Växtnäring

Jag fick några olika trädgårdstidningar för några dagar sedan och även om jag aldrig skulle komma på iden att köpa dessa tidningar själv så är det riktigt intressant att läsa dem. Det första jag fastnade för var en annons om Algomin. När jag hade läst den kunde jag inte hålla mig för skratt, det är helt fantastiskt vilka underverk denna produkt kan åstadkomma på de växter vi odlar, ja om man nu tror på vad reklamen för denna vara påstår förstås. 

"Algomin Ekogödsel skall man tillföra på våren för då får växterna bästa möjliga start. Rotsystemet utvecklas och man får friska växter som kan ta till sig de näringsämnen som bjuds.  I Augusti – September skall man höstgödsla hela trädgården  med Algomin Trädgårdsgödsel för en bättre övervintring.  Detta ger växterna de bästa förutsättningar att vakna fulla av liv och kraft när vintern är över." ?   

Vilken tur att man har möjlighet att köpa denna vara.  Hur skulle vi annars få någonting att växa. Då skulle inte växtrötterna ta till sig växtnäringen och växterna skulle ha svårt för att vakna på våren. Tänk vilken tur för oss odlare, det vill säga de som faller för annonsen. Vi andra får nöja oss med  vetskapen om att växternas rötter har tagit till sig näring under miljontals år och  med bra resultat.  De växter som lever på land har under miljontals år anpassat sig till de bakterier och alla andra levande organismer som de har i sin omgivning och den näring som naturen alltid bjuder på i form av nerfallna kvistar,löv , vissna blad m.m. Skall vi då tro på att alger  som lever i vatten innehåller näringsämnen som är bättre lämpade för våra odlingar. Det står givetvis var och en fritt att tro på all den reklam  som  förekommer i tidningar  mm  där man rekommenderar många olika sorter av gödselmedel till våra odlingar, men efter 40 års odlande med enbart gräsklipp som näring till såväl krukväxter som till all odling ute så är jag helt övertygad om att  gräsklipp är den bästa, billigaste och miljövänligaste näring vi kan använda. Dessutom så förenklas odlandet när man gödslar med gräsklipp. Genom att man täcker markytan med 10 cm gräsklipp så kommer det ytterst lite ogräs och fukten i jorden bevaras så behovet att vattna minskar.

Vill man odla ekologiskt så finns det egentligen inte någon annan näring än gräsklipp man kan gödsla med om man vill vara riktigt noggrann. Naturgödsel från djur innehåller självklart många oönskade ämnen. Tyvärr så förekommer det användning av såväl konstgödsel som bekämpningsmedel vid odling av den näring som de djur som levererar gödseln äter av. Det är ju så att vad som kroppen inte mår bra av det hamnar i bästa fall i avföringen. Så därför bör man avstå helt från såväl urin naturgödsel.

Ni som tvivlar på att gräsklipp är den perfekta gödseln , se på hur det växer ute i naturen, där är det samma näring som de vilda växterna får som  den näring gräsklippet innehåller med den skillnaden att gräsklippet innehåller större mängder näring eftersom gräsklippet skördas när gräset är i full växt medans den näring de vilda växterna får är gulnade löv och vissnade växter. Ni som är intresserade av att värna miljön och vill odla miljövänligt, gör ett försök och lägg nyslaget gräsklipp ,10 cm tjockt, runt några växter i trädgårdslandet eller rabatten  och vattna några gånger så att gräsklippet hålls fuktigt så kommer Ni att se hur bra det växer.

 Morötter, dessa morötter såddes den 5 maj i nyköpt sand eller snarare en blandning av sand och grus. Kornstorleken är 0 – 8 mm. Radavståndet  är 15 cm. Från det att hjärtbladen kommer måste sådden vattnas med nässelvatten varje dag till dess att plantorna kan gallras och sandytan täckas med gräsklipp minst 5 cm tjockt men så fort blasten blivit större läggs ytterligare  ett lag gräsklipp så att det blir totalt 10 cm tjockt. Den 16 juni togs denna bild, Gallret över bädden är som skydd mot katten Kurre som gärna vill ligga på fiberduken som bädden alltid är täckt med som skydd mot morotsflugan. Bädden bör vattnas 2 – 3 gånger i veckan vid torr väderlek för att gräsklippet skall hållas fuktigt.

 Denna bild är tagen den 6 Juli och nu har morötterna fått 20 cm gräsklipp. Den enda skötseln från nu och till skörden består av vattning vid torr väderlek .

Tagetes i en hink som rymmer 10 liter sand, den blommar rikligt hela sommaren om den får 10 cm gräsklipp. Ta vara på frö av tagetes från år till år då får man denna blandning av färger och utseende på blommorna.

Sticklingsförökad ros av sorten Fresia. Det går lätt att föröka rosor genom sticklingar och det är roligare att ha växter som man själv förökat än de köpta. När jag får tid skall jag förklara hur man skall gå tillväga vid sticklings förökning av växter.

Denna goda frukost består av Fjällfil, hallon och svarta vinbär. Denna hallonsort kallas Hösthallon, av någon underlig anledning så skall man enligt skötselrådet av denna sort, klippa bort ettårsgrenarna när de gett skörd på senhösten.  De ger skörd på ettårs skotten ,men låter man grenarna vara kvar över vintern då kommer det blommor och bär på nedre delen av grenarna på försommaren kommande år. På så vis får man dubbel skörd.

Dessa Svarta vinbär växer i krukor som rymmer 20 liter sand, de får 10 cm gräsklipp en gång per år och ger som synes god skörd.

Denna växt är en korsning mellan Johannesört och en buske som Heter Hypericum  Hidcote. Jag gjorde denna korsning för 3 – 4 år sedan och nu har jag dels en sort vars blommor är större än de på Johannesörten men liknar en Hypericum som heter Prakthypericum men med den skillnaden att den här blir högre och klarar tydligen vintrarna bättre. 

I samma omgång så fick jag även en sort som har smalare blad och delvis hängande grenar och vars blommor är enkla. Den blommar inte än men jag skall visa en bild av den när den blommar om några veckor.

Första Juni 2015.

Äntligen så har jag fått lite tid över för att göra propaganda för sand och gräsklipp. Det är ju några månader sedan sist och jag känner fortfarande ett behov av att försöka få så många som möjligt att använda sig av denna naturliga och miljövänliga odlingsmetod.  Visserligen så har jag fått lite hjälp att sprida kunskapen om denna odlingsmetod dels genom Koloni Tidningen som ges ut i hela 35000 ex, om jag nu minns rätt. Men jag har även fått äran att vara med i ”Odla med P1”, två måndagar där jag fick berätta både om odling av grönsaker i sandbädd på friland men även om odling av krukväxter där jag bl.a. berättade om fördelen att använda sand istället för den påsjord som säljs. 

Den bananplanta som Ni ser på bilden är ju verkligen ett bevis på fördelen med att ha sand i krukorna för då kan växterna stå i mycket mindre krukor vilket gör det möjligt att ha en så stor bananplanta i ett boningsrum. Den gängse uppfattningen inom odlarkretsar är att det krävs ett kärl som rymmer minst 500 lite för en växt med så stor krona, den här plantan växer i ett kärl som rymmer 20 liter.

Men vad som retar mig mest det är när det gäller hur vi behandlar alla grönytor som finns över hela landet. Det är ju enorma mängder grönmassa som naturen producerar på alla dessa vackra gräsmattor men för att vi vill ha dem för att njuta av denna grönska så finns det ju inte någon anledning till att vi inte även kan taga till vara all denna energirika grönmassa. Man kan nästan tro att de ansvariga för dessa grönytor tror att om vi bara låter gräsklippet vara så försvinner det. Eller också tror man kanske att gräsplantorna kan tillgodogöra sig all denna näring som det avklippta gräset innehåller. Men nu fungerar det ju så att alla växter på jorden växer i storlek för varje år och producerar mera näring än vad den enskilde växten behöver. Så frågan är då vart tar den näring eller energi som finns i gräset, vägen?  Jo en del går upp i luften i form av gaser, bl.a. koldioxid och en stor del följer med vatten  till åar, sjöar och havet där det bidrar till att stora vattenytor växer igen. Tar man vara på gräsklipp under hela säsongen från en gräsmatta på 100 m². så räcker detta gräsklipp som gödsel till att odla t.ex. grönsaker på motsvarande yta. Nog måste det väl då vara förnuftigare att använda allt gräsklipp som gödsel eller för tillverkning av drivmedel.

En del påstår att gräsmattan behöver detta gräsklipp för att växa bra. Men det går lätt att se hur en gräsmatta blir vackrare efter att man tagit bort allt klippet under 2 – 3 års tid. Det är endast om gräsmattan är i dålig kondition som man bör lämna gräsklipp från 2 – 3 klippningar under säsongen.

De flesta har säkert njutit av att de alla tulpaner som i vår blommat så rikligt. Men var inte alltför snabb med att ta bort bladen sedan blomman vissnat för de behövs för att samla näring till kommande vårs blomning. Ta bort fröknopparna genom att klippa av stjälken 2 – 3 cm ovanför översta bladet och låt sedan bladen vara kvar till dess den gröna färgen försvunnit. Vill Ni få flera blommande tulpanlökar nästa vår så täck då jorden under bladen med 10 cm nyklippt gräs. 

Blandade svar på frågor.

Här kommer en sammanfattning av frågor som kommit in den senaste tiden:

 Blomsterlökar

För drivning av blomsterlökar under december – januari krävs det att de är preparerade.

Men för att kunna driva lökarna tidigt så bör de helst sättas i krukor redan i september

månad och krukorna skall grävas ner i jorden och täckas med 10 – 15 cm jord eller sand. Krukorna kan även ställas på marken men bör då täckas med 15- 20 cm jord eller sand. Det är viktigt att de vattnas regelbundet ända till dess jorden fryser. Innan marken fryser bör området där krukorna står täckas med ett dubbelt lager fiberduk om det är inom zon 1-2, vid högre zoner bör området täckas med 50 cm löv eller halm.

Det går lätt att driva gamla blomsterlökar i blom redan från början av februari och det gäller alla sorter. Därför bör man alltid ta vara på överblommade lökar och göra en liten bädd där de planteras och sedan får stå och växa i 2 – 3 år innan de tas upp och planteras i krukor för drivning.

Denna odling lyckas allra bäst om lökarna planteras i sand och gödslas på försommaren med ett 10 cm tjockt lager gräsklipp.

Alla blad av vilda växter som finns ute i naturen är lika bra som gräsklipp men de bör sönderdelas . Blad av nässlor är mycket näringsrika. Bor man i närheten av kommunala grönytor så kan man passa på att plocka gräsklumpar som bildas vid klippning med stora maskiner.

Växelbruk

Vad jag hitintills kunnat konstatera under de 40 år som jag odlat i sand så är det fullständigt onödigt att tillämpa växelbruk. Tomater är ju kända som varande de som har största behovet att byta växtplats men när de får växa i sand så klarar de att växa på samma ställe åtminstone i 18 år. Då flyttade jag nämligen från den platsen. Den största anledningen till att man vid konventionell odling måste tillämpa växelbruk är troligen orsakad av den jord man odlar i eller den näring som används. När man gör inramade bäddar med sand då krävs det inte lika stort utrymme mellan plantorna som vid konventionell odling så därför få man givetvis större skörd per ytenhet men plantornas ökade växtkraft bidrar även det till ökad skörd. Man kan i genomsnitt minska avstånden mellan de odlade växterna med 25 – 50 % med undantag för vissa växter som t.ex. vitkål. Men när odlingen sker i sand då är det viktigt att växter som måste förkultiveras innan de sätts ut i sandbädden att den förkultiveringen i sand och inte i vanlig jord och inte heller i köpjord av någon sort. Orsaken till detta är att det bildas en annan typ av mikroorganismer i sand som gödslas med gräsklipp och liknande näring.

Hösthallon

Bästa tiden att plantera dem är tidigast möjligt på våren så att de hinner skjuta nya skott och ge skörd redan första sommaren. Planteras de i krukor i sand och grusblandningen som heter 08 då är det ingen tvekan om att de klarar övervintring långt uppåt Norrland. En krukstorlek på 35 cm i diameter passar. Billigast är det att köpa plasthinkar av den storleken och sedan borra 7 – 8 hål 1 cm stora. Eftersom plantorna måste delas på efter 2 – 3 år så är det tillräckligt att börja med ett par plantor. Lägg krukskärv eller platta stenar över hålen i botten och lägg därefter 10 cm gräsklipp ( om det finns ) ovanpå stenarna. Sätt inte ner plantan djupare i krukan än att överdelen av rotsystemet täcks med 5 cm sand och se till att det finns bra utrymme för gräsklipp ovanpå sanden. Lägg på ett 10 cm tjockt lager av nyslaget gräsklipp så tort som möjligt etter planteringen. Efter l,5 till 2 månader läggs ett lager till ovanpå resterna av det föregående. Ställ krukan på en lugn och solig plats samt vattna krukan 2-3 gånger i veckan. För att överskottsvattnet skall kunna rinna ut så bör man lägga någonting under krukan så att den inte står direkt mot marken.

På eftersommaren  kommer de första blommorna och det är en fördel om plantan står på en varm och skyddad plats desto flera hallon hinner mogna innan kylan kommer.

 Man skall inte klippa av årsskotten som gett hallon därför att dessa skott kommer även att ge hallon kommande högsommar. Över vintern bör krukorna skyddas mot kylan genom att krukorna täcks med löv, halm, gräsklipp eller liknande. När man tydligt ser hur långt upp på föregående årsskott som det finns liv så klipper man bort den del som är död. På nedre delen av föregående års skott så skjuter det nu ut små grenar som snabbt börjar blomma och ge stora fina bär. När dessa skott är färdigskördade sa bör de klippas av vid marken sa att det blir bättre plats åt de nya årsskotten. Dela på plantorna med 2 – 3 års mellanrum och ge varje planta 10 cm nyslaget gräsklipp 2 gånger per år.

Sanden som kallas 0-8 är den lämpligaste kornstorleken, men den får inte innehålla mycket s k stenmjöl, då det blir alldeles för kompakt.

Den bästa jorden

För 50 – 100 år tillbaka så talades det om den goda jorden som var nödvändig för ett lyckat odlingsresultat men nu så är det dels svårt att få tag på den perfekta odlingsjorden och dels så går det mycket bra att odla i substrat som skiljer sig mycket från det man förr ansåg vara en god jord. Av den anledningen talas det numera oftast om odlingssubstrat istället för en god jord. När det gäller odling av grönsaker så är den vanliga jorden oftast utmärkt att använda isynnerhet när man gödslar med naturlig näring, näring som består av organiskt material såsom naturgödsel eller gräsklipp. Med sådan näring förbättras jordens kvalitet så att den blir rikare på liv.Konstgödsel har motsatt verkan. 

Men vill man på ett snabbare sätt åstadkomma det perfekta odlingssubstratet då skall man istället för jord använda en blandning av sand och grus. Det är den blandningen som ger så stor morotsskörd. Den blandningen skall bestå av en kornstorlek från 0 – 8 mm, den kallas vanligen 08 och finns i regel att köpa på alla ställen där det säljs jord, sand m.m. Är det lerhaltig jord då lönar det sig verkligen att ersätta den med 08 blandningen.

Det enklaste sättet det är att bygga ramar av bräder i önskad storlek. Bredden på sandbädden bör vara 125cm, då kan man lätt komma åt att sköta växterna i bädden från båda sidorna. Gör man en ram av riktiga bräder och placerar den på gräsmattan då kommer trädgårdslandet att se snyggt ut förutom att det är mycket enkelt att sköta. Ramens höjd bör vara minst 20 cm och längden efter behov och utrymme. När man är äldre och får svårt att stå på knä då är det en fördel om åtminstone en del av sandbädden är så hög att man lätt kan stå eller sitta när man sköter växterna. 

Sand och grusblandningen är förhållandevis mycket billigare än jord att köpa så det är inte så dyrt att fylla en bädd till passande arbetshöjd. Tag bort grästorven 10 cm djupt på den yta  där sandbädden skall läggas och även 10 cm utanför ramen runt bädden. Bräderna i ramen bör inte komma i kontakt med jorden utan det bör vara c:a 10 cm sand mellan ramens nedre kant och jorden, då ökar hållbarheten på ramen Är det besvärliga rotogräs på platsen där bädden skall ligga då bör ett dubbelt lager tidningar eller en matta som skyddar mot ogräs läggas på jorden innan sanden fylls i ramen.

När sandbädden gränsar mot gräsbeväxt mark bör man vattna med saltvatten (1 matsked salt i 10 liter vatten ) på den sand som ligger på utsidan av brädramen. Detta för att hindra kvickrot att komma in i sandbädden. Saltvattningen bör upprepas ett par gånger per sommar.

Vid rabatter för perenna växter, vid plantering av rosor och andra ömtåliga buskar samt när man vill sätta en växt som kräver en växtplats motsvarande 2-3 växtzoner lägre än den tilltänkta växtplatsen då är det stora fördelar att använda 08 blandningen istället för jord. Vid all plantering av buskar och träd såväl enskilda som i buskage så är sanden mycket bättre för växterna än den planteringsjord som säljs. Det är lätt att göra ett försök för den som tvivlar. Plantera 2 buskar av samma art och storlek i varsin grop, 40 cm djup, 50 cm i diameter. Den ena i sand och den andra i köpjord. Sker det på våren när buskarna är utan blad då avlägsnas all jord som finns på rotklumpen på den växt som skall planteras i sand. Näringen till den som planteras i sand skall bestå av 10 cm gräsklipp som läggs över hela sandytan.

Ofta får den, som skall plantera ett buskage eller en perenna rabatt, rådet av växtförsäljaren att täcka jordytan mellan växterna med bark för att förhindra ogräs att växa.  Men det är inte något gott råd för växtköparen. Dels så är barken ett dåligt skydd mot ogräs och dels så har den en negativ inverkan på växternas tillväxt. Enligt naturlagarna så fungerar det så att många av de levande organismerna som finns i jorden har till uppgift att omvandla dessa barkbitar till små partiklar som andra växter kan dra nytta av men för att dessa organismer skall kunna omvandla barken så tar de den näring som finns tillgänglig  i jorden. Denna process pågår i minst 2 – 3 år och under tiden så får de planterade växterna mycket svårt att växa. 

Det är bara när man inte vill att buskarna skall växa så kraftigt som man kan lägga på denna bark eller flis. Dessutom är det tveksamt om det kan anses snyggt med detta material i en plantering med blommande buskar eller rosor. Både för utseendet och för växternas trivsel samt för kostnaden så är det mycket bättre att täcka jordytan med gräsklipp en gång varje försommar.

Naturligt odlingssätt

En alltför stor procent av villaägare, husbehovs och kolonilotts odlare använder kemikalier vid sitt odlande, i flesta fall utan att reflektera över vilka biverkningar som användandet av konstgödsel och diverse kemiska bekämpningsmedel har på naturen i stort men även den egna och grannarnas hälsa. Man reflekterar inte heller över varför man använder alla dessa preparat, de finns i överflöd i affärerna och i annonser rekommenderas användandet av dem som en lösning på de problem som odlaren kan råka ut för. Även i de flesta odlingsråd som ges av tillverkare och försäljare av preparaten så betonas det vilka fördelar som användningen av dessa preparat har. Men för oss som odlar i mindre skala till husbehov så finns det inte någon som helst anledning att använda sådana preparat och givetvis inte heller för de som odlar miljövänligt och naturligt. Det visas ofta naturprogram i TV som handlar om naturens utveckling under miljontals år. Evolutionen talas det ofta om i dessa program och det är läran om olika arters utveckling mot högre stadium. Nog bör det väl vara klokare att vi vid vårt odlande anpassar oss till det växtsätt som växterna under miljoner år insett vara det bästa istället för att använda kemikalier som kemister under ett par århundraden kokat ihop utan att ta hänsyn till vilka följder dessa kemikalier kan ha på vår natur, livet i jorden och växternas helt annorlunda krav på näringens innehåll.

Förutom de risker som vi utsätter både oss själva och naturen för när vi använder alla dessa preparat så bli det rätt stora omkostnader för den som har en villatomt med gräsmattor, rabatter och buskage som skall skötas eller de som odlar grönsaker till husbehov. Dessa omkostnader minskar med minst 50 % om v i odlar på ett naturligt sätt. En annan anledning till att jag vill berätta om ett annorlunda odlingssätt det är att resultatet oftast blir mycket bättre när vi använder oss av naturliga gödselmedel.  Ytterligare en fördel med att dra nytta av naturens odlingserfarenhet det är att odlandet blir mindre arbetskrävande. För den som känner glädje och tillfredsställelse med att hålla på med växter så blir det bara roligare och intressantare desto längre denna samhörighet med naturen och växterna pågår.

Under de närmaste månaderna då jag inte kan hålla på med odlandet ute så tänker jag skriva på den här bloggen och berätta om hur man odlar enligt den odlingsmetod som jag tillämpat under de senaste 40 åren. Jag hoppas att det är många som tar till sig något av detta odlingssätt och får både glädje och nytta av det. För den som tvekar huruvida jag kan ha ett bättre odlingssätt än det som beskrivs i gängse litteratur så skall jag som exempel nämna resultatet vid odling av morötter. Den odlingsmetod jag tillämpar kräver betydligt mindre skötsel än normalt. Den näring jag använder är i de flesta fall gratis.  En annan fördel är att det blir varmare i odlingsbädden så att man även i kallar klimat hinner få fina skördar. Med denna odlingsmetod blir skörden cirka 25 kilo morötter per kvadratmeter. Metoden lämpar sig bäst vid mindre odlingar på 10 – 20 kvadratmeter. Sådana rekordskördar blir det inte vid odling av alla växter men skördemängden blir oftast betydligt över det normala. Den genomsnittliga skörden av morötter vid konventionell odling lär ligga mellan 3 – 5 kilo per kvadratmeteter.

Miljövänlig odling

Jag har sysslat med odling av såväl grönsaker som krukväxter, perenner, sommarblommor m.m. i över 70 års tid och gör det fortfarande. Anledningen till att jag känner behov av att skriva om ett miljövänligt odlingssätt, isynnerhet när det gäller husbehovsodling och odling i mindre skala är att marknadskrafterna helt har tagit över såväl när det gäller odlingsråd om vilka näringsämnen som vi skall köpa och vilka jordblandningar som passar de olika växtarterna. Rekommendationer som varken gynnar växterna eller miljön.

Beträffande näring till växterna så passar gräsklipp utmärkt till alla växtarter förutom att det stimulerar livet i jorden, liv som är nödvändigt för en naturlig växtkraft. Dessutom så gynnas miljön på flera sätt när vi använder gräsklipp som näring till de odlade växterna. Får gräsklippet ligga kvar på marken när gräsmattan klipps då frigörs det avklippta gräsets innehåll av näringsämnen med den följden att koldioxid sprids upp i atmosfären och övriga näringsämnen hamnar i vattendrag, sjöar och havet. Använder man den naturliga jorden eller en blandning av grus och sand (kornstorlek 0 – 8 mm.) och gödslar med gräsklipp då finns det ingen anledning att byta jord så som krävs vid odling i köpjord. Ute i naturen sker inget jordbyte för växter trots att de kan bli flera hundra år gamla. Måste jord eller växtplats bytas är det fel på jorden eller den näring man använder. Med gräsklipp som gödsel kan man odla såväl grönsaker som perenna och annuella växter samt buskar och träd utan att behöva tillföra några andra gödselmedel.

När det gäller odling av krukväxter samt vid all odling på friland i växtzoner högre än zon 3 och uppåt då är det lönande att byta ut jord mot grus och sand. Fördelarna med sand i stället för köpjorden vid krukodling är många. Växterna behöver endast planteras om när krukan är för liten och då fyller man bara på mera sand mellan rotklumpen och krukväggen på den nya krukan som bör vara c:a 2 cm större i diameter än den gamla krukan. Jag har växter som är mellan 10 och upp till 33 år gamla utan omplantering. När man använder lagrat gräsklipp som näring behöver den tillföras bara en till tre gånger per år beroende av växtart. Någon gödselvattning av krukväxterna behövs endast de två till tre första månaderna efter att växten är frösådd eller sticklings förökad. Vid odling i sandbädd på marken bör sanddjupet vara minst 15 – 20 cm djupt, gärna djupare. Fördelen med denna odlingsmetod är dels att man får större skörd per ytenhet. Det går till exempel lätt att få en skörd på 25 kilo morötter per kvadratmeter. Vid odling i sand får man tidigare skörd eftersom sanden värms fortare än jord.  Även inom zon 5 kan potatis som sätts den 1 maj vara skördeklar till midsommar om den växer på en solig plats. Övervintring av växter lyckas mycket bättre när de är planterade i sand. Den förbättrade övervintringsförmågan hos ömtåliga växter motsvarar 2 -  3 växtzoner. Dessutom är skötseln av odlingarna enklare vid odling i sand, ogräsrensning är mycket enklare dels genom att rotogräs är lätta att dra upp och dels genom att marktäckning med 10 cm gräsklipp på försommaren hindrar ogräsfrö att gro.

Sammanfattas fördelarna med att ändra på odlingssätt, så blir miljövinsterna avsevärda jämfört med konventionellt odlande, för den enskilde odlaren blir de sammanlagda kostnaderna mycket lägre, I de flesta fall blir skördarna större och arbetet med skötseln av odlingarna blir betydligt lättsammare.

Under de kommande vintermånaderna kommer jag att gå närmare in på hur man på bästa sätt odlar miljövänligt enligt naturens lagar.

Odling och drivning av blomsterlökar.

Det är både enkelt, intressant och billigt att själv odla lökar av tulpaner, påskliljor och andra narcisser m.m. och att driva dem i blom under vinterhalvåret. Detta kan man göra var man bor, från växtzon 0 upp till zon 8 om man är intresserad av att hålla på med växter och då menar jag inte bara att vattna dem och ge dem näring utan att hålla på att experimentera och göra saker som man inte försökt med tidigare. Efter 2 – 4 år är man då helt självförsörjande på blomsterlökar både för drivning i blom vintertid och för plantering i rabatter m.m.

Det tar 2 – 3 år innan man har fått igång en lökodling och lämpligast är det att börja i liten skala. Ta vara på alla lökar som följer med när ni köper en kruka med  blommande narcisser, tulpaner och andra lökväxter. När blommorna vissnar så ställs krukan på ett svalt ställe i ett fönster där de vattnas sparsamt till dess lökens blad gulnar och vissnar och då kan krukan ställas svalt och mörkt tills våren. Ofta kan man köpa lökar billigt på senhösten när lökförsäljningssäsongen är över. Lökar som skall drivas i blom vintertid  bör sätts i krukor i vanlig trädgårdsjord eller sand varefter krukorna grävs ner i jorden ute på lämplig plats eller ställs i en källare  eller annat svalt utrymme. 

Grävs de ner ute då skall krukorna först täckas med ett par centimeter sand och därefter 10 – 15 cm jord. Sanden gör att det går lättare att få bort den jord som krukorna täckts med, när krukorna skall in för drivning. De lökkrukor som placeras inne i en sval lokal skall täckas med minst 10 cm jord  för annars kan lökarna skjuta upp ur krukan när de får kraftiga rötter. Är det risk för att jorden fryser innan det kommer snö då bör man täcka jorden, där lökarna är nergrävda, med löv eller annat material som skyddar mot kyla så att lökarna hinner få kraftiga rötter innan jorden fryser. När man tar in en lökkruka där jorden är frusen då skall den först ställas på en sval plats till dess jorden tinar upp innan krukan ställs varmare för drivning av lökarna. Blommornas hållbarhet blir bättre om temperaturen inte är högre än 15 – 18 grader när lökarna drivs i blom.

Odling av blomsterlökar.

Eftersom förutsättningen för en lyckad odling alltid är större när man odlar i sand så anser jag det självklart att vi skall odla blomsterlökarna i sandbädd. Isynnerhet om man bor i en växtzon högre än 3 men jag märker tydligt att de flesta växter trivs bättre när de växer i sand även här på Öland. Jag hade en sandbädd för lökodling när jag bodde i Medelpad, växtzon 5 -6, och även under riktigt kalla vintrar så överlevde alla lökarna. Största problemet kom efter 12- 15 års odling i sandbädden, det blev så stora mängder lökar. De flesta lökarterna förökar sig villigt genom delning så därför blev det snabbt smått om plats för de blombara lökarna.

 

Den sand som skall användas bör vara av kornstorleken  0 till 8 mm, det är alltså en blandning av sand och grus. Den blandningen finns det oftast på alla ställen där man säljer jord, singel, grus m.m. Det är mest praktiskt att göra en rätt stor bädd på en gång. 1 x 3 meter är det lämpligt att börja med, på den yta som inte fylls av lökväxter först åren där kan man t.ex. odla morötter och andra grönsaker som kräver en varm växtplats. Djupet i sandbädden bör vara 25 – 30 cm, är det tung lerjord på platsen bör man öka på djupet till 40 cm.

 

De lökar som blommat inne under vintern och sedan förvaras inne i väntan på våren, skall vattnas ett par gånger per månad och placeras så ljust som möjligt. Så fort sandbädden ute tinat upp skall lökarna grävas ner. Det blir lättare med skötseln av lökarna om de olika sorterna sätts var för sig. Tulpaner skall sättas så djupt att endast toppen av löken är knappt synlig och samma är förhållandet med narcisslökar. När en tulpanlök blommat och bladen vissnat ner då bildas det en eller två större lökar och några mindre. De större lökarna kommer ofta att blomma följande vår men de mindre tulpanlökarna behöver minst en sommar för att växa till i blombar storlek. Därför bör man sortera tulpanlökarna och sätta de blombara för sig och alla små lökarna i en rad där de får växa till i ett eller två år för att bli blombara. Det går lätt att se om tulpanlök har uppnått blombar storlek genom att på hösten när bladen vissnat ner välja ut en lök av medel storlek och dela den med kniv. Har den en synlig blomknopp då går det bra att driva lökar i den storleken i blom under vintermånaderna. Även på narciss lökar växer det till nya varav några kan blomma första våren. När en narcisslök bildat flera smålökar bör de delas så får man fortare flera blombara lökar. Lökarna bör sättas med ett radavstånd på 15 – 20 cm. men bara 5 cm mellan lökarna i raden. Täck sanden  mellan lökraderna med ett 10 cm tjockt lager gräsklipp så fort som möjligt på våren. Efter 2 månader läggs 5 – 10 cm gräsklipp en andra omgång. Se till att lökbädden hålls fuktig hela sommaren.  Är det några lökar som har fint bladverk redan första sommaren då kan man på hösten ta upp några av dessa för drivning under vintern men det är först kommande höst som det finns gott om blombara lökar. På samma sätt kan man även odla hyacinter och alla andra lökväxter.