tisdag 9 september 2014

Hösthallon


23/8 -14.
På grund av en i mitt tycke något för varm sommar så har all tid gått åt för att vattna, duscha och pyssla om växterna, såväl ute som inne och som följd därav så har allt skrivande om odling i sand och gödsling med gräsklipp fått vänta. Men när jag ser hur fantastiskt bra det växer med denna odlingsmetod så känner jag verkligen hur viktigt det är att försöka få allt flera odlingsintresserade att frångå användandet av såväl konstgödsel som det odlingssubstrat som säljs under namnet jord. Att denna påsjord inte lämpar sig för växtodling det är tillverkarens rekommendationer ett tydligt tecken på. Köparen uppmanas ju att byta denna jord varje år, det är ett tydligt bevis på den dåliga kvaliteten som detta odlingssubstrat har. Växterna ute i naturen kan växa i samma jord i hundratals år och må gott.
Jag har en lilja, Nolina Beaucarnea, Plymfiberlilja som är på sitt 33:dje år utan att den fått ny sand att växa i och en pelargon som nu är 19 år och växer i samma sand utan byte. Denna uppmaning att byta denna påsjord varje år måste endera betyda att det är något fel på den såvida det inte enbart handlar om att få sälja mera jord. Men det är beklagligt att de som odlar ekologiskt använder sig av denna påsjord t.ex. vid tomatodling när de kan använda sand och grusblandningen 0 – 8 mm, och då slippa byta odlingssubstrat åtminstone de närmaste 20 åren.
Men givetvis så är det inte bara vilket odlingssubstrat man använder som är avgörande utan även vilken näring man använder.  Den naturligaste näringen det är givetvis den näring som naturen producerar och då finns det inte någonting som är bättre än gräsklipp att användas som gödsel både vid odling på friland och vid odling i blomsterurnor m.m. Jag har använt enbart gräsklipp som gödsel vid mina odlingar i mera än 40 år och blir fortfarande förvånad varje sommar över att det kan växa så bra med denna billiga gödsel. När vi tar tillvara gräsklippet för att använda som näring då minskar vi även koldioxidutsläppet ut i miljön och ger det i stället till de växter vi odlar.
Men eftersom vi behöver gräsklipp på våren redan innan vi kan klippa gräsmattorna så är det viktigt att vi nu tar vara på allt klipp. Bästa och enklaste sättet att förvara gräsklippet det är att stoppa det i plastsäckar och knyta igen dem noga. Gräsklippet skall förvaras lufttätt annars så försvinner en hel del av näringen. Man bör även fukta gräsklippet innan det stoppas i säckarna så får det bättre konsistens vilket gör det lättare att använda. Man skall absolut inte lägga gräsklippet i komposten för då försvinner en stor del av näringsinnehållet. Det gräsklipp som skall användas till näring åt krukväxter skall förvaras på en solig och varm plats och vara väl fuktat så blir det mera kompakt, liknar kogödsel till konsistensen, och då behövs det bara ett centimeter tjockt lager av detta gräsklipp i en blomkruka 2 gånger per år för att växten skall få den näring den behöver.
En intressant växt med välsmakande bär det är hösthallon och dem kan man odla i urnor eller stora krukor.  Då kan man flytta dem till en solig plats tidigt på våren, från vinterförvaringsplatsen och senare på hösten flytta dem till en altan eller annan varm plats så att de flesta hallonen hinner mogna. Av namnet hösthallon är det lätt att dra den slutsatsen att de enbart mognar på hösten men så är inte fallet. Det går nämligen att få två skördar på varje skott. I varje fall om man odlar dem i sand och gödslar med gräsklipp. Första skörden, på ett skott, får man på hösten. I år skördade jag de första hösthallonen den 2 augusti. Jag har 2 urnor med plantor av hösthallon och det är 12 – 15 skott i varje urna. På en del skott är det över 50 blomknoppar, blommor, kart och mogna hallon. Det mognar mellan 10 till 15 hallon varje dag på mina 2 plantor. Denna skörd kan man fortsätta med till dess det blir för kallt ute men jag flyttar in en urna i ett växthus utan värme och där fortsätter hallonskörden så länge det är några soltimmar per dag.
I bruksanvisningen för denna hallonsort så står det att man skall klippa ner årsskotten på hösten efter avslutat skörd, men gör inte det. Fortsätt att vattna plantorna så länge de har blad och när bladen fallit så vattnas de med några veckors mellanrum till dess det blir minusgrader. Växtrötterna övervintrar säkrare om jorden i krukorna är fuktig när kylan kommer. Ställ urnorna på en skyddad plats där det går lätt att bädda omkring dem med löv, gräsklipp eller liknande material. När våren kommer då klipper man bort den övre delen av skotten, den del som gav skörd. Det dröjer inte lång tid förrän det skjuter ut grenar från nedre delen av skotten och på dessa grenar kommer det sedan en ny hallonskörd. Det betyder alltså att man dels får skörd på årsskotten och följande år får man skörd på de grenar som växer ut från föregående års skott. Nu vet jag inte om detta gäller enbart när man odlar dessa hallon i en blandning av sand och grus och gödslar dem med gräsklipp. Men fördelen med att odla dem i detta odlingssubstrat är bl.a. att plantorna övervintrar säkrare och att alla växter kommer igång snabbare på våren eftersom sand värms upp snabbare än jord i motsats till torvmullsblandad jord som kräver längre tid för att tina upp.


1 kommentar: