En pensionerad trädgårdsmästares vardag i februari månad.

I stället för att normalt vakna klockan 6 på morron, under den ljusa årstiden när solen redan lyser in i sängkammaren, så väcks  jag  av att katten Kurre jamar och vill ut. Efter att han har legat på min kudde hela natten och ibland slickat mej i håret och kramat om mina öron med sina tassar, och ibland glömt bort att dra in klorna, så vill han nu att jag skall stiga upp redan klockan 5. Han hoppar inte ner på golvet förrän han ser att jag börjar resa mej upp.  Jag går fram till dörren och öppnar den, men nästan alltid så ångrar han sig och hoppar upp på köksbordet för att få mat. Katter skall ju inte vara på köksbordet men det anser inte Kurre för han tycker att vi två är jämlika även om det för det mesta är han som bestämmer hur han skall passas upp. När han efter att ha stått mitt i dörren under några minuter och spanat efter eventuella faror, så går han ut och jag kan gå och lägga mig igen. Men nu så är jag klarvaken och då är det lika bra att börja dagen.

Sedan minst 50 år tillbaka så har jag alltid börjat dagen med att äta frukost sedan jag hämtat dagens tidning. Frukosten har alltid bestått av filmjölk med flingor, mysli, russin, svarta vinbär, äpplen och bananer, nyttigt, välsmakande och enkelt att tillaga. Som pensionär anser jag mig ha tid att läsa tidningen innan jag börjar med vad jag planerat att göra denna dag. Att diska efter frukosten går fort och sedan skall mina krukväxter vattnas. För närvarande så har jag 89 krukväxter i lägenhetens 6 fönster varav ett fönster är lika stort som rummet är brett. För medelsvensson så kanske jag uppfattas som något ”knäpp” men Ni skulle få uppleva hur denna samvaro med växter är både underhållande och hälsosam. Med så många växter blir luften syrerik och renare än i en normal lägenhet med 5 – 6 växter. Det är växter från olika ställen av jordklotet och skötseln av dem kräver verkligen att man vet och förstår hur respektive växt vill uppassas, en del kan vara mera krävande än Kurre. Eftersom det aldrig blir tråkigt att syssla med växterna så går tiden fort och snart är klockan 11 och då är det dags för min förmiddagspromenad.

 Det känns alltid skönt att på morron få komma ut och få frisk luft och att sätta fart på hela kroppen. Nu har promenaden fått en extra lockelse. C.a 2 km från bostaden finns 2 små konstgjorda sjöar som kallas Dämmet. De har en yta på 5 – 600 kvadratmeter tillsammans och en fin asfalterad gång och cykelväg lede dit upp och på ena sidan är det gröna fina gräsmattor och lövskog på andra sidan. Men vad som nu lockar mest är att för ca 2 månader sedan var det en vit, ståtlig  svan som bestämde sig för att bosätta sig i Dämmet. Första veckorna var den misstänksam när jag gick förbi. Det var så snyggt med en vit svan som stilla flöt fram på den blåa vattenytan till synes helt ointresserad av mig och alla andra som promenerar förbi. Det är många som går eller cyklar efter denna väg, från gamla gubbar och gummor till unga sportande damer och killar och många stannar upp för en pratstund. Men en gång när jag gick förbi svanen så började den simma mot land och gick upp på gräsmattan och började gå fram mot mig till synes nonchalant plockande små löv på marken. Den stannade en meter framför mig, såg mig i ögonen och väste. Hon lyckades förmedla att hon var hungrig och nästa dag så fick hon några brödbitar som hon tacksamt tog emot men när de var slut då väste hon igen. Nu har hon fått sällskap av flera yngre svanar som ännu inte fått vit fjäderskrud. Så nu går det åt mera bröd men vi är 10 – 12 personer nu som ger svanarna brödbitar.

Hemkommen efter promenaden så får jag en halvtimmas rast för att läsa, just nu är det ”Analfabeten som kan räkna”, nästan lika skojig och fantastisk som den om ”Hundraåringen som kröp ut genom fönstret”. I samband med läsandet så äter jag 2 – 3 smörgåsar och dricker lite mjölk som lunch. Jag har hemkokt getmese på smörgåsarna. Min dotter Karin i Danmark sköter om mesekokandet och kommer hem några gånger om året med nykokt messmör. 

Två gånger om dagen skall min stora bananplanta duschas och därefter måste golvet där den står torkas. Den står nämligen på ett parkettgolv och för att undvika fläckar så måste vattnet som droppar av bladen torkas upp. 

Innan jag lagar middag så tar jag dagens andra promenad innan det blir alltför mörkt. Som varande vegetarian så består middagen av morötter, palsternackor, kikärter, potatis och ibland lite sojafärs. Dessemellan gör jag morotspannkaka som är en delikatess och som räcker till flera middagar. Eftersom det nu är en lugnare årstid så tar jag ytterligare en halvtimmas läsning eller så skriver jag lite om odling. När jag vet hur miljövänlig det är att odla med sand och gräsklipp och så bra det växer så kan jag inte låta bli att försöka få flera odlingsintresserade att ändra odlingsmetod så blir odlandet både billigare och roligare. När mörkret kommer då är det lämpligt med lite pyssel med någon krukväxt som skall putsas eller få lite större kruka, några krukfat som skall tvättas. Ibland händer det att det är något program på T V som är bra och nyheterna är alltid intressanta Så är det dags att koka havregrynsgröt och äta 2 – 3 goda ost och mese mackor. Efter maten då blir jag trött och vid 22 tiden är det dags att sova. Nog är det konstigt att dagarna går så fort men det kommer alltid en ny dag i morron och snart är det vår.

Pelargoner och andra krukväxter..

De gamla pelargonerna kan man redan nu börja att beskära och ge ny näring. Den bästa näring är givetvis gödselvatten tillverkad av lagrat gräsklipp men tyvärr så har kanske inte alla tillgång till den näringen ännu.  Men jag hoppas att ni om 3 – 4 månader har tillverkat denna förnämliga gödsel. I väntan på gräsets återkomst så låt de näringstörstande växterna få smaka på några korn torkad hönsgödsel. Det är inte bara växterna som vaknar till liv nu när solen återvänder utan på de flesta krukväxter, så kan det finnas ägg av diverse små varelser som också tycker om våra krukväxter. 

Bland de första som föds eller vaknar uthungriga det är bladlössen och de gillar de nya skott som kommer på pelargon med flera växter, med saftiga skott. Glädjande nog så är bladlöss en av de mest lättbekämpade skadedjuren på våra krukväxter. Med tummen och pekfingret så utplånar vi lätt de första som vaknat till liv. Blir det för klibbigt då kan man använda en liten duschspruta fylld med vatten och duscha växten där lössen finns. Bladlöss avskyr vatten och har svårt att överleva om de duschas ofta, tyvärr så gillar inte heller pelargoner att utsättas för vatten på bladen men de klarar av att bli duschade med vatten om det görs på morgon och förmiddagen så att de hinner torka i god tid före kvällen.

Men växter med blanka blad de gillar att duschas med vatten ofta och om man vet att det fanns spinn och trips på några växter förra sommaren då ska man ge dem en daglig dusch så fort dessa växter börja visa tecken till att börja växa. Sköldlöss däremot har inte något emot en dusch med vatten och den här tiden går de lättast att upptäcka om det finns några gamla övervintrade exemplar på t.ex. Fikus, Porslinsblomma med flera växter med blanka blad. Än är det inte så stor risk att sköldlössen börjar föröka sig men det går lättast att skrapa loss dem nu med en vass kniv. Därefter tvättas växten där sköldlössen suttit med såpvatten, 1 matsked såpa till 2 l vatten. Växten får inte utsättas för sol de första timmarna efter tvättningen.

När ni har köpt eller fått en lökväxt t. ex hyacinth, tulpan eller andra vårlökar i kruka så kasta dem inte när de blommat ut, ställ dem på en halvljus plats och vattna dem sparsamt. Det är nämligen mycket lätt att odla blomsterlökar under sommaren och de förökas snabbt så efter några år har man 4 – 5 gånger så många lökar som de man planterat. För snittblommor som narcisser och tulpaner har man då rikligt med blommor att plocka in på våren och försommaren.  Jag återkommer om detta odlingssätt om några månader. Ni som har en Clivia, Mönjelilja heter den på svenska, och vill att den skall b lomma fint till våren och försommaren, så är det nu dags att flytta den till ett svalare ställe, 12 – 15 grader, under 2 – 3 månader innan den på nytt ställs på en ljus plats med vanlig rumstemperatur. Den skall även vattnas sparsamt under vilotiden.

Plantering av buskar och träd.

Skall man plantera buskar och träd som har svårt att klara klimatet där man bor då är det alltid en fördel att plantera dem i sandbädd, då klarar de övervintringen säkrare och dessutom så får de en snabbare start. Vill man ha växtarter som inte klarar högre växtzoner än zon 2 – 3 då kan man ändå klara många av dem, om de får en gynnsam växtplats och de dessutom planteras i sand. Gräv bort jorden på c:a en kvadratmeters yta och 50 – 60 cm djup. Är det tung, lerblandad jord då bör man öka djupet ytterligare 20 cm och lägga ett 15 – 20 cm lager med singel i botten innan sanden fylls på. I synnerhet för växter som är svåra att övervintra så är det viktigt att befintlig jord avlägsnas från rötterna och det betyder att planteringen bör ske när växten är i vila eller har tappat bladen. 

Vid plantering av träd skall man först slå ner ett kraftigt stöd att binda trädet vid. Sätt växten 2 – 3 cm djupare än vad den stått tidigare och sprid ut rötterna innan sanden fylls över rötterna och hela gropen fylls igen. Vattna ett par gånger med c:a 5 liter så att sanden rinner ner och fyller igen eventuelle tomrum, därefter vattnas växten med 3 liter vatten 3 – 4 gånger i veckan vid torr väderlek. Täck hela sandbädden med 10 cm gräsklipp oavsett om planteringen sker sent på hösten eller tidigt på våren. Kraftigväxande träd har oftast flera meter långa rötter men är den omgivande jorden av dålig kvalitet då bildas det rikligare med rötter i sandbädden och av den anledningen så bör man lägga på gräsklipp 2 gånger per säsong för att trädet skall få den näring det behöver. Men för buskar och mindre träd räcker det med gräsklipp en gång per år och då på försommaren.

Odling av bärbuskar i stora krukor och urnor.  

Har man liten tomt eller tillgång till en stor inglasad altan eller om man bor i delar av landet där sommaren är kort då kan man vinna en eller två månader i skördetid genom att odla i urnor. Hösthallon passar bra för detta odlingssätt eftersom de kommer igång tidigare när de står i odlingskärl ovanpå marken och dessutom kan de flyttas till ett skyddat läge, växthus eller södervägg på sensommaren och hösten. Blåbär och vinbär kan man förlänga skördesäsongen på om man odlar några plantor i urnor och andra planterade i marken. 

Naturligtvis skall man använda sand även vid detta odlingssätt. Sanden gör ju att det blir fortare varmt åt rötterna på våren så bara det gör att man kan få 2 – 3 veckors tidigare skörd i jämförelse med odling i jord. Såvida man inte förökar växterna själv så är numera de flesta plantorna man köper planterade i något som kallas jord och för att utnyttja sandens alla fördelar så skall man se till att avlägsna allt från rötterna och spola av dem i vatten innan de planteras i krukorna. Lägg bra dränering i botten av krukorna, står de på jord då är risken stor att hålen täpps igen. Lite singel eller vanliga små stenar duger och för att inte sanden skall rinna igen igenom och täppa till hålen så bör man lägga 5 – 10 cm av gräsklipp ovanpå stenarna. Det tar inte många veckor förrän rötterna bundit sanden så att den stannar kvar. Växterna planteras i samma djup som de stått tidigare men de som är rikt förgrenade långt ner mår bättre av att sättas 5 cm djupare i sanden. Lämna 5 – 8 cm i utrymme upptill i krukan när sanden fylls på, vattna ett par gånger med 2 – 3 liter vatten och lägg därefter på 10 cm nyklippt gräs eller 2 – 3 cm lagrat gräsklipp, det senare skall täckas med 2 – 3 cm sand.

Skötselråd.

När man övervintrar växter i urnor och krukor, oavsett om det är buskar, träd eller perenna växter, så skall de på hösten placeras på en vindskyddad plats, gärna i österläge och mot en vägg. Krukorna skall stå direkt på marken för att ta vara på jordvärmen. Däremot skall man under växttiden se till att det är 1 cm utrymme mellan jorden och botten på krukan för att dräneringen skall fungera. Är det en kall vägg som krukorna står emot då täcks minst halva höjden av krukan med löv både mot väggen och mellan krukorna om det är flera. Det bör vara c:a 2 dm tjockt lövtäcke och när temperaturen går mot 0 då kan man använda lagrat gräsklipp för att hålla lövet på plats. Under vintermånaderna så försvinner inte näringsinnehållet i gräsklippet och när värmen återkommer är det dags att lägga detta gräsklipp i krukorna. Har man växter som är på gränsen att klara vintrarna då bör man även linda in dem med 2 – 3 lager fiberduk, den skyddar dem mera än vad man kan tro. Så länge det inte är köldgrader då skall krukorna vattnas, men sparsamt, med 2 – 3 veckors mellanrum och när det blir sträng kyla då är det stor risk för att rötterna dör om rotklumpen är torr. Därför bör man alltid, så länge det är plusgrader och krukorna inte är täckta med snö, kolla så att det finns fukt åt rötterna. Så fort det börjar våras och solen lyser på växterna så är det viktigt att på nytt se till att vattna krukorna och då grönskar växterna dessutom snabbare. 

Växter med övervintrade blad får lätt brännskador på bladen om inte rotklumpen har hunnit tina upp när vårsolen börjar värma, därför är det bra att skugga dem med fiberduk till dess man är säker på att rötterna kan ta upp vatten. Så fort växterna börjar grönska på våren då är det dags att ge dem sommarens första omgång av lagrat gräsklipp. Skrapa bort 3-5  cm av sanden på c:a 75 % av ytan upptill i krukan, lägg dit ett 2-3 cm tjockt lager lagrat gräsklipp och täck över det med 2 cm sand. De första 3 – 4 åren bör de flesta växterna som odlas i kruka på detta sätt få lagrat gräsklipp 2 gånger per år. Den andra omgången läggs på i slutet av juli

Odling av buskar, träd, perenner, sommarblommor och grönsaker i sand.

Det är många fördelar med att odla i sand istället för att odla i jord även om man kan tycka att det förefaller mera naturligt att odla i jord. När det gäller buskar och träd så etablerar de sig oftast snabbare när de planteras i sand. Övervintringsförmågan ökar för flertalet växtarter motsvarande 2 – 3 växtzoner och det är ju mycket värdefullt för den som bor i kallare klimat. Det gör att man kan plantera växtarter och sorter som man inte kan ha när de planteras i jord. Beträffande rosor så tycks de mera än andra växtarter uppskatta att få växa i sand och om man odlar dem i krukor då kan man både förlänga och få tidigare blomning när de odlas i sand.  Beträffande odling av grönsaker så blir skötseln ofta enklare och skörden av många sorter blir större. 

En anledning till sandens gynnsamma inverkan är att växtrötterna får god tillgång till syre i sanden eftersom sanden inte kan binda vatten på samma sätt den torvmullsblandade jorden gör och även kompakt lerjord binder fukten så att växtrötterna har svårt att ta upp syre. För de som odlar i områden där våren är sen så är det mycket fördelaktigt att odla i sand. I drygt 30 års tid odlade jag i Indal som ligger 2 mil västerut från Sundsvall och växtzon där är 5 – 6. Jag hade en inramad sandbädd, 15 cm hög och där satte jag alltid potatis den 1:a Maj och den blev skördeklar till midsommar. 

Det är naturligtvis inte bara potatis som ger tidigare skörd vid odling i sandbädd utan även sallat, rädisor m.m. Det finns även tecken som tyder på att kombinationen sand och gräsklipp bidrar till att det bildas andra arter av marklevande organismer som troligen bidrar till att öka växternas trivsel och växtkraft. Dessutom så får vi inte glömma den positiva miljöpåverkan som vi uppnår när gräsklippets koldioxidutsläpp tas upp av de odlade växterna istället för att det sprids i atmosfären så som det sker när klippet får ligga kvar på gräsmattorna. Ytterligare en fördel med sanden i jämförelse med den jord som säljs i säckar är att man kan odla samma växtart i samma sand i 20 – 30 års tid utan att behöva byta. Jag odlade t.ex. tomater i samma sand i 18 år (tills jag flyttade från Krånge till Öland) utan att växtresultatet försämrades. Enligt rekommendationer skall säckjorden bytas varje år.

Odling i sandbädd på friland.

När det gäller odling av grönsaker i sandbädd då är det enklast att göra ramar av bräder. Djupet på bädden bör vara 15 – 20 cm. Det räcker om man har 15 cm breda bräder till ramen om grästorven grävs bort inne i ramen och även c:a 5 cm utanför. Lägg tegelstenar i hörnen på ramen och med 1,5 meters mellanrum på sidorna så att ramen vilar på stenarna och fyll i sand så att ramen vilar på sand så ruttnar inte bräderna. Fyll i sand så att den går upp till kanten på bräderna. Det bör vara ett par centimeter mellan sandbädden och övre kanten på bräderna men sanden sjunker ihop när den vattnas. Det är enklast att göra en sammanhängande sandbädd på 5 – 6 meter istället för att använda pallkragar och bredden på bädden bör inte vara bredare än 120 cm, då når man mitten av bädden från båda sidorna. Det är både snyggast och trevligast att arbeta med växterna om sandbädden ligger på en gräsmatta. Beroende av odlingens storlek så kan man mycket väl ha 2 eller 3 sandbäddar men då med tillräckligt avstånd emellan varje så att gräset kan klippas. Det är en fördel att göra detta redan nu, om man bor där det inte kommit någon snö ännu, så är man klar att starta odlandet när våren kommer.

Perenner och sommarblommor i sandbädd.

Djupet på sandbädd i en rabatt för perenner bör vara 30 cm om man vill ha många olika arter.  Eftersom vinterhärdigheten varierar mycket mellan arterna och sorterna i samma art så är det en stor fördel om sanddjupet är minst 30 cm. Övervintringsförmågan ökar om rötterna, lökar och knölar är omgivna av sand både på över och undersidan. Inramningen av bädden kan göras med olika material, stockar, bräder, stenar eller vad som passar ens smak och fantasi. Men det är alltid en fördel om ytan i rabatten ligger 15 – 20 cm ovanför omgivande mark.  Det är inte någon tvekan om att skötseln av rabatten är enklare och växtresultatet bättre om man väljer sand i stället för jord, oavsett vilken jord man använder. I rabatter för sommarblommor räcker det med ett sanddjup på 20 cm och även där så är det en fördel om ytan på rabatten ligger högre än marken omkring. Då värms sanden upp fortare och plantorna växer snabbare och börjar blomma tidigare. När man lägger en sandbädd på jorden då bör man täcka jordytan först med tidningar för att förhindra fleråriga ogräs att växa igenom sanden. Fins det rötter av kvickrot eller kirskål då bör man köpa en speciell duk som släpper igen luft och vatten men inte växtrötter och lägga den under sandbädden.

Lagring av gräsklipp

Eftersom det är på våren och försommaren som behovet av gräsklipp för marktäckning är som störst, så är frågan vad man skall göra av gräsklippet under resten av säsongen. Det förefaller naturligast att  bara låta klippet ligga kvar men då ökar koldioxidutsläppet i atmosfären och det gynnar även tillväxten av mossa i gräsmattan som ju inte passar om man vill ha en perfekt gräsmatta. Men har man en gräsmatta som inte växer så kraftigt då är det bra att låta gräset ligga kvar några gånger under säsongen men med några veckor mellan varje gång. Men det finns behov av näring till växterna i blomsterurnor, till krukväxter och på andra ställen där det inte passar att lägga 10 cm gräsklipp av praktiska skäl eller kanske för att man inte tycker att det ser snyggt ut. Det är vid dessa tillfällen som lagrat gräsklipp passar mycket bra.

Genom att lagra gräsklipp lufttätt i plastsäckar bevaras dess näringsinnehåll och dessutom blir det kompakt så att 2-3 cm av lagrat gräsklipp innehåller samma näringsmängd som 10 cm nyklippt gräs. Gräsklippet bör stoppas i plastsäckar samma dag som gräset klipps och om gräsklippet är torrt då bör man vattna över det med stril innan det packas in i säckarna. Under försommaren när gräset är saftigt och om säcken får ligga i solen, så omvandlas det på 2 månader till en kogödselliknande massa. Det som stoppas i säckar på eftersommaren kan ta 4 – 5 månader innan det omvandlas. Man skall inte lägga gräsklippet i kompost för då försvinner en stor del av näringsinnehållet utan det skall alltid förvaras lufttätt. Men man kan mycket väl ha en plastsäck i kompostbehållaren och lägga gräsklippet i den. Gräsklipp kan förvaras i tätslutna plastsäckar i minst 2 år utan att näringsinnehållet minskar, under förutsättning att det inte finns hål på säcken.

Hur man använder lagrat gräsklipp.

Anser man att det ser skräpigt ut i blomsterrabatter om jordytan täcks med 10 cm gräsklipp, då kan man i stället gödsla med lagrat gräsklipp. Jordytan mellan växterna täcks då med ett 2 – 3 cm tjockt lager av det lagrade gräsklippet, som är lika klibbigt som kogödsel. Undvik att lägga klippet mot stjälkarna på växterna utan lämna ett par centimeter öppen yta intill växterna. För att förhindra att det lagrade gräsklippet torkar på ytan och därmed minska gödslingseffekten skall det täckas med 3 – 4 cm jord eller sand. Gäller det små ytor är det enklast att skrapa undan översta jordlagret, lägga på gräsklippet och lägga tillbaka jorden.  Även om det då ser ut som om jorden ligger bar så har gräsklippet en fuktighets bevarande effekt och är stimulerande för maskar och andra varelser nere i jorden men däremot hindrar det inte ogräset lika effektfullt som 10 cm nyslaget gräsklipp som läggs ovanpå jordytan.

För sådär 50 år sedan var det självklart att det man odlade i, det var jord och för krukväxter användes kompostjord som var en blandning av jord och komposterat organiskt material. Numera är namnet odlingssubstrat mera passande eftersom större delen av det man nu använder till krukväxter och ibland även vid plantering av växter på friland innehåller ytterst lite av vanlig jord.  Istället innehåller den jord som säljs till största delen torvmull från myrmark. Det gör att den jorden är lättare och att den suger upp fukten effektivare än vanlig jord. När det gäller vattning av krukväxterna så behöver man följaktligen inte vattna dem så ofta och samma gäller naturligtvis när den används till växter på friland. Men en stor nackdel med detta är att torvmullsrik jord binder vatten på bekostnad av syretillgång i jorden och det är en av förklaringarna varför en krukväxt plötsligt dör. För de flesta växter så är det mycket viktigt med riklig tillgång på syre till rötterna. En sparsam inblandning av torvmull passar bäst. När jag började inom trädgårdsyrket då skulle man blanda in högst 10 % torvmull i kompostjorden och det passar nog bra även nu om man skall använda någon form av jord. Det är mycket som talar för att torvmull i de mängder den används nu till blomjord inte är så lyckad och det är kanske anledningen till att man rekommenderar omplantering av krukväxterna varje år. 

När frö från buskar, träd och olika växter hamnar på myrmark så är det ett fåtal arter som överlever och ofta finns där döda träd som bara överlevt i några år. Det är endast ett fåtal arter som klarar av att leva i denna torvmulls jord som är huvudbeståndsdelen i den påsjord som säljs. Med det odlingssubstrat som jag använder så har jag många krukväxter som inte planterats om på 15 – 20 år och med mycket bra resultat. Men man måste öka krukstorleken med några års mellanrum för att nya rötter skall få plats. Det är endast en blandning av sand och grus som jag har använt till alla krukväxter, blomsterurnor men även vid odling i bänk för att få tidigare skörd och för säkrare övervintring av växter som kräver lägre växtzon än den där man planterar växterna. Grus och sand blandningen skall ha en kornstorlek mellan 0 – 8 mm men en liten höjning av kornstorleken går även bra. De som säljer grus och sand har oftast en blandning som kallas ”08” som passar bra till de flesta krukväxter även om det till växtarter, som vill ha luftigt åt rötterna, mår bättre om man sållar bort de minsta sandpartiklarna.

För att uppnå bästa växtresultat vid odling i sand så får det inte finnas med någon jord i blomkrukorna, varken vanlig jord eller den som säljs. Orsaken till detta är att det troligen är andra arter av levande organismer i jord än de som trivs i blandningen av sand och gräs. Detta betyder att det går lättast med växter som kan förökas genom sticklingar eller frösådd. Det går bra att sätta sticklingar direkt i sand och likaså att så i sand. Även när man sätter lökar och knölar så är det inget problem.  När det gäller växter som tappar bladen, då de går i vila,  kan jorden sköljas bort från rötterna innan växten planteras i sand. Men eftersom det är både miljövänligare, enklare och billigare att odla krukväxter i sand så lönar det sig att flytta över alla växter även om man inte kan ta bort all jord från deras rötter. Då tar man loss all jord som det går att ta loss utan att rötterna skadas men ofta går det att ta bort lite av rötterna i botten av rotklumpen utan att det hindrar tillväxten. I samband med att jorden avlägsnas så fylls då sand i krukan och det kan vara bra att öka krukstorleken något. Eftersom det passar bäst att plantera om växterna tidigt på våren innan de börjat växa och i samband med beskärning av de som skall beskäras, så blir det ett litet problem första våren när man övergår från vanlig blomjord och konstgödsel till sand och gräsklipp. Visserligen kan man spara denna omändring några månader tills det finns tillgång till lagrat gräsklipp men när krukväxterna kommit igång efter vintervilan då är risken större att tillväxten störs av dessa omändringar och att vänta ända till nästa vår är alltför avlägset. Men i väntan på näring från lagrat gräsklipp, till krukväxterna, så går det att ge dem torkad hönsgödsel under de 2 – 3 månader det tar att tillverka lagrat gräsklipp eller till dess det finns nässlor eller gröna blad av vilda växter att tillverka gödselvatten av.

När de växter som har kvar en del jord på rotklumpen fått ny sand i stället för den bortagna jorden  kan de gödslas med hönsgödsel men i små mängder. För en 2 – 3 år gammal pelargon räcker det med 1 tesked hönsgödsel med ett par veckors mellanrum. Det är enklast att bara strö ut hönsgödseln i sanden upptill i krukan och röra ner den ytligt. När det tidigt på våren finns tillgång till nässlor eller andra gröna växter  klipper man dem i 3 – 5 cm långa bitar, lägger dem i en hink med vatten och efter 2-3 dygn kan detta vatten användas som gödselvatten och det är bättre än de näringslösningar som säljs och även bättre än hönsgödsel. Fyll på med vatten, nya nässlor och andra växtdelar i samma hink med 2 – 3 veckors mellanrum. På så sätt kan krukväxterna gödslas med bra näring ända till dess man har tillgång till lagrat gräsklipp.

                                          

Hur man använder gräsklipp.

Vid odling i öppen jord som trädgårdsland och blomsterrabatter är det fördelaktigast att använda nyklippt gräs. För gödsling av de flesta trädgårdsväxter skall man lägga ett 10 cm tjockt lager nyklippt gräs och det skall packas lätt så att det inte torkar. Är gräsklippet torrt när det läggs på då bör man vattna över det med stril sedan det lagts mellan raderna. 

Beroende av odlingarnas storlek och gräsmattans storlek så räcker oftast inte gräsklippet till för att täcka hela odlingen efter första klippningen men då är det bättre att lägga full tjocklek så långt gräsklippet räcker och låta återstående yta vara utan täckning till nästa klippning. Läggs gräsklippet bara 5 cm tjockt då blir näringstillförseln mycket mindre därför att då torkar en stor del av gräset. Dessutom så blir skyddet mot ogräs mindre effektivt och även förmågan att bevara fukten i jorden. 

Vid odling av frösådda växter, t.ex. morötter bör man först gallra plantorna innan gräsklippet läggs på. För att minska risken för angrepp av morotsflugans larver bör gräsklippet läggas på snarast efter gallringen och det skall läggas så nära blasten som möjligt utan att den täcks. För att ytterligare minska risken för angrepp av dessa larver på eftersommaren, bör ett nytt lager gräsklipp läggas i slutet av juni, även då 10 cm tjockt och så nära blasten som möjligt. 

Hinner det växa ogräs innan man har tillräckligt med gräsklipp för att täcka hela landet då bör man skyffla mellan raderna ett par dagar före det att gräsklippet läggs på. Behovet av ogräsrensning minskar med nära 100 % när gräsklipp används som marktäckning, såvida det inte finns rikligt med kvickrot eller tistel i jorden. Vid utplantering av plantor, t. ex. kålplant, mangold m.m.  bör man täcka jorden runt plantorna med gräsklipp så fort som möjligt, då växer rötterna lättare ut i jorden och plantorna etablerar sig snabbare än om jordytan är bar. Vid  plantor som det krävs stora avstånd emellan lägger man först gräsklipp närmast varje planta om det inte finns tillräckligt med gräsklipp för att täcka hela ytan mellan plantorna och raderna.

Vid plantering i blomsterrabatter, täcker man även där jordytan med 10 cm gräsklipp sedan växterna är planterade och då behövs det inte någon annan näring under hela sommaren och man slipper bekymmer med ogräsrensning. Om man av någon anledning anser att det inte är snyggt med gräsklippet i blomsterrabatten då kan man tillämpa en annan metod där man ändå använder gräsklipp som gödsel. Den metoden beskriver jag längre fram. Tyvärr så anses det både snyggt och välskött om man låter jorden ligga bar mellan växterna men det är fullständigt onaturligt och växterna mår mycket bättre om jordytan är täckt med organiskt material och gräsklipp är det bästa i den vägen som vi kan använda. 

Det finns ju både malen bark och även malda grenar och andra växtdelar (flis) att köpa men det skall man inte  ge till växter som skall växa bra utan endast till buskar som man inte vill ska bli större. När såväl bark som flis förmultnar, då förbrukar de svampar, bakterier och andra organismer som bryter ner materialet, den näring som växterna behöver. Ur skönhetssynpunkt så ger bark och flis ett skräpigt utseende, detta är kanhända anledningen till att vid buskage i parker och efter gångvägar så fylls ofta marken av tomburkar, cigarettpaket och annat material som hör hemma i papperskorgarna. När man skall plantera ensamma buskar, fruktträd eller prydnadsträd täcker man med ett 10 cm tjockt lager gräsklipp över marken oavsett om det är gräsmatta eller öppen jord. Täck en yta på c:a en kvadratmeter runt varje växt. Då behövs inte någon annan näring och den befintliga jorden på gräsmattan är oftast bättre än den torvmullsblandade jord som säljs som jordförbättrings medel. Täck inte med gräsklipp intill buskar och träd senare än vid midsommartid för då är det risk att nya skott inte hinner avmogna innan vinterkylan kommer och då ökar risken för frostskador. Men vid nyplantering under sommaren och eftersommaren då kan man täcka jordytan med gräsklipp utan risk för alltför kraftig skottillväxt.

Med denna bild av Canna discolor  så önskar jag alla läsare ett riktigt Gott Nytt År och hoppas att 2014 blir ett lyckat odlingsår och att era växter får njuta av gräsklippets alla fördelar.   

Nils Åkerstedt.

Mer om gräsklippets fördelar

Som jag tidigare nämnt är gräsklipp den enda näring som jag har använt till de växter som jag odlat, under de senaste 30 åren . Det är visserligen 40 år sedan jag började använda gräsklipp som gödsel men under de första åren så gjorde jag försöksodlingar med såväl konstgödsel som naturgödsel, algomin, hönsgödsel och gräsklipp. 

Med gräsklipp mellan raderna blir också arbetet med rensningen lättare och trevligare.

Jag odlade kål, potatis, mangold och blommor på vardera en kvadratmeter stora ytor. Dessa provodlingar gjorde jag i 6 eller 7 år. Första året gav de konstgödslade ytorna bästa resultatet, som 2:a kom gräsklipp och naturgödsel kom först på 3:e plats tillsammans med hönsgödsel. Men från andra året så gav alltid de som gödslades med gräsklipp största skörden och ju fler år som de gödslades med gräsklipp desto bättre blev resultatet. Konstgödslade ytorna kom först på 4:e plats. En förklaring till detta är att konstgödsel tar död på vissa levande organismer som finns i jorden och som de odlade växternas rötter har nytta av när det gäller näringsupptagning. Efterhand så minskar dessa maskar, svampar, bakterier när man använder konstgödsel och dessutom blir det obalans i jorden mellan dessa olika organismer eftersom vissa klarar sig trots konstgödselanvändning medan andra försvinner. Användning av gräsklipp ger ett rakt motsatt händelseförlopp, ju fler år som man gödslar med gräsklipp desto rikligare blir antalet levande organismer i jorden. Därmed blir det även bättre balans mellan olika arter av t.ex. svamp och det får då till följd att skadliga svampangrepp minskar. Det råder ingen tvekan om att i en steril jord ökar risken för svampangrepp och andra sjukdomar. Algomin används som tillskott av vissa mineraler och näringsämnen men i de parceller som gödslades med gräsklipp hade tillförsel av algomin ingen synbar effekt. Detta är helt naturligt eftersom gräsklipp i stort sett innehåller alla ämnen som de vilda växterna i naturen gödslas med och har gödslats med i många tusentals år. Av denna anledning så bör det väl vara helt självklart att gräsklipp är den perfekta näringen till de växter vi odlar. Under alla dessa år som jag har använt gräsklipp som näring så har det aldrig funnits någon anledning att tillföra någon annan gödsel.

Gräsklippets växtkraft ...

En annan stor fördel med att använda gräsklipp som näring, till de odlade växterna, är att odlandet blir miljövänligare än om vi använder konstgödsel eller olika blandningar av organiska näringsämnen typ Pellets och liknande. Dessa kräver stora mängder energi vid tillverkning och transporter. Användning av konstgödsel medför alltid större eller mindre mängder av utsläpp till naturen. I en skrift från Alnarp för ett tiotal år sedan konstaterades att villaägare använde betydligt större mängder konstgödsel per odlad yta i jämförelse med jordbruket och med tanke på att det är tätt mellan avloppsledningar i villaområden så sprids överskottet av näring från dessa områden mera effektivt till vattendrag, sjöar och hav än vad som sprids från stora åkerfält.

Ytterligare en nackdel med att inte gödsla med gräsklipp det är att den som har en gräsmatta bidrar till att koldioxidutsläppet ökar. Om vi inte klipper gräset då fungerar det på samma sätt som i naturen i övrigt. Alla buskar, träd, gräs, blommor de låter det mesta av växtens näringsinnehåll gå tillbaka till rötter, stam och grenar innan de släpper sina blad till marken för att bli till näring åt det som skall växa kommande år. Men gräsklippets innehåll av såväl koldioxid som alla andra näringsämnen det släpps ut för att spridas med vinden. Det är endast om man har rikligt med lövbärande träd och buskar i gräsmattan som en stor del av näringen kan tagas tillvara. Men samtidigt så är det ju tack vare att näringen i gräset inte har börjat gå tillbaka till rotsystemet som gräsklippet är så näringsrikt och har så stort värde som gödsel.

För alla som har en gräsmatta som klipps, bör det vara självklart att man tar tillvara på gräsklippet dels för att utnyttja all den näring som finns i klippet men även för att förhindra utsläpp av koldioxid o andra gaser.

Men villaägare och andra som har små gräsmattor är inte de stora bovarna när det gäller att klippa gräset och låta klippet ligga kvar och bidra till miljöproblemen. Nej, de stora bovarna är kommuner, bostadsföreningar och andra ägare till stora gräsytor som klipps hela somrarna utan annat syfte än att det skall se vackert ut. 

Det är skandal och obegripligt att de styrande såväl inom kommunerna som regering och Naturvårdsverket låter detta massutsläpp av koldioxid få förekomma. På en så liten yta som hundra kvadratmeter blir det minst en kubikmeter hårt packat gräsklipp under en sommar. Jag har själv kollat detta för att se hur stor yta som gräsklippet räcker till när det används som gödsel. Det visade sig att gräsklipp från 100 kv.m. gräsmatta räckte till för att gödsla en odling på lika stor yta. Med tanke på hur många tusen hektar gräsytor som klipps så är det ofattbart att inte denna näring tas tillvara utan istället låter man den bidra till ökat utsläpp av växthusgaser. Vill man inte använda gräsklipp som gödsel så kan det ju användas till drivmedel av traktorer och bilar. Eftersom såväl politiker som naturvårdsverket, naturskyddsföreningen så ofta talar om hur viktigt det är att vi minskar koldioxidutsläppen och värnar om miljön så bör det vara dags att de äntligen ser till att dessa tusentals ton mycket energirik grönmassa kommer till nytta. Men under tiden som de funderar så hoppas jag att alla vi odlingsintresserade och villaägare som har tillgång till gräsmattor från våren 2014 övergår till att använda gräsklipp som näring till alla odlade växter.