andra växter kan dra nytta av men för att dessa organismer skall kunna omvandla barken så tar de den näring som finns tillgänglig  i jorden. Denna process pågår i minst 2 – 3 år och under tiden så får de planterade växterna mycket svårt att växa. 

Det är bara när man inte vill att buskarna skall växa så kraftigt som man kan lägga på denna bark eller flis. Dessutom är det tveksamt om det kan anses snyggt med detta material i en plantering med blommande buskar eller rosor. Både för utseendet och för växternas trivsel samt för kostnaden så är det mycket bättre att täcka jordytan med gräsklipp en gång varje försommar.