Köksträdgårdens renässans.

Intresset för att odla egna grönsaker har ökat glädjande nog.  Det har så många fördelar att ha en egen odling av grönsaker. Den största fördelen är nog att man under flera månader har tillgång till färska grönsaker. Skötseln av trädgårdslandet gör att man får använda sin kropp till olika rörelser under arbetets gång, krypa på marken när man gallrar, lyfta tunga vattenkannor och säckar med gräsklipp mm. Man får frisk luft och efter hand som det spirar och gror så får man ökat intresse för att följa med de olika växternas förmåga att utvecklas eller ibland brist på växtkraft. Det är ju inte alltid självklart att man skall lyckas och att det skall bli skörderekord. Allt beror naturligtvis på hur vi går tillväga vid vårt odlande. Det är ju ingen brist på odlingsråd och rekommendationer om allt som vi skall tillföra jorden, då kommer våra växter att formligen svälla upp som atleter. När det gäller den jord som saluförs så finns det upp till 14 olika sorter, det är förunderligt vilka krav växterna förefaller att ha. Men frågan är huruvida det är växternas behov eller tillverkarnas och försäljarnas behov det gäller. För min del så anser jag att det är klokast att se på vilka behov växterna ute i naturen har och vilken form av jord och näring som de erbjuds. Att växterna ute i naturen ser ut att få den näring de behöver är tydligt när man ser hur kraftigt de växer när de hamnat på den växtplats de vill ha.

Förr i tiden så hade de flesta familjer ute på landet en liten köksträdgård på 50 till 100 kvm. och dessa trädgårdsland var oftast mycket välskötta och prydliga. Numera så finns det nog inte utrymme för så stora odlingsytor på en normal villatomt men det hindrar inte att man anlägger trädgårdslandet så att det flyter in i miljön. Det är inte nödvändigt att ha odlingsbädden inramad med bräder utan odlingsbädden kan mycket väl vara omgiven av gräsmatta och då har man bara en smal gång mellan gräsmattan och trädgårdslandet. Men det kan vara en fördel med upphöjd odlingsbädd om odlingen ligger inom zon 4 och uppåt men även om man vill kunna få tidigare skörd eller vill övervintra ömtåliga växter. De nu så moderna pallkragarna som man på vissa tomter kan räkna ända upp till 10 stycken eller flera gör att det ser närmast ut som på en byggarbetsplats. Men det är både billigare, mera praktiskt ur odlingssynpunkt och snyggare om man istället själv gör en ram av bräder i den storlek man behöver. Kostar man dessutom på sig att måla den grön då flyter den bättre in i omgivningen. Höjden på ramen bör vara 25 – 30 cm. Längden på ramen kan man göra efter behov men skall den vara längre än 2 meter bör man sätta en list tvärs över bänken som håller ihop ramen. Bredden på bädden bör vara 125 cm, då kommer man lätt åt att så och gallra eller att sätta ut plantor. Rensa behöver man inte om man tillämpar den odlingsmetod som jag förespråkar. Är det öppen jord där brädramen läggs då bör man lägga singel eller grov sand 10 -15 cm brett och lika djupt som brädramen får vila på . Detta i stället för att impregnera bräderna. Gift från Impregneringsmedel kan tas upp av de odlade växterna. Man bör även kontrollera att den gröna målarfärgen inte innehåller gifter.

Lägger man odlingsbädden direkt på gräsmattan då läggs motsvarande grus eller sandbädd under brädramen men dessutom så avlägsnas först grästorven dels under brädramen och även ytterligare 10 cm utanför brädramen runt om hela odlingsbädden.  Detta för att hindra gräs att växa in i odlingsbädden.  Gräset kommer trots gruset att göra ett försök men det förhindras lätt genom att man vattnar försiktigt med saltvatten i gruset på utsidan av ramen Får gräset växa mot brädramen då är risken stor att bräderna ruttnar.

Innan man fyller brädramen med det man skall odla i så skall man täcka hela gräsytan med tidningar som bör vara minst 10 blad tjocka.  Tidningarna förhindrar då rot-ogräs att komma upp i odlingsbädden första sommaren och de bidrar till att ogräsrötterna ruttnar. Valet står nu mellan att fylla odlingsbädden med jord eller en blandning av sand och grus som i fackspråk kallas 08. Efter att ha odlat i denna grus och sandblandning i över 40 år så är jag helt säker på att det är denna blandning som man skall satsa på i synnerhet eftersom den dels är mycket billigare än jord och dels är det mycket lättare att gräva i sand än i jord. Den största fördelen med 08 blandningen är dock den att den släpper igen syre mycket bättre till växtrötterna än vad olika jordtyper gör. Jämför man lerjord och 08 blandningen så är det en mycket stor skillnad på mängden syre som tillförs växtrötterna i respektive blandning. Lerjord med normal fuktighet är syrefattig i jämförelse med annan lättare jord och vid riklig nederbörd så binds fukten i jorden på syrets bekostnad. Även finkornig sand binder vatten på syrets bekostnad så därför är det viktigt att man köper just denna 08 blandning och den finns att tillgå överallt där det säljs jord, sand och grus m.m.

Det finns många olika gödselsorter att välja mellan när man skall gödsla i trädgården. Den vanligaste gödseln är naturgödsel, oftast kogödsel.  När man skall odla miljövänligt då rekommenderas naturgödsel som den miljövänligaste gödseln att använda. Men är den verkligen så bra att använda när man skall gödsla de växter som man skall äta? Dels så används det diverse kemikalier på åkrarna där maten till korna odlas. Även andra kemiska ämnen används både i jordbruket och inom djuruppfödning, ämnen som det givetvis kan finnas rester av i den gödsel som används. Gödsel innehåller ju sådant som kroppen inte vill ha kvar.  Lägger vi då denna gödsel i den jord där våra köksväxter tar sin näring då finns det utan tvekan stor risk att spår av giftiga ämnen hamnar i morötter, potatis m.m.

Att använda konstgödsel i en villaträdgård är givetvis helt otänkbart om man vill vara miljövänlig men tyvärr så är det fortfarande åtskilliga hemmaodlare som anser att det inte spelar någon större roll om man strör ut några kilon, det är ju så enkelt. Igenväxning av åar, sjöar och havsstränder vållar ju bekymmer på många håll och villaägare i större bostadsområden bidrar verkligen i stor utsträckning till detta. I villaområden så finns det ju dräneringsbrunnar på de flesta tomter och de som har små odlingslotter är ofta rätt frikostig när de sprider ut konstgödsel på sina odlingar och när det då regnar så följer givetvis en del av överskottsnäringen med regnvattnet ner i dräneringsbrummarna.  Hur man sköter sina gräsmattor har även det betydelse för miljön. Tar man inte tillvara gräsklippet så frigörs ju ändå den näring det innehåller och vart tar då den vägen? Jo naturligtvis så följer den med regnvattnet. Det är inga små mängder näring som frigörs ur gräsklipp. Det gräsklipp man kan skörda från en normal gräsmatta på 100 kvm räcker för att gödsla en odling av grönsaker på motsvarande yta. Har man gödslat med konstgödsel då krävs det mera gräsklipp de första 2 åren delvis på grund av att jorden då är fattig på levande organismer. Den som använder gräsklipp som enda gödsel kan odla på lika stor yta som den gräsmatta man har. Givetvis så behöver gräsmattan näring och därför bör man årligen avstå från att ta upp gräsklippet 2 gånger under sommaren och det bör ske när det är fuktig väderlek, då bryts gräsklippet ner snabbast.

Det borde vara helt självklart att man vid odling skall se till att alltid hålla markytan täckt med organiskt material oavsett om odlingen sker i jord eller sand. När markytan mellan de odlade växterna ligger bar då utsätts växtrötterna för stora temperaturväxlingar som försvårar tillväxten. Dessutom så är växtrötterna beroende av levande organismer som finns i mark som är täckt av växter och dessa organismer tar även de skada av temperaturväxlingar Hur viktigt det är att jorden är täckt det kan man lätt se ute i naturen när växterna på markytan skalats av. Sommartid tar det bara ett par månader innan marken på nytt är täckt. Genom att täcka markytan mellan växterna med gräsklipp så får växterna den näring de behöver samtidigt som jordelivet stimuleras. Men det finns fler fördelar med denna odlingsmetod. Dels så förhindras ettårigt ogräs att växa vilket underlättar odlandet avsevärt, det är inte många som finner nöje i att rensa. Dels så förhindras vattenavdunstningen så behovet av vattning blir betydligt mindre. När man odlar i jord så blir jorden luckrare när den är täckt. Slutligen så blir kostnaden för näringen till växterna så mycket lägre. Jämför El eller Bensinkostnaden med vad konstgödsel respektive kogödsel kostar och tänk så bra det är för miljön om vi tar vara på gräsklippet istället för att låta det ligga kvar på gräsmattan och släppa ut koldioxid i luften och värdefull gödsel i sjöar och vattendrag.

Så gödslar man med gräsklipp.

Efter sådden när plantorna är gallrade täcks jordytan eller sandbädden med ett 10 cm tjockt lager gräsklipp mellan raderna. Lägg det nära plantorna men utan att de täcks över. Täck 10 cm tjockt så långt gräsklippet räcker efter varje klippning tills hela landet är täckt. Lägger man ett tunnare lager då torkar gräset så att det ger ifrån sig mindre näring totalt även om man lägger 5 cm tjockt i 2 omgångar. Växter som kålarter, spenat, mangold m.m. bör täckas med 10 cm gräsklipp i 2 omgångar med en månads mellanrum. Vid sådd i sandbädd, som det inte odlats i tidigare, då bör man från några dagar efter sådden vattna med nässelvatten eller gödselvatten av gräsklipp minst varannan dag till dess plantorna är gallrade så att gräsklipp kan läggas på. Vid odling i sand så krävs det inte lika stora radavstånd som vid odling i jord och med detta odlingssätt så krävs det även mindre radavstånd vid odling i jord. För Morötter och många andra rotfrukter räcker det med 15 cm radavstånd. Potatis kan sättas med 30 cm mellan potatisen i raden och samma avstånd mellan raderna. Men för att sätta potatis så tätt krävs det att de odlas på en öppen och luftig plats annars ökar risken för bladmögel. När potatisblasten är 10 cm hög då läggs första omgången gräsklipp 10 cm tjockt och så nära blasten som möjligt och efter en månad läggs ytterligare ett lager gräsklipp på 10 cm. Har man större avstånd än 30 cm måste båda lagren gräsklipp täcka en yta av minst 30 cm runt om varje potatis stånd, detta för att inte ljuset skall tränga igenom så att nypotatisen blir grön.

Givetvis så bör även rabatter med sommarblommor och perenna samt även rosor, buskar och fruktträd gödslas med gräsklipp. Sommarblommor gödslas med 10 cm gräsklipp en gång under sommaren. För perenner räcker det med 10 cm gräsklipp vart annat år. Buskar och träd täcks med 10 cm gräsklipp de första 3 åren efter plantering därefter görs 2 – 3 års uppehåll. Storblommiga rosor och Polyantha rosor bör få gräsklipp 1 till 2 gånger om året, Buskrosor 10 cm gräsklipp de första 3 – 4 åren därefter vid behov.

Eftersom den odlingsmetod som jag beskrivit här och själv har tillämpat i över 40 år skiljer sig mycket från gängse odlingsråd kan det naturligtvis förefalla otroligt att denna odlingsmetod skulle vara att föredra framför de råd som ges i trädgårdsartiklar och annonser men det fungerar så som jag har beskrivit och det är helt självklart eftersom det är så der fungerar i naturen och har fungerat så i miljoner år. Varför skall vi köpa olika sorter av jord och konstgödsel eller naturgödsel som är sämre än vad naturen använder när vi kan få gräsklipp nästan gratis. När vi tar till vara gräsklippet och låter de odlade växterna få utnyttja dess innehåll av koldioxid och alla näringsämnen då minskas skadliga utsläppet till miljön. När vi täcker jorden med gräsklipp då minskar vattningsbehovet med 40 – 50 %, det är något att tänka på för oss som bor på Öland.

Ni får gärna ringa om Ni har några frågor men jag träffas säkrast mellan 19 – 21, resten av tiden är jag oftast ute.

Telefon  0485-41460