söndag 11 september 2016

Podcasten Odlarna med Nils Åkerstedt






















Lyssna på poddradion Odlarna och se bilder från när programmet spelades in.




Så minskar Du koldioxidutsläpp i atmosfären.




















Denna pelargon är ett tydligt bevis på att vi alla kan hjälpas åt när det gäller att stoppa ökningen av koldioxidutsläpp i atmosfären. Hur kan det vara möjligt och på vilket sätt frågar sig säkerligen många? Som de flesta vet så behöver växterna näring och det finns oändligt många olika sorter av näring eller gödsel att köpa eller som vi i många fall kan få gratis. Men det finns bara en sort av gödsel som helt klart minskar koldioxidutsläppet i atmosfären när vi använder den för att gödsla de växter vi odlar. Som bilden visar så är denna pelargon mycket välmående och den har en ålder på hela 27 år. För att uppnå en så hög ålder och se så livskraftig ut så är det väl rätt självklart att den näring som pelargonen får och har fått i alla dessa år är en näring som är passande för de växter vi odlar. Det är dessutom en näring som passar alla växtarter vilket naturligtvis en bra växtnäring bör gör. Denna perfekta gödsel är utformad av naturen under tusentals år och den består av levande gröna växtdelar som blad, stjälkar m.m. Gräsklipp är naturligtvis vad som är enklast att använda men det går även att plocka gröna växtdelar ute i naturen. Det normala förloppet ute i naturen är att på hösten så tar de fleråriga växterna tillbaka en stor del av näringsinnehållet i de gröna växtdelarna innan bladen faller till marken. Men när vi klipper gräset så får vi med alla de näringsämnen som gräset innehåller och det betyder att när vi gödslar en växt med gräsklipp så serverar vi den en färdigberedd gödsel som då innehåller allt vad växten behöver. Detta förklarar varför gräsklipp är den absolut bästa näringen vi kan använda.
Men det är långtifrån den enda fördelen som följer med användning av gräsklipp. Med gräset följer det med mängder av bakterier och olika mikroorganismer som ute i naturen lever i symbios med växtrötterna och dessa får då de växter vi odlar tillgång till. Vid användning av konstgödsel eller någon av alla de olika typer av gödsel som säljs så går växterna miste om den hjälp som livet i jorden ger växterna när vi använder naturlig näring. När man odlar i jord där det har använts konstgödsel en längre tid då har jorden ett minimum av mikroorganismer, men efter 2 – 3 års gödslande med gräsklipp så blir det på nytt liv i jorden så att skördarna blir större. Den mängd gräsklipp som växterna skall gödslas med är ett en decimeter tjockt lager som läggs på så fort de odlade växterna är 10 – 15 cm. Vissa växter som t.ex. Kål, Mangold och Spenat behöver ett lika tjockt lager en gång till efter en dryg månad. Någon annan näring än detta gräsklipp behövs inte.  Förutom den perfekta näring som gräsklipp innehåller så förhindrar det ogräs att växa och det bevarar fukten i marken. När marken är täckt med gräsklipp då blir jordtemperaturen jämnare vilket både gynnar växternas rotsystem och livet i jorden.
Gödsling med gräsklipp vid alla former av odling minskar koldioxidutsläppet i naturen. Tar man inte vara på gräsklippet vid klippningen utan låter gräset ligga kvar då omvandlas de avklippts grässtråna så som det sker med alla gröna växtdelar som frigörs från den levande växten och i samband med detta så frigörs givetvis även koldioxid. De odlade och även vilda växter som finns i närheten tar vara på det koldioxid som frigörs men på de stora ytor som gräsmattorna ofta utgör så finns det ytterst få växter som kan ta tillvara koldioxid.  Detta betyder att alla gräsmattor, stora som små släpper ut koldioxid i atmosfären på grund av att vi inte tar tillvara denna energirika grönmassa och använder den som näring till odlade växter eller för tillverkning av Biogas. All den övriga näring som finns i gräsklippet som lämnas kvarn på gräsmattan, vart tar det vägen?  Eftersom den näring som finns i det gräsklipp som växterna på en gräsmatta producerar under en säsong räcker till för att gödsla en odling av t.ex. grönsaker på motsvarande yta så måste det följaktligen bli ett stort överskott av näring då gräsklippet får ligga kvar efter varje klippning. Enligt naturens sätt att fungera så kommer då all näring som finns på marken att spolas ner i diken, bäckar för att sedan hamna i sjöar och havsvikar. Så det är nog inte enbart från övergödning vid böndernas åkrar som är orsaken till att sjöar och havsvikar växer igen.
Det är inte enbart för att denna pelargon fått gräsklipp som näring i alla dessa år som gör att den mår så bra utan det odlings substrat som den växer i betyder lika mycket som att den får bra näring. Det första kravet man skall ställa på en bra blomjord det är inte att den består av jord utan att den är lucker och släpper igenom syre och då är det givetvis sand och grusblandningen, 08 som är den idealiska blomjorden. Den består av en blandning av små partiklar med kornstorlek från 0 – 8 m.m.  Att detta substrat inte innehåller någon näring är enbart en fördel när man använder gräsklipp som gödsel. Denna grusblandning kan användas vid all odling och man behöver inte byta den varje år som det rekommenderas för den köpjord som säljs utan den fungerar lika bra efter 30 år. Man behöver inte heller tillämpa växelbruk. Jag odlade tomater i 18 år på samma plats utan något problem.
Gräsklippet som skall användas som gödsling av krukväxter måste först lagras lufttätt i plastsäck under 2- 3 månader men är lika bra efter längre tid. Denna lagring gör att gräsklippet blir kompakt så att det räcker med 1 centimeter tjockt lager i blomkrukan. Ta bort c:a 2 cm av översta lagret jord eller sand i blomkrukan, lägg på 1 cm lagrat gräsklipp och täck sedan över det med 1-2 cm av det material som man har i blomkrukorna. Täcker man inte gräsklippet då kommer det att torka och då frigörs inte dess innehåll av näring.