Låt inte gräsklipp förstöra vattnet i våra sjöar och vattendrag.

Den 11 Juli sändes i Radio P1 Vetandets Värd  ett program som handlade om hur vattnet i sjöarna i Sverige försämrats och blivit brunfärgat. Någon förklaring till anledningen till detta framkom inte så vitt jag minns. I naturen så fungerar det ju så att vattnet i ett landområde på hundra eller tusen hektars storlek rinner ner till den lägsta punkten på området och där finns sedan forntiden en sjö som tar emot vattnet. Med vattnet som rinner ner till sjöarna så följer det naturligtvis med diverse organiskt material. Buskar, träd och fleråriga växter förbereder vinterns ankomst genom att ta tillbaka näringsämnen från löv, barr och andra växtdelar som hör sommarsäsongen till och alla dessa växtdelar hamnar på marken där de tas omhand av maskar, bakterier, svampar och massa andra varelser. När det kommer regn och vid snösmältningen så följer det givetvis med i bäckar och åar diverse organiskt material från höstens storstädning i naturen och det har troligen fungerat i tusentals år utan att vattnets kvalité försämrats och utan att vattendragen, sjöar och havsvikar växt igen.

När vi klipper av levande växtdelar, t.ex. gräs då innehåller de i motsats till hur det sker i naturen rikligt med näring. Gräsklipp från en gräsmatta på 100 kv.m. innehåller så mycket näring så att man kan gödsla t.ex. en potatis eller grönsaksodling på motsvarande yta. När man då låter allt detta gräsklipp ligga kvar så kommer denna näring att så småningom frigöras och följa med regnvatten ner till sjöar eller havsvikar. I de flesta bostadsområden  intensifierar man denna transport med hjälp av dagvattenbrunnar. Att halvförmultnat gräsklipp färgar vatten brunt är lätt att konstatera om man lägger det i en hink med vatten

 I min ungdom arbetade jag som trädgårdselev vid en herrgårdsträdgård och gräsmattorna  slog vi med lie  2-3 gånger under sommaren och det avslagna gräset användes till föda åt korna. Vid mitten av 1900 talet kom  motorgräsklipparen som helt revolutionerade skötseln av gräsmattorna. Då skulle gräset klippas så ofta att det bara var 1 – 2 cm långt. Gräsklippet skulle ligga kvar på gräsmattan, det var enbart bra för gräsmatta ansåg man då och ännu i dag så är det de som anser att gräsmattan behöver den näringen. När det sedan fanns gräsklippare med uppsamlare så var det snarare för att det såg snyggare ut om man tog bort gräsklippet än att man skulle använda det till näring till odlade växter.

I över 40 år har jag odlat med enbart gräsklipp som gödsel och jag ka
n konstatera att det inte finns någon annan näring som sätter sån fart på växterna som gräsklippet och dessutom förbättrar det jorden genom att det ökar mängden levande varelser som lever i symbios med växterna.

När man gödslar med gräsklipp då skall det läggas i ett 10 cm tjockt lager mellan växterna på jordytan, då hindras ettårigt ogräs att växa och jorden hålls fuktig längre tid.

När man gödslar med gräsklipp då kan man även odla i en blandning av sand och grus.  Blandningen kallas 08. Detta odlingssubstrat förbättrar fleråriga växters övervintringsförmåga motsvarande minst 3 växtzoner. Den rikliga tillgången på syre i sand- och grusblandningen gör att växternas rötter lättare kan tillgodogöra sig näringen i organiskt material. För den som har en liten odlingsyta passar denna blandning utmärkt eftersom man t. ex. kan skörda över 20 kilo morötter per kvadratmeter.

Nils Åkerstedt. Trädgårdsmästare med över 70 års odlingerfarenhet.

En vårhälsning

Naturenlig Odling.

En vårhälsning till alla odlingsintresserade och då speciellt till alla som odlar enligt naturens lagar.

Tyvärr så är det nog inte så enkelt att följa naturlagarna med tanke på alla de som ger odlingsråd i tidningar och böcker och som ger sken av att vara det naturliga och rätta odlingssättet men som i verkligheten går ut på att locka odlaren att köpa diverse gödselblandningar som växterna ute i naturen aldrig har hört talas om. Växterna ute i naturen visar år efter år hur de trivs och frodas enbart med den näring som de själva producerar med hjälp av livet i jorden och naturligtvis tack vare den livsnödvändiga solens strålar.

I över 40 år har jag enbart använt mig av denna naturliga näring som består av gräs, örter och alla andra gröna växtdelar som sönderdelas till en grön massa. Tack vare gräsklippare och kompostkvarn så kan vi mycket enkelt tillverka den allra förnämsta gödsel till våra odlingar. Växterna ute i naturen får alltid nöja sig med att leva på gulnade blad och växtdelar sedan livet i jorden och på marken hjälpt dem att frigöra den näring de innehåller. Gräsklipp däremot innehåller så mycket mer näring eftersom gräset inte får vissna ner på naturligt sätt och det betyder ju att det innehåller så mycket mera växtkraft än naturligt vissnade blad och växtdelar.

Växterna på bilderna från mitt vardagsrum har aldrig fått någon annan näring än gräsklipp och pelargonen som är 27 år väntar nu på att få komma ut i det fria. Alla växter som jag har i krukor de får gräsklipp endast 2 gånger per år förutom bananplantan som får det 3 gånger. Det går givetvis inte att lägga på gräsklipp ovanpå jorden i blomkrukorna utan i stället så skall man lagra gräsklipp i plastsäckar, lufttätt och det skall vara fuktigt när det lagras. Efter 3– 4 månader så har gräset blivit kompakt så att det räcker med en halv till 1 centimeter tjockt lager som läggs i krukan sedan översta jordlagret på 3-4 cm tagits bort och därefter läggs till baka ovanpå gräsklippet.

När vi använder gräsklipp som gödsel till våra odlingar så är det inte bara vi själva som får nytta av det. Det kostar ytterst lite, oftast så har odlaren det helt gratis men för naturen i övrigt så minskar vi koldioxid utsläppet som annars blir följden när gräsklippet får ligga kvar på gräsmattan. Dessutom så innehåller gräsklippet stora mängder näring och vart tar den vägen när gräsklippet får ligga kvar på gräsmattan? Det finns många som påstår att gräset förbrukar all denna näring men det är fullständigt omöjligt att dessa grässtrån som är bara några centimeter långa skall kunna förbruka så stora mängde näring.  Det gräsklipp som en gräsmatta på 100 kvadrat meter producerar under en säsong innehåller så mycket näring så att det räcker för att gödsla en odling av t. ex rotfrukter på motsvarande yta och den mängd gräsklipp som man får efter 2 – 3 klippningar räcker till för att hålla gräsmattan i full produktion under sommaren. Det är följaktligen stora mängder näring som inte kommer till användning varken för gräsmattan eller som näring till odlingar men naturen ser ofta till att denna näring fraktas via åar och älvar till sjöar och slutligen havet. Därav förklaringen till varför havsvikar växer igen. I de flesta villaområden så har naturen fått hjälp av de dräneringsrör och brunnar som villaägare har på sina tomter. När gräset efter klippningen blir liggande på marken så frigörs dess innehåll av koldioxid som då hamnar i atmosfären istället för att de odlade växterna får utnyttja det. Du som odlar och vill få bra resultat och vill värna om miljön bör följaktligen använda gräsklipp som ger bra växtresultat och är i de flesta fall helt gratis. Men det finns även en annan viktig sak som avgör odlingsresultatet, nämligen vilket odlingssubstrat vi använder. Om det återkommer jag till.

November 2016

Så har då denna härliga sommar tagit slut och den oundvikliga hösten anlänt. Jag trivs egentligen rätt bra med alla årstider men det är ingen tvekan att våren och sommaren är de bästa även om de samtidigt är de mest arbetskrävande. Naturligtvis så behöver jag som pensionär inte arbeta mera än vad jag själv vill men när man har trädgård och natur som yrke, hobby och huvudintresse då är man bunden för livet. Att så frön på våren av olika växtarter, gärna några nya och okända, sätta sticklingar och försöka med korsningar av olika växtsorter det gör att man hela tiden måste sköta om och följa de olika växternas utveckling det gör att en 8 timmars arbetsdag sällan räcker till. Men jag har aldrig ångrat att jag satsade på detta yrke eller snarare en livsstil. Har man ett verkligt stort intresse för naturen och odling då går det inte att undvika känslan av att alltför mycket inom odling bara går ut på att det är pengar som styr både odlingsmetoder och den ofta tvivelsaktiga odlingsrådgivningen.

När det gäller husbehovsodling och vad som går under namnet ekologisk och Biologisk odling så borde det vara självklart att man avstår från all användning av konstgödsel och den uppsjö av gödselmedel och andra typer av preparat. Att vi bör tillämpa odlingsmetoder som liknar naturens sätt att fungera bör väl vara självklart om man anser sig odla miljövänligt, naturens sätt att fungera har ju miljoner år av erfarenhet och att den fungerar bra, under förutsättning att vi människor inte stör den för mycket, det kan vi ju lätt konstatera.

Tyvärr så förekommer det alltför ofta odlingsråd och tips som tydligt går ut på att lura de odlingsintresserade att satsa pengar på tvivelsaktiga odlingsmetoder. Det senaste i den vägen som jag läst om är att gödsla med Biokol! Kol innehåller inte någon näring utan först skall kolet fyllas med gödsel i någon form. Eftersom kol i naturlig form suger åt sig fukt när den finns så är det givetvis enkelt att ladda den med gödsel. Namnet Biokol bör då betyda att det är naturlig näring som ingår i denna laddade kol. Det mest troliga är dock att det är konstgödsel som används eftersom den gödsel som skall tillföras kolen måste vara flytande. Någon biologisk flytande gödsel känner jag inte till, naturgödsel och gräsklipp är mig veterligen de enda gödselsorterna som kan ingå i begreppet biologisk näring. Men oavsett vilken typ av näring som används så skall man då först ladda kolen med denna gödsel och gräva ner den i jorden så att växtrötterna söker sig in i kolen för att komma åt näringen och hur skall man då fylla på ny näring när växterna har tagit vad som fanns? Då bör det vara mycket enklare att ge växterna näring endera genom att gödsla med naturgödsel eller gräsklipp och det senare är givetvis att föredra. Dels eftersom det är naturligt att näringen kommer uppifrån när organiskt material förmultnar och dels så förhindra gräsklippet att ogräs växer och livet i jorden som lever i symbios med växtrötterna får både skydd och näring från gräsklippet.

Att gödsla med gräsklipp är en metod som fungerar enastående bra, den metoden kan jag verkligen rekommendera efter att ha tillämpat den i 40 år och den kan tillämpas oavsett vilka växter man odlar.  Gräsklippet innehåller all den näring som växterna behöver och det kan man ju förstå med tanke på hur bra växterna ute i naturen fungerar. Men det är långt ifrån bara innehållet av näring som gör gräsklippet så bra som gödselmedel. Man kan även säga att det är laddat med bakterier, svampar m.m. som lever i symbios med olika växters rötter och det stärker tveklöst växternas förmåga att växa och att motstå angrepp av olika sjukdomar. Dessutom så bevarar gräsklippet fukten i jorden när det läggs i ett 10 cm tjockt lager på jordytan mellan växterna. Och inte nog med det, temperaturen i jorden blir jämnare vilket är till fördel för växternas rötter. Ligger marken bar då värmer solen upp jordtemperaturen på dagen och på natten kyls den av men med gräsklipp som täcke så blir den jämnare. Förutom dessa fördelar med gräsklippet så förhindrar det ettårigt ogräs att växa så man behöver inte rensa, bara det är värt mycket. Men det är viktigt att gräsklippet läggs 10 cm tjockt.  Läggs det bara 5 cm tjockt då minskas näringstillförseln på grund av att en del av gräsklippet torkar och ogräset växer igenom det tunna lagrat och även fukten i jorden bevaras inte lika bra. Ytterligare en fördel med 10 cm täckning är att det gör jorden luckrare. Har man alltid marken täckt med organiskt material då sköter livet i jorden om att luckra den.

När man dessutom i de flesta fall får gräsklippet gratis då är det väl dumt och oförklarligt att inte använda denna näringskälla. Samtidigt som man gödslar med gräsklipp så minskar man koldioxidutsläpp i naturen. På stora gräsmattor finns det få växter som tar till vara på koldioxid som frigörs när gräsklippet får ligga kvar. Dessutom så bidrar man till att minska näringsutsläpp till vattendrag, sjöar och havsvikar för all den näring som gräsklippet innehåller måste ju ta vägen någonstans eftersom gräsmattan producerar stora mängder gräsklipp som inte kommer till någon nytta om det får ligga kvar. Har man en mager gräsmatta då bör man lämna kvar gräsklippet 2 – 3 gånger under sommaren. Men gräsmattan mår bättre när gräsklippet avlägsnas de flesta gångerna efter en klippning. Bland annat så får man mera mossa på gräsmattan om det blir för tjockt lager av gammalt gräsklipp.

Podcasten Odlarna med Nils Åkerstedt

Lyssna på poddradion Odlarna och se bilder från när programmet spelades in.

Så minskar Du koldioxidutsläpp i atmosfären.

Denna pelargon är ett tydligt bevis på att vi alla kan hjälpas åt när det gäller att stoppa ökningen av koldioxidutsläpp i atmosfären. Hur kan det vara möjligt och på vilket sätt frågar sig säkerligen många? Som de flesta vet så behöver växterna näring och det finns oändligt många olika sorter av näring eller gödsel att köpa eller som vi i många fall kan få gratis. Men det finns bara en sort av gödsel som helt klart minskar koldioxidutsläppet i atmosfären när vi använder den för att gödsla de växter vi odlar. Som bilden visar så är denna pelargon mycket välmående och den har en ålder på hela 27 år. För att uppnå en så hög ålder och se så livskraftig ut så är det väl rätt självklart att den näring som pelargonen får och har fått i alla dessa år är en näring som är passande för de växter vi odlar. Det är dessutom en näring som passar alla växtarter vilket naturligtvis en bra växtnäring bör gör. Denna perfekta gödsel är utformad av naturen under tusentals år och den består av levande gröna växtdelar som blad, stjälkar m.m. Gräsklipp är naturligtvis vad som är enklast att använda men det går även att plocka gröna växtdelar ute i naturen. Det normala förloppet ute i naturen är att på hösten så tar de fleråriga växterna tillbaka en stor del av näringsinnehållet i de gröna växtdelarna innan bladen faller till marken. Men när vi klipper gräset så får vi med alla de näringsämnen som gräset innehåller och det betyder att när vi gödslar en växt med gräsklipp så serverar vi den en färdigberedd gödsel som då innehåller allt vad växten behöver. Detta förklarar varför gräsklipp är den absolut bästa näringen vi kan använda.

Men det är långtifrån den enda fördelen som följer med användning av gräsklipp. Med gräset följer det med mängder av bakterier och olika mikroorganismer som ute i naturen lever i symbios med växtrötterna och dessa får då de växter vi odlar tillgång till. Vid användning av konstgödsel eller någon av alla de olika typer av gödsel som säljs så går växterna miste om den hjälp som livet i jorden ger växterna när vi använder naturlig näring. När man odlar i jord där det har använts konstgödsel en längre tid då har jorden ett minimum av mikroorganismer, men efter 2 – 3 års gödslande med gräsklipp så blir det på nytt liv i jorden så att skördarna blir större. Den mängd gräsklipp som växterna skall gödslas med är ett en decimeter tjockt lager som läggs på så fort de odlade växterna är 10 – 15 cm. Vissa växter som t.ex. Kål, Mangold och Spenat behöver ett lika tjockt lager en gång till efter en dryg månad. Någon annan näring än detta gräsklipp behövs inte.  Förutom den perfekta näring som gräsklipp innehåller så förhindrar det ogräs att växa och det bevarar fukten i marken. När marken är täckt med gräsklipp då blir jordtemperaturen jämnare vilket både gynnar växternas rotsystem och livet i jorden.

Gödsling med gräsklipp vid alla former av odling minskar koldioxidutsläppet i naturen. Tar man inte vara på gräsklippet vid klippningen utan låter gräset ligga kvar då omvandlas de avklippts grässtråna så som det sker med alla gröna växtdelar som frigörs från den levande växten och i samband med detta så frigörs givetvis även koldioxid. De odlade och även vilda växter som finns i närheten tar vara på det koldioxid som frigörs men på de stora ytor som gräsmattorna ofta utgör så finns det ytterst få växter som kan ta tillvara koldioxid.  Detta betyder att alla gräsmattor, stora som små släpper ut koldioxid i atmosfären på grund av att vi inte tar tillvara denna energirika grönmassa och använder den som näring till odlade växter eller för tillverkning av Biogas. All den övriga näring som finns i gräsklippet som lämnas kvarn på gräsmattan, vart tar det vägen?  Eftersom den näring som finns i det gräsklipp som växterna på en gräsmatta producerar under en säsong räcker till för att gödsla en odling av t.ex. grönsaker på motsvarande yta så måste det följaktligen bli ett stort överskott av näring då gräsklippet får ligga kvar efter varje klippning. Enligt naturens sätt att fungera så kommer då all näring som finns på marken att spolas ner i diken, bäckar för att sedan hamna i sjöar och havsvikar. Så det är nog inte enbart från övergödning vid böndernas åkrar som är orsaken till att sjöar och havsvikar växer igen.

Det är inte enbart för att denna pelargon fått gräsklipp som näring i alla dessa år som gör att den mår så bra utan det odlings substrat som den växer i betyder lika mycket som att den får bra näring. Det första kravet man skall ställa på en bra blomjord det är inte att den består av jord utan att den är lucker och släpper igenom syre och då är det givetvis sand och grusblandningen, 08 som är den idealiska blomjorden. Den består av en blandning av små partiklar med kornstorlek från 0 – 8 m.m.  Att detta substrat inte innehåller någon näring är enbart en fördel när man använder gräsklipp som gödsel. Denna grusblandning kan användas vid all odling och man behöver inte byta den varje år som det rekommenderas för den köpjord som säljs utan den fungerar lika bra efter 30 år. Man behöver inte heller tillämpa växelbruk. Jag odlade tomater i 18 år på samma plats utan något problem.

Gräsklippet som skall användas som gödsling av krukväxter måste först lagras lufttätt i plastsäck under 2- 3 månader men är lika bra efter längre tid. Denna lagring gör att gräsklippet blir kompakt så att det räcker med 1 centimeter tjockt lager i blomkrukan. Ta bort c:a 2 cm av översta lagret jord eller sand i blomkrukan, lägg på 1 cm lagrat gräsklipp och täck sedan över det med 1-2 cm av det material som man har i blomkrukorna. Täcker man inte gräsklippet då kommer det att torka och då frigörs inte dess innehåll av näring.

Sand Grus och Gräsklipp är det verkliga Klippet för den som vill odla miljövänligt och få ett bra resultat

Dessa bilder visar hur bra det växer i sand och grusblandningen, kornstorlek 0 – 8 mm. Både i krukor och större urnor men det växer lika bra i en sandbädd som är 25 – 30 cm djup eller djupare (för att få en bra arbetshöjd ).

Att rosorna trivs det syns tydligt på Fresia, den gula rosen som har stått i samma kruka under många år. Den lilla bädden med morötter är på drygt en kvadratmeter och på den ytan så blir oftast skörden något över 20 kilo. Att byta odlingssubstrat åt växter behövs inte när man odlar i 08 blandningen. Det är bara när man använder jord som enligt växternas behov har felaktigt innehåll som jordbyte helt självklart är nödvändigt. De vilda växterna ute i naturen kan ju överleva i hundratals år fastän de står på samma plats.

Gräsklipp är den absolut bästa gödseln som innehåller den rätta näringen som växterna behöver. Kostnaden för gräsklippet är oftast obefintlig eftersom de flesta gräsmattor och grönytor alltid klipps trots att man inte tar tillvara gräsklippet. En del yrkesodlare påstår att gräsklippet behövs för att gräsmattan skall få den näring den behöver. Ett uttalande som är helt felaktigt. Gräsklipp från en yta av 100 kv.m. ger under en odlingssäsong tillräckligt med näring till en grönsaksodling på motsvarande yta. Det har jag testat under många år och att då en gräsmatta med sina 4 cm långa grässtrån skall kunna förbruka så mycken energi är helt otänkbart.

Om vi tar tillvara gräsklippet och använder det som näring till de växter vi odlar då är det mycket bättre för miljön . Får gräsklippet ligga kvar då frigörs dess innehåll av koldioxid som då hamnar i atmosfären. All den övriga näring som finns i gräsklippet kommer så småningom att hamna i sjöar och vattendrag.

Dessutom så är gräsklippet den enda näring som liknar den näring som växterna i naturen lever av och har levt av under miljontals år. Varför skall vi då använda konstgödsel eller naturgödsel som innehåller ämnen som är skadliga för miljön. Nog är det väl ändå bäst att använda gräsklipp som förhindrar ogräs att växa, som bevarar fukten i jorden, som tillför växterna all den näring de behöver och som stimulerar livet i marken som svampar, bakterier, maskar och alla andra levande organismer som lever i symbios med växternas rötter

Odling av blomsterlökar. Tulpaner, Narcisser m.m.

Varje vår är det alltid lika intressant att gå och vänta på att de första lökväxterna skall titta upp ur marken. I jämförelse med perenna växter som kräver en rabatt att växa i för att de skall trivas så kan man gräva ner lökar var som helst i gräsmattan men även bland perennerna i rabatten. Det som skiljer sig mycket från perennerna när det gäller lökar är att de har en förunderlig förmåga att föröka sig om de får den rätta behandlingen. Vad är då den rätta behandlingen av blomsterlökar? Naturligtvis så finns det många olika uppfattningar även om hur man skall sköta dem på bästa sätt men det allra viktigaste är i vilket odlingssubstrat de sätts och efter att ha odlat blomsterlökar i sand och grusblandning (08) i över 40 år så vet jag att sätter man lökarna i sandbädd och ger den näringen i form av gräsklipp då trivs de och förökar sig rikligt.

Det är ju på hösten som de skall sättas men det är nu på våren och försommaren som vi skall ge dem maximal växtkraft oavsett om de växer i jord eller i sand. Är jorden kompakt vilket den ofta är då skall man strö ut ett 2 – 3 cm tjockt lager grov sand på ytan runt om där lökarna växer och en 10 cm utanför deras växtområde och sedan lägga några centimeter av färskt eller gammalt gräsklipp, det är nu som kommande vårs blomning skall förberedas, Så fort blommorna är överblommade och blombladen vissnar så skall blomstjälken klippas av under frökapseln men ta inte bort hela stjälken och ta absolut inte bort växtens blad så fort som de börjar se lite gula ut. All den näring som finns i stjälken och bladen bör få gå ner i löken igen. Av den gamla löken som blommade så kan det nu bildas 2 till 3 eller flera nya lökar och därför är det så viktigt att det finns näring tillgänglig åt löken så länge den har gröna blad. Från en lök som blommat i sommar så kommer det nästa vår åtminstone 2 lökar som blommar och dessutom blad från de mindre lökarna som måste få växa ytterligare ett år innan de är blombara. Det resulterar i att man efter några år får fina ruggar med 7 – 8 blommor i varje.  Om man vill flytta blomsterlökar eller ge lökarna en växtplats i sand då bör det inte göras förrän i slutet av augusti - oktober för då har lökarna hunnit mogna till. Av vissa tulpansorter så bildas det förutom de blombara lökarna även många mindre lökar och dessa små lökar bör absolut sättas i en sandbädd. Det räcker med att sanden är 20 cm djup och mest praktiskt är det om bädden inramas med bräder.  Gör ramen rätt stor, åtminstone på 2 – 3 kvm därför att lökantalet växer till för varje år och dessutom så trivs sommarblommor alldeles förträffligt i denna bädd. I denna ram passar det bra att under sommaren förvara de blomsterlökar som man har drivit i blom under vintermånaderna. Vill man ha flera lökväxter tillsammans så går det att göra en kulle av sand som synes på bilden.

Den är c:a 30 cm hög och har en diameter på 2 meter. Vill man underlätta vattningen av denna odlingsbädd så gör man först en damm c:a 10 cm djup och så stor som sandbädden skall vara. Därefter läggs kraftig plast över botten och upp mot sidorna innan sanden läggs på plats. Innan sanden fylls i så skall man lägga en vattenslang från mitten av dammen och så lång att den når 20 cm utanför sandbädden. Den del av slangen som ligger under sanden skall det vara flera hål på så att vattnet lätt kan rinna ut ur slangen. Sand leder alltid vatten upp till ytan om sanden täcks med gräsklipp, på så sätt räcker det med att fylla på vatten med några veckors mellanrum. Men man måste även vattna uppifrån minst en gång i veckan så att näringen i gräsklippet frigörs. Denna sandbädd värms upp snabbare än den omgivande marken och det gör att såväl lökväxter som perenner och sommarblommor trivs alldeles utmärkt i denna sandbädd. De höga tulpanblommorna som syns i sandbädden är 50 cm höga och kronbladen på blomman är 13 cm långa så det är en ståtlig tulpansort vars namn är West Point.

Det finns andra sorter av samma ståtliga växt som heter Queen of Sheeba, röd och Elegant Lady, röd och gul. Vill man sätta grupper av blomsterlökar i gräsmattan så är det alltid en fördel att gräva ett hål c:a 20 cm djupt och fylla det med sand. Ganska snabbt växer gräset in i sanden så gräsmattan blir inte ful av sandhålen och även sedan gräset döljer sandhålet så är det luckert där så att lökarna trivs bättre än i en gräsmatta med kompakt jord. Man kan mycket väl plocka upp några av de blombara lökarna till hösten och driva dem i blom under vårvintern för det är även lika njutningsfullt att få umgås med lökblommor då som nu på våren.  Om detta återkommer jag till när det är dags för plantering av de lökar som skall drivas. Om Ni skall driva i blom några av de lökar som Ni har i gräsmattan eller rabatten så glöm inte att nu markera var de olika lökarna finns.