November 2016

Så har då denna härliga sommar tagit slut och den oundvikliga hösten anlänt. Jag trivs egentligen rätt bra med alla årstider men det är ingen tvekan att våren och sommaren är de bästa även om de samtidigt är de mest arbetskrävande. Naturligtvis så behöver jag som pensionär inte arbeta mera än vad jag själv vill men när man har trädgård och natur som yrke, hobby och huvudintresse då är man bunden för livet. Att så frön på våren av olika växtarter, gärna några nya och okända, sätta sticklingar och försöka med korsningar av olika växtsorter det gör att man hela tiden måste sköta om och följa de olika växternas utveckling det gör att en 8 timmars arbetsdag sällan räcker till. Men jag har aldrig ångrat att jag satsade på detta yrke eller snarare en livsstil. Har man ett verkligt stort intresse för naturen och odling då går det inte att undvika känslan av att alltför mycket inom odling bara går ut på att det är pengar som styr både odlingsmetoder och den ofta tvivelsaktiga odlingsrådgivningen.

När det gäller husbehovsodling och vad som går under namnet ekologisk och Biologisk odling så borde det vara självklart att man avstår från all användning av konstgödsel och den uppsjö av gödselmedel och andra typer av preparat. Att vi bör tillämpa odlingsmetoder som liknar naturens sätt att fungera bör väl vara självklart om man anser sig odla miljövänligt, naturens sätt att fungera har ju miljoner år av erfarenhet och att den fungerar bra, under förutsättning att vi människor inte stör den för mycket, det kan vi ju lätt konstatera.

Tyvärr så förekommer det alltför ofta odlingsråd och tips som tydligt går ut på att lura de odlingsintresserade att satsa pengar på tvivelsaktiga odlingsmetoder. Det senaste i den vägen som jag läst om är att gödsla med Biokol! Kol innehåller inte någon näring utan först skall kolet fyllas med gödsel i någon form. Eftersom kol i naturlig form suger åt sig fukt när den finns så är det givetvis enkelt att ladda den med gödsel. Namnet Biokol bör då betyda att det är naturlig näring som ingår i denna laddade kol. Det mest troliga är dock att det är konstgödsel som används eftersom den gödsel som skall tillföras kolen måste vara flytande. Någon biologisk flytande gödsel känner jag inte till, naturgödsel och gräsklipp är mig veterligen de enda gödselsorterna som kan ingå i begreppet biologisk näring. Men oavsett vilken typ av näring som används så skall man då först ladda kolen med denna gödsel och gräva ner den i jorden så att växtrötterna söker sig in i kolen för att komma åt näringen och hur skall man då fylla på ny näring när växterna har tagit vad som fanns? Då bör det vara mycket enklare att ge växterna näring endera genom att gödsla med naturgödsel eller gräsklipp och det senare är givetvis att föredra. Dels eftersom det är naturligt att näringen kommer uppifrån när organiskt material förmultnar och dels så förhindra gräsklippet att ogräs växer och livet i jorden som lever i symbios med växtrötterna får både skydd och näring från gräsklippet.

Att gödsla med gräsklipp är en metod som fungerar enastående bra, den metoden kan jag verkligen rekommendera efter att ha tillämpat den i 40 år och den kan tillämpas oavsett vilka växter man odlar.  Gräsklippet innehåller all den näring som växterna behöver och det kan man ju förstå med tanke på hur bra växterna ute i naturen fungerar. Men det är långt ifrån bara innehållet av näring som gör gräsklippet så bra som gödselmedel. Man kan även säga att det är laddat med bakterier, svampar m.m. som lever i symbios med olika växters rötter och det stärker tveklöst växternas förmåga att växa och att motstå angrepp av olika sjukdomar. Dessutom så bevarar gräsklippet fukten i jorden när det läggs i ett 10 cm tjockt lager på jordytan mellan växterna. Och inte nog med det, temperaturen i jorden blir jämnare vilket är till fördel för växternas rötter. Ligger marken bar då värmer solen upp jordtemperaturen på dagen och på natten kyls den av men med gräsklipp som täcke så blir den jämnare. Förutom dessa fördelar med gräsklippet så förhindrar det ettårigt ogräs att växa så man behöver inte rensa, bara det är värt mycket. Men det är viktigt att gräsklippet läggs 10 cm tjockt.  Läggs det bara 5 cm tjockt då minskas näringstillförseln på grund av att en del av gräsklippet torkar och ogräset växer igenom det tunna lagrat och även fukten i jorden bevaras inte lika bra. Ytterligare en fördel med 10 cm täckning är att det gör jorden luckrare. Har man alltid marken täckt med organiskt material då sköter livet i jorden om att luckra den.

När man dessutom i de flesta fall får gräsklippet gratis då är det väl dumt och oförklarligt att inte använda denna näringskälla. Samtidigt som man gödslar med gräsklipp så minskar man koldioxidutsläpp i naturen. På stora gräsmattor finns det få växter som tar till vara på koldioxid som frigörs när gräsklippet får ligga kvar. Dessutom så bidrar man till att minska näringsutsläpp till vattendrag, sjöar och havsvikar för all den näring som gräsklippet innehåller måste ju ta vägen någonstans eftersom gräsmattan producerar stora mängder gräsklipp som inte kommer till någon nytta om det får ligga kvar. Har man en mager gräsmatta då bör man lämna kvar gräsklippet 2 – 3 gånger under sommaren. Men gräsmattan mår bättre när gräsklippet avlägsnas de flesta gångerna efter en klippning. Bland annat så får man mera mossa på gräsmattan om det blir för tjockt lager av gammalt gräsklipp.